»Jag har lärt mig att kämpa«

Det var drömmen om en transformer, en leksak som alla småkillar ville ha i början av 1990-talet, som blev starten för Charlie Hanssons klassresa. Från elvaåringen i en andrahandslägenhet där mjölk på bordet inte var någon självklarhet, till 27-åringen som är vd för sitt eget it-bolag med 30 anställda.

En resa som har gett honom större insikter och större trygghet än många andra chefer.
Transformern – en leksaksrobot – som elvaåriga Charlie så hett eftertraktade, kostade 300 kronor, en ­oöverkomlig summa för en familj som behövde räkna varje krona.

»Alla kompisar hade en transformer, jag ville också ha och tänkte att jag måste fixa det själv. Jag tog mina gamla leksaker och böcker och började gå runt för att försöka sälja dem. Men det gick inte så bra, de flesta stängde bara dörren när de såg mig.«

Han kom på att det kanske skulle hjälpa med lite underhållning. Han tog med sig blockflöjten och så ringde han på där det stod barnvagnar i porten.
»Det fungerade. De kunde inte stänga dörren när jag stod där och spelade och dessutom köpte de alltid något. Vilken känsla när jag hade tjänat ihop mer pengar än jag någonsin haft förut. En förmögenhet. Då ville jag inte köpa roboten längre utan spara pengarna«, berättar han.

Men hans mamma tyckte att han borde få den där leksaken i alla fall, trots att den var så dyr. Han hade ju verkligen kämpat och lyckats. Och så blev det.
Drivkraften har följt Charlie Hansson genom livet – tillsammans med en ödmjuk inställning till livet. »Ostoppbar«, säger han om sig själv.

Tillsammans med ett par studiekamrater startade han för tre år sedan it- och managementkonsultföretaget Chas Visual Management i en studentbarack i Kista. Samtidigt studerade han på KTH, skrev uppsats och arbetade åt ett annat företag för att öppna ett dotterbolag åt dem i Kairo.
»En erfarenhet jag inte kunde tacka nej till.«

Företaget växer snabbt och har ett 30-tal anställda i dag, många är gamla kurskamrater. Charlie Hansson äger 97 procent av aktierna. Han har även ett investeringsbolag för att hjälpa nyexaminerade civilingenjörer med starta eget-idéer och sitter i flera styrelser. Målet är att bli ekonomiskt oberoende för att kunna göra något annat när han fyller 30, som att bygga en Ford Mustang tillsammans med fadern. Han tar inte ut mycket i lön och kör en begagnad Peugot.

»Pengarna i sig är inte viktiga, men de ger mig valmöjligheter. Efter bilen vill jag kanske bygga hus, göra mer med händerna, umgås mer med familjen. Kanske blir det ett nytt projekt. Kanske politik. Jag vet inte i dag vad jag vill göra om tre år.«

Charlie Hansson tittar ut över takåsarna i Gamla stan, där kontoret ligger. Ja, visst skiljer sig hans liv i dag från uppväxten.
Mamman var ofta arbetslös, arbetade på dagis och städade och pappan var bilmekaniker. Föräldrarna skildes när Charlie var 13 år och fadern valde ett liv vid sidan av samhället, bor i husvagn och betraktas som hemlös. De har god kontakt, sedan pappan hörde av sig igen efter några år.

»Många går rakt fram i livet utan att drabbas av några problem eller kriser. När det händer något har de svårt att klara av situationen. Jag ser de flesta problem som överkomliga eller inte som problem överhuvudtaget. Jag har tagit tag i saker och sett att det mesta går att lösa. Sådana framgångar stärker viljan att alltid försöka.«

Han har jobbat med olika saker sedan han fyllde 13 och började dela ut reklam. Erfarenheterna från den lyckosamma dörrknackartiden fanns med, en frimodighet och envishet som fick de flesta att säga ja, till exempel på Ica där han erbjöd sin hjälp i kassan en påsk.

När han var 15 gick han upp på Enköpingspostens redaktion och bad att få jobba där.
»Jag sa att jag bara ville ha betalt när de publicerade en artikel och fick börja skriva om sport. Sedan blev det ungdomssidorna.«

Han har suttit i taxiväxel och jobbat som väktare.
Han och hans mamma flyttade runt hela tiden. Utan fast arbete var det svårt för henne att få hyreskontrakt och de bodde i andra hand än här, än där. På grund av alla flyttar kom han stundtals efter i skolan, men läste alltid upp betygen. Och i den mån han var före i böckerna kunde han läsa extra.

»Jag har alltid varit målmedveten och har inte svårt att läsa in saker. Jag utmanar mig själv genom att välja det jag inte kan så bra, så det blev naturvetenskaplig linje på gymnasiet och sedan KTH och IT-universitetet. Fast teknikintresserad är jag.«

Han var aktiv i kårarbetet på KTH och var med och startade Frivilliga akademiker som ordnade läxläsning i Kista bibliotek.
Visst hade det kunnat gå annorlunda i hans liv. Själv framhåller han de grundläggande värderingar som han fick med sig från hemmet om att hjälpas åt, våga ta initiativ och vara sann mot sig själv som basen för sin egen framgång. Värderingar som han har tagit med sig i sitt ledarskap.

Charlie Hansson talar om vikten av att vara vänlig. Vid sidan av spetskompetens är detta vad han tittar efter när han anställer nya medarbetare. Nästan alla inom Chas arbetar med någon form av ideell verksamhet, flera är scoutledare. I julas ställde många upp som volontärer vid Klara kyrkas välgörenhetskonsert för hemlösa.

Född ledare? Nja, en viss fallenhet kanske, säger han, främst för allt han fick med sig från början. Och för att han har lärt sig göra val, välja och välja om.
Han är duktig på att bedöma människor, vet fort vilka han kan lita på. Alla nya bostadsområden, skolor och arbetsplatser har gett erfarenheter. Han har också ögon för om någon mår dåligt och har problem på arbetsplatsen.

»Jag vet exempelvis att det kan vara kärvt i slutet av en månad, att man riskerar att bli vräkt om man inte betalar hyran, så här går det bra att få förskott på lönen.«
Han hittar egentligen inga nackdelar med sin uppväxt, vett och etikett lärde han sig av sin mamma.
»Jo, möjligen att jag står mig slätt när människor börjar prata golf och tennis och segling. Jag vet aldrig vem som vann Gotland Runt.«

Han pratar mycket om gemenskap. På Chas samarbetar alla, till exempel var alla delaktiga när företaget tog fram policies för miljö och jämställdhet.
»Det går inte att läsa sig till ledarskap även om jag gjort det också. Ledarskap skapas tillsammans med andra.«

Han reser sig och hämtar en liten buckla från en av de närmaste medarbetarnas bord. Det står Excellent på den och delas ut till någon som varit speciellt hjälpsam.
»Jag menar allvar när jag säger att vi ska hjälpas åt. En är inte stark, men vi är oslagbara tillsammans.«