Handelsbankens vd – en försiktig general

Om man går över Strömbron en tidig morgon kan man se hur det lyser i ett av fönstren i den pampiga byggnaden på Kungsträdgårdsgatan 2, Svenska Handelsbankens huvudkontor.

LÄS MER: Fler Cheftester

Där har vd som vanligt startat arbetsdagen vid sextiden.

Tillhör man den inre kretsen runt Pär Boman kan man räkna med att bli kallad till ett möte klockan sju på morgonen. Något som inte uppskattas av alla.

LÄS MER: Chefs betyg på Pär Boman

Men vad kan man annat vänta sig av en vd som har småländskt påbrå och som är uppväxt i en vanlig familj i Linköping, med en tjänsteman till pappa och sjuksköterska till mamma.

När Pär Boman tillträdde som vd för Handelsbanken i april 2006 kallades han för en försiktig general. Och när det gäller bankens affärer har han gjort skäl för det epitetet. I det följer han en lång tradition.

Det var Jan Wallander, vd och styrelseordförande under flera decennier, som lade grunden till den kultur som banken ännu vilar på, en försiktighetskultur som kritikerna under den senaste högkonjunkturen häcklade som alltför försiktig, på gränsen till feg. Men försiktige Boman har fått sin revansch, numera talas det mer om att han tidigt förutsåg vad som komma skulle.

»När fruktkorgarna försvann redan för ett drygt år sedan förstod alla signalen; lågkonjunkturen är på väg«, berättar en medarbetare.

Och medan andra storbanker tvingades till nyemissioner för att få in friskt kapital, överträffade Handelsbankens rapport för fjärde kvartalet 2008 alla förväntningar.

Samtidigt meddelade Boman att nya kunder strömmar till och att han under det senaste året har byggt upp en »krigskassa« på 300 miljarder kronor. Pengar som kan göras tillgängliga inom 48 timmar i det fall finansmarknaderna skulle bryta samman.

Men så är det inte heller tack vare stora satsningar och vilda spekulationer som banken historiskt uppnått sitt mål; att ha högre räntabilitet än konkurrenterna. Ett mål som banken nu uppnått 36 år i följd.
Pär Boman är besjälad av att driva banken på det sättet. Många menar att den till och med har blivit mer Handelsbanksmässig under hans tid.

»Jag trodde nog att han skulle vara mer utmanande mot den kulturen. Men det blev tvärtom. Det kändes som att han gick ner i källaren och kom upp med mer av arvet efter Jan Wallander«, säger en mycket initierad källa.

Under 1990-talets finanskris var banken den enda storbank som inte tog emot statshjälp. Och när finansministern i höstas presenterade det statliga garantiprogrammet höll Pär Boman emot. Han vill inte ha en bank som bygger på borgen från skattebetalarna.

Stora sparpaket har de anställda på Handelsbanken alltså aldrig varit med om. Och de lär inte behöva oroa sig under den här lågkonjunkturen heller.
»Fast vi skriver på båda sidorna av pappret«, som en gammal medarbetare uttrycker det.

Ett idogt gnetande med andra ord. Effektivt och lönsamt är nyckelord i Bomans sätt att leda. Han drar sig till exempel inte för att ställa in den traditionella chefskonferensen om han anser att den inte har något värde.
Sådan lyx och flärd hör inte hemma i bankens kultur. Och det sitter bokstavligt talat i väggarna på de nästan 700 bankkontoren, där miljön är avskalat funktionell, ja snudd på torftig.

Det finns ett drag av Ikea över Svenska Handelsbanken. En profil som passar den arbetsamme Pär Boman.
»Han är inte träig, men av enklare virke; mer björk än mahogny«, säger en nära medarbetare.
»Det är lite yta och mycket innehåll.«

Chosefri och jordnära, vänlig och charmerande, nästan lite blyg, är omdömen som ofta återkommer. Han är omtyckt som chef. Även personer som har kommit på kant med Boman beskriver honom i positiva ordalag: humoristisk, lättsam, avslappnad och slagfärdig när han känner sig trygg.

»Han kan vara oerhört charmig i det lilla enskilda mötet. Och rolig. Det är lätt att tycka om honom. Om du sitter bredvid honom vid ett middagsbord kan du ha riktigt kul.«
Men försiktigheten gäller främst affärerna. Det är inte det mest utmärkande draget i hans ledarskap.

»Han verkar snäll, men har mycket hårda nypor«, säger en av hans tidigare chefskolleger.

Det fick hans egen styrelseordförande Lars O Grönstedt erfara våren 2008. Konflikten mellan de två inleddes när Grönstedt under sin tid som vd införde ett annat sorts risktagande och satsade på att bygga upp centrala enheter för investment banking – Handelsbanken skulle bli mer som de andra bankerna.

När Pär Boman sedan tog över vd-stolen och Grönstedt gick vidare till posten som styrelseordförande, flyttade Boman målmedvetet fokus tillbaka till kontoren, till kärnverksamheten. Och inte nog med det. Under sina två första år som vd monterade han resolut ner flera av de enheter som Grönstedt byggt upp.

Till slut blev vd:s och styrelseordförandes diametralt olika inriktningar inte längre möjlig att blunda för.
Men det var inte vd som fick gå.

»Pär Boman är en dödsskicklig maktspelare. Jag kan inte komma på en enda vd till som lyckats avsätta sin styrelseordförande«, säger en person med god kännedom om det svenska näringslivet.
Beslutsmässig är ett återkommande omdöme. En hands on-chef som kan säga både tydliga ja och nej. Som inte backar för obehagliga beslut även när de inte är populära hos alla. Och som fattar dem snabbt.

Men snabba beslut är som bekant inte alltid rätt. Och Pär Boman kan ändra sina på stående fot.

»Det är inte säkert att ett beslut som han har tagit på fredagen gäller på måndagen«, säger en källa.
En annan person beskriver hur de ofta pratade ihop sig och var överens, eller rättare sagt; hur den här personen trodde att de var överens – men att något nytt gällde vid nästa möte.

»Om man är koncernchef kan man inte vara så ombytlig«, menar källan.

Boman får också kritik för att han ibland låter andra framföra dåliga nyheter medan han själv kommer med de goda. En källa hävdar att han gärna trycker ner svåra beslut i organisationen. Att andra ibland får fatta beslut utan att ha ett formellt mandat. Dessa personer får då också ta riskerna.

»En vd som agerar så kan ta åt sig äran om det går bra – men har en syndabock om det går åt helvete«, påpekar en person som tillstår att han fick gå efter en schism med Boman.

Pär Boman är en detaljernas man. Han lär vara en hejare på att binda fiskeflugor – och kan tolka en kvartalsrapport ner till decimalerna.

»Är det någon fråga som han inte kan, så sätter han sig in i den. Han är nyfiken och vetgirig, och nöjer sig inte med ett konstaterande utan vill borra djupare«, säger en nära medarbetare.

Flera källor menar att han har en tendens till micro management – detaljstyrning.
»Det ingår i hans beteende att vilja bemästra varje detalj själv.«

Han bor kvar i Linköping och både fiskar och jagar med det gamla gänget hemifrån, troféjakt med näringslivsgräddan är knappast hans grej. Men han är respekterad även bland dem som fötts med guldsked i munnen.

»Hans enklare virke funkar rätt bra bland näringslivstopparna, han respekteras för sina kunskaper, även om han inte kan prata handikapp i golf med de stora grabbarna«, säger en medarbetare som känner honom väl.
»Hans ledarskap präglas av affärsmannaskap och mod. Han är så långt från en minglande ’cocktail banker’ man kan komma.«

Att han vinner i längden på sin prestigelösa och jordnära stil vittnar många om. Men karisma är kanske inte hans främsta attribut. Pär Boman är en medial doldis som sällan klär affärstidningarnas omslag. Det passar inte hans personlighet.

»Han vill nog inte synas så mycket externt, på gott och ont. Men det vore en fördel för banken om han var lite mer synlig«, påpekar en före detta medarbetare med en sidoblick på SEB:s Annika Falkengrens mediala talang.

Som kommunikatör ligger Pär Bomans styrka i det personliga mötet. Då är han avspänd, spontan och engagerad. En tidigare chefskollega kallar Boman för »det personliga mötets mästare«, ingen retoriker, men en god lyssnare som övertygande kan sälja in ett budskap.

Enligt flera källor ställer Boman stora krav nedåt samtidigt som han ger ansvar och tydliga mandat nedåt – till dem han litar på. Men han släpper ingenting vind för våg, han vill ha koll. Så har Boman också sett till att omge sig med säkra kort. Han har bytt ut och flyttat på folk – men inte gjort några spännande nyrekryteringar på högsta chefsnivån. Det är trygga internrekryteringar som gäller – helt i Handelsbankens anda …