Chef testar Håkan Samuelsson, vd Volvo
Han räds inte fajter, har örnkoll på bil-Europa och är bra på att skapa samarbetsanda och svetsa samman troppen internt. Volvos vd Håkan Samuelsson sprider trygghet och stabilitet i organisationen men tycks inte älska rampljuset. Kommer han åter en gång fly fältet om det hettar till på riktigt?
Stor dramatik föregick Håkan Samuelssons utnämning till koncernchef för Volvo i oktober 2012. Företrädaren på posten, Stefan Jacoby, hade haft en mindre stroke och bara ett par veckor senare, under pågående rehabilitering, fick han sparken – bokstavligen som ett brev på posten.
Många på Volvo upprördes över hur deras vd behandlades av styrelsen. Bara några år tidigare hade han ju lanserats som en drömkandidat för jobbet.
Men att sympatierna låg hos Jacoby kom paradoxalt nog att underlätta för Håkan Samuelsson den första tiden.
”Ja, jag tror att han fick en mjukare start, eftersom allt fokus då låg på behandlingen av Jacoby”, spekulerar en medarbetare.
Håkan Samuelssons väg till vd-stolen på Volvo (och vi talar alltså om personbils-Volvo) har varit långt ifrån spikrak. Han hade gjort karriär inom den tyska industrikoncernen MAN, först som vd för MAN:s lastbilstillverkning, senare som koncernchef för hela industrigruppen.
På MAN hade han gjort sig ovän med Scanias vd Leif Östling. Håkan Samuelsson försökte nämligen ta över Scania – där han tidigare hade arbetat i 23 år under Leif Östling – och slå ihop det med MAN.
Försöket misslyckades, men tilltaget höjer bara hans anseende hos de nuvarande medarbetarna:
”Han hade ju satt sig upp mot Östling på Scania, och det räknas alltid som en merit på Volvo”, noterar en Volvomedarbetare.
De storbråk som därefter följde mellan Europas stora biltillverkare kan liknas vid allas krig mot alla i en sandlåda. VW-koncernen – som redan ägde en del av Scania – togs på sängen och huvudägaren Ferdinand Piëch blev rasande på Samuelsson, som han anklagade för att ha gått bakom hans rygg.
Hela betyget på Håkan Samuelsson: 29/40
Ledarstil: 4/5
Stabil och trygg. Upplevs som eftertänksam och chosefri, kommer inte med några spontana infall som sprider oro i leden. Kan uppfattas som lite reserverad.
Delegering: 4/5
Mycket bra. I alla fall i teorin. Predikar ständigt vikten av att ge människor chansen att växa genom ansvar. Själv gräver han ner sig lagom djupt för att ha koll, men inte utöva detaljkontroll.
Motivera: 3/5
Inte den stora visionären, men tack vare sin erfarenhet och kompetens får han ändå medarbetarna med på tåget. Har spridit en känsla av lugn i organisationen.
Konflikthantering: 3/5
Inte främmande för att sluta i vredesmod. Har ju en historia av konflikter kring sig. Däremot exploderar han inte om han inte är nöjd, utan ger snarare intrycket av att ge alla en chans att rätta till det som inte blev bra.
Kommunikation: 3/5
Ser inte ut att älska rampljuset, men gör sitt bästa för att växa in i rollen som galjonsfigur. Många medarbetare tycker att han känns osynlig. Här finns förbättringspotential.
Beslutsfattande: 5/5
Inte den som vilar på hanen, men är angelägen om att först bilda sig en ordentlig uppfattning och överväga ett beslut. Ambitionen är att vara snabb och smidig och Håkan Samuelsson lever för det mesta upp till det. Medger också när han är osäker, vilket tolkas som att han är trygg i sin ledarroll.
Rekrytering: 4/5
Rekryterar gärna internt, vilket skickar signal om att det går att göra karriär för den som vill och det har fallit väl ut. Medarbetarna uppskattar att deras erfarenheter räknas.
Personligt: 3/5
Chosefri, lågmäld och naturlig. Reserverad, inte den som spontant stämmer upp i allsången, men har både humor och temperament – fast just dessa egenskaper inte märks dagligen.
Ferdinand Piëch såg således till att VW köpte 29 procent i MAN, och började demonstrativt gulla med Scaniachefen Östling. Samuelsson blev rasande, packade ihop sina pinaler och åkte hem till Sverige. Arbetslös.
Samtidigt exploderade en korruptionsskandal inom MAN (mer om den längre fram).
Hänger ni med? För utomstående är det egentligen inte så noga att exakt förstå alla turer, men vad det visar är vilken stridbar person Håkan Samuelsson var – och kanske fortfarande är – ute i bil-Europa.
Det var således en riktig stridshingst som värvades som oberoende styrelseledamot till Volvo när han återkom till Sverige. Stefan Jacoby var då fortfarande vd. När styrelsen bestämt sig för att sparka Jacoby gick erbjudandet till styrelseledamoten Håkan Samuelsson, som alltså tackade ja.
Det är ju en minst sagt bakvänd karriärväg, att först sitta i ett bolags styrelse och sedan utnämnas till vd. Men det är inget som ligger Samuelsson i fatet. Tvärtom.
”Jag är full av beundran för Håkan”, säger en medarbetare. ”Att börja om på en så utsatt position som det är att vara vd för Volvo, det tyder på mod.”
”Jag tror inte heller att han tjänar samma pengar här som han gjorde på MAN, utan att Håkan har ett genuint intresse för operativt arbete”, spekulerar en annan.
Hur som helst – nu hade Volvofolket fått en vd som ansågs vara en riktig slaktare. Men den sidan av honom har inte synts till på Volvo. Än, är det kanske bäst att tillägga.
För han har ännu inte visat klorna i någon större utsträckning. I alla fall inte mer än vad man kan förvänta av en nytillträdd koncern-vd, enligt omgivningen.
”Visst kan han vara mycket bestämd, och du lurar honom inte”, säger en medarbetare. ”Han vet vad han vill, men blir aldrig högröstad när han argumenterar.”
”Det har överraskat oss. Kanske beror det på att han har blivit lite äldre, med åren slipas ju en del vassa kanter av”, funderar en annan.
”Men han tillhör säkert inte de vankelmodiga när saker kommer till kritan. Han vet vad han vill och har tydligt utstakade mål”, spekulerar en tredje.
Denna relativa mjukstart har också betytt att ingen ännu har dragit sig för att argumentera emot, när man tycker att det har varit nödvändigt. Även om det inte har hänt speciellt ofta.
”Vi känner att han kan biltillverkning från grunden och det uppskattar vi”, säger en.
”Ja, hans stora erfarenhet av fordonsindustrin väcker respekt inom företaget”, instämmer en annan.
Samtliga vittnar om att han sprider trygghet och stabilitet. Känslan är att man har fått en industriman på posten, och det uppskattas.
Men än är det för tidigt att veta hur han skulle reagera om han stötte på verkligt motstånd internt.
”Min erfarenhet är att på hans nivå är det gott om ömma tår”, säger en som vill vänta och se. ”Man ska aldrig låta sig luras av talet om att det alltid är högt i tak och att man inte ska dra sig för att framföra kritik. Ytterst få på hans nivå tar kritik bra.”
En sak är slående när medarbetarna berättar om Håkan Samuelsson. Det är att alla förr eller senare kommer in på Stefan Jacoby och de två vd:arnas olika personligheter.
Jacoby var en estradör, utåtriktad och vasstungad. Han gjorde sig av med folk på löpande band. Håkan Samuelsson sägs vara raka motsatsen – tillbakadragen, lugn och betydligt mer tystlåten.
”Med Jacoby var det hårda tag”, vittnar en som var med. ”Han gjorde rent hus i ledningsgruppen och nästan alla byttes ut på bara ett år. När Håkan gör förändringar sker det inte alls på samma sätt. Han bygger på det som finns, i stället för att göra rent hus.”
Fler än en har också noterat att Håkan Samuelsson i hög utsträckning letar kompetens internt, i stället för att automatiskt vända sig utåt när det ska rekryteras. Något som alla Chef har talat med uppskattar.
”Om det kommer in många nya i ledningen på en gång, som ska lära känna varandra och börja samarbeta, skapar det en distans till övriga organisationen”, säger en. ”Håkan verkar snarare vilja konstituera den grupp som finns och stärka den.”
Flera håller med:
”Håkan vill utnyttja den kompetens som finns inne i organisationen och ser det som en fördel att slippa lära upp folk som kommer utifrån. Dessutom visar det att det går att göra karriär inom företaget för den som vill – och det är en nog så viktig signal.”
”Tidigare var det så att om du hade arbetat på Audi, så var du guds gåva till mänskligheten, medan erfarenhet från Volvo inte alls stod lika högt i kurs”, tilllägger en annan.
Däremot är man inte lika imponerade av Håkan Samuelssons kommunikativa förmåga. I början verkade han mest obekväm i rollen som ansiktet utåt.
”Jag skulle inte kalla honom karismatisk, men det är faktiskt inte så himla viktigt”, säger en iakttagare. ”Han blir bedömd efter vad som står på sista raden i bokslutet, inte utifrån hur ofta han var ute och hälsade på i fabriken.”
Volvo Cars köptes 2010 i spåren av den stora bilkrisen av kinesiska Geely. Säljare var Ford, som fick i runda slängar en och en halv miljard för bilfabriken. Så Volvo är varken störst eller svenskt längre. Ändå verkar bolaget fortfarande ha stor betydelse för den svenska självbilden och det är möjligen därför medarbetarna gärna ser en vd som syns.
”Volvos betydelse står inte alls i proportion till vår nuvarande storlek”, medger en medarbetare.
”Det kanske beror på människors relation till sin bil. Det är ju sällan man hyser lika varma känslor för till exempel en sopbil, eller en buss …”
”Håkan verkar inte ha något stort behov av att visa sig, och jag är osäker på om han känner sig bekväm i offentligheten”, säger en annan. ”Och det bör man gilla om man är vd för Volvo PV. Man måste inse att man är något av en galjonsfigur.”
”I mina ögon är det inte negativt, jag tycker inte alltid att man måste ut och säga hej till publiken”, invänder en tredje.
Å andra sidan menar andra att ett besök av vd:n kan höja arbetsglädjen flera grader, och trots att Håkan Samuelsson ibland kan ge ett lite sävligt intryck stärker det alltid organisationen om vd visar aktivt intresse.
2013 sysselsatte Volvo Car Group drygt 20 000 anställda. I en sådan jätteorganisation gäller det att Håkan Samuelsson kan ta beslut och vara tydlig för att få igenom sina intentioner, men ändå kunna delegera för att inte gå in i väggen.
”Jag gillar att Håkan inte räknar sönder idéerna, utan hellre tar beslut efter 75 procent och kör på det. Annars är det lätt att vi analyserar sönder oss”, säger en medarbetare.
Samtidigt vittnar flera om hur han metodiskt söker information, och väger den innan han tar beslut. ”Ingenjörsmässigt”, säger en medarbetare – och det är menat som beröm. Han lär också kunna medge om han känner sig osäker, vilket medarbetarna tolkar som att han är trygg i sin ledarroll.
Förmågan att delegera har heller inte väckt några frågetecken, så här långt.
”Håkan talar mycket om vikten av delegering på alla nivåer, för att människor ska kunna växa”, avslöjar en. ”Hans budskap är klockrent – det ska inte delegeras uppåt, inte på någon nivå.”
Samtidigt har han ambitionen att skära i antalet nivåer i Volvos organisation. Men det kan visa sig vara lättare sagt än gjort, muttrar vissa.
”I en sådan här stor organisation finns det alltid några som inte har en tanke på att ge upp sin position”, säger en medarbetare som tror att det kan bli svårt.
Så här säger en person på frågan hur Håkan agerar när han inte är nöjd:
”Ansiktet stelnar och han blir mörkare i rösten. Men han exploderar inte, eller höjer rösten. Jag har ett intryck av att han är beredd att ge alla en chans att rätta till det som inte blev så bra.”
Kommer det till en verklig konflikt verkar Håkan Samuelssons lösning vara att helt enkelt dra. Så gjorde han på Scania när han rök ihop med Leif Östling, liksom på MAN när han och huvudägaren inte kom överens.
Uppbrottet från MAN sammanföll med avslöjandet av en stor korruptionshärva, där återförsäljare anklagades för att ha missbrukat provisionssystemet.
Som vd ansågs Håkan Samuelsson ha ett ansvar för att inte ha rensat upp tidigare, och tyska åklagare utredde om han gjort sig skyldig till brott.
Hans gamle antagonist Ferdinand Piëch kvicknade till, och passade på att kräva ett miljardskadestånd. Men i en uppgörelse med åklagaren gick Samuelsson med på att betala drygt fyra miljoner kronor till välgörande ändamål, varpå åtal och skadeståndskrav lades ner.
Så går det till i stora världen.
”Det där var han ju öppen med både gentemot styrelse och mot oss medarbetare”, minns en. ”Han informerade alla anställda i ett brev på intranätet, och mycket mer kan vi väl inte begära?”
Och apropå Håkan Samuelssons historia av uppbrott:
”Jag ser honom som något av en kamikazepilot, det är full fart framåt tills det tar emot. Då drar han väl någon annanstans och fortsätter att bygga bilar.”
Håkan Samuelsson svarar: ”Bra kommentarer”
”Det var bra kommentarer. Särskilt glädjande är att man upplever en snabbhet i beslutsfattandet – det är något som jag även vill ska genomsyra hela företaget. Därtill de positiva omdömena om delegering. Jämfört med våra konkurrenter är vi en relativt liten biltillverkare, vilket vi kan utnyttja för att ligga steget före och snabbt kunna anpassa oss till nya förutsättningar. Att ge medarbetarna arbetsro och stabilitet kan vara en utmaning när man går igenom en genomgripande förändring och varumärkesförflyttning som vi gör just nu.
Jag har också full förståelse för att man önskar se mer av och föra dialog med mig – och jag jobbar på det! Jag värdesätter alla chanser jag får att komma ut i den dagliga verksamheten, både här hemma i Göteborg och ute på våra säljbolag. Jag får energi och många nya idéer av att möta medarbetarna och lära känna vår verksamhet mer marknära.”
Håkan Samuelsson,
Vd och koncernchef
Volvo Car Group
Text: Annika Rosell
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
