Leda i kris och oro – hur gör man?

”Det är helt okej att visa känslor, stå inför medarbetarna och gråta. Men man måste kliva fram som chef.” Det sade överstelöjtnant Jan Eldeblad vid Försvarshögskolan, på Chefakademins webbinarium.

Krisledarskap
Publicerad
Jan Eldeblad på Försvarshögskolan, ledarskapskonsult Aurora Sparre och Andreas Flodström, vd på Beetroot var med i Chefakademins webbinarium om krisledarskap, tillsammans med Chefakademins vd Cissi Elwin.
Jan Eldeblad på Försvarshögskolan, ledarskapskonsult Aurora Sparre och Andreas Flodström, vd på Beetroot var med i Chefakademins webbinarium om krisledarskap, tillsammans med Chefakademins vd Cissi Elwin.

Kriget har kommit till Europa. I skuggan av krisen i Ukraina växer oron även här. Kommer det hända något fruktansvärt i Sverige också? Och hur bör chefer och ledare i så fall förbereda sig?

På välbesökt digitalt lunchseminarium arrangerat av Chefakademin gav flera experter på krisledarskap sin syn på saken inför en publik på nästan 1 300 personer.

En av paneldeltagarna, it-vd:n Andreas Flodström, befann sig i Ukraina den 24 mars när ryska styrkor gick till attack, och såg genom sitt fönster hur tre missiler slog ner på flygplatsen i staden Ivano-Frankivsk.

”Vi var förvarnade om att något kunde hända, och hade förberett olika scenarion kring bland annat evakuering, planer som också kom till användning. Samtidigt var det sig svårt att få med sig alla. Vissa medarbetare ville inte alls preppa inför en situation som fram till krigsutbrottet kunde kännas fullständigt osannolik. Första frågan jag fick när kriget bröt ut var faktiskt: Ska vi ställa in skidresan nu?”, säger Andreas Flodström som nu befinner sig i Sverige.

I Beetroots krigsförberedelser ingick bunkring av mat, vatten och kontanter på bolagets olika kontor, som i flera fall kommit att fungera som tillfälliga bostäder och skydd för de ukrainska medarbetarna. Trots att 80 procent av dem tvingats lämna sina hem, jobbar nästan alla vidare i verksamheten. Att hålla ekonomin i gång är en viktig faktor för att vinna kriget.

”Det händer i princip dagligen att någon skriver i chatten att de måste söka skydd på grund av flyglarm, det har blivit rutin”, säger Andreas Flodström som var sig i Ukraina även när Rysslands gick till angrepp för åtta år sedan.

En viktig insikt är att nästan ingen agerar som han, hon eller omgivningen trodde när kriget eller krisen är ett faktum. Kontorets till synes mest passiva kan mycket väl förvandlas till hjälte eller starta en molotov-cocktailfabrik, medan den mest självsäkra bryter ihop. För chefer vill Andreas Flodström framhålla vikten av att jobba med ledarskapet:

”Alla chefer och ledare har sina unika, personliga förutsättningar. Vilka är mina styrkor? Det är helt okej för en ledare att visa känslor, stå inför medarbetarna och gråta. Men man måste kliva fram. Annars tar man inte sitt ansvar. Det där tror jag vi behöver tänka igenom i förväg.”

Överstelöjtnant Jan Eldeblad vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan, tycker att Sveriges chefer i det uppskruvade säkerhetsläget bör rannsaka sig själva: Vad är det värsta som kan hända, och hur förberedda är vi på det?

”Det behöver inte nödvändigtvis handla om krig, utan även sådant som cyberattacker. Ta upp fem sådana grejor, rama in problemet och börja öva på dem. Inte bara ATT, utan också HUR: Om vi måste utrymma på grund av bombhot, hur gör vi det? Vem tar ansvar för vad? Och ska jag göra A, B eller C för att minska risken?”.

Aurora Sparre, ledarskapskonsult för Chefakademins ledarskapsprogram, framhöll vikten av tillit. När hela tillvaron sätts i gungning, kan en tillåtande kultur utan allt för rigida chefsfunktioner vara livsavgörande.

“Det handlar om en psykologisk trygghet, där folk känner trygghet inför varandra, vågar ta initiativ och kliva fram.”

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden