Björn Wahlroos om makt och ledarskap

”I Sverige har ni mani på makt”, sa du i en intervju i höstas. Nu släpper du en bok som förlaget kallar en ”vindlande maktfilosofisk essä”. Hur kommer det sig?
”Haha! Jag tror inte att jag själv skulle kalla det en maktfilosofisk essä. Jag undrar om inte förlaget har velat kalla den det, just för att ni i Sverige har ett fokus på makt som jag finner lite främmande.

Allt ledarskap baseras på legitimitet, det vill säga att de du leder accepterar och ser nyttan i ditt ledarskap. I boken frågar jag mig hur det är möjligt att vi, i vårt demokratiska sam­­hälle, kan ha en så stor grupp organisationer och företag där makten koncen­treras i händerna på ett fåtal personer?”

Vad är svaret?
”Svaret är att det beror på att man kan rösta med fötterna. Vi behöver inte ha demokrati i företag. Den som inte gillar vad företaget säger eller gör kan lämpligen sälja sina aktier via en börs.”

Hur lyckas man bygga legitimitet som chef?
”Det finns säkert många olika sätt att göra det på. Om du råkar vara officer vet du att dina män måste lita på att de inte tappar bort dig. Det är en enkel analogi. För att ditt ledarskap ska vara legitimt måste du vara professionell. Dina gruppledare eller pluton­chefer ska känna att de är trygga med dig, att du för dem framåt i livet.”

I boken konstaterar du att makt korrumperar, och att en stor förmögenhet lyfter fram personlighetsdrag som lätt uppfattas som ”furstliga”. Hur är det i ditt fall?
”Det måste jag låta andra bedöma. Men det finns nog människor, i alla fall i Finland, som hittar det senare epitetet i mig själv. Jag upplever det inte alls på det sättet, men å andra sidan är man ju inte en särskilt bra bedömare av sig själv.”

Bryr du dig om den offentliga bilden av dig?
”Det skulle vara arrogant att säga att jag inte bryr mig om den, men jag tror inte att jag lägger onödigt mycket tid på den.”

Hur undviker man att bli maktfullkomlig som chef?
”I min bok räknar jag upp ett antal chefer, från PG Gyllen­hammar till Steve Jobs, som har ansetts vara ganska makt­fullkomliga men ändå inte behandlats dåligt av historien. Maktfullkomlighet är så mycket mindre farligt i ett företag än i politiken, just för att man kan rösta med fötterna. Dessutom glömmer man ofta att pengar är den bästa antidoten till makt. Ingenstans är makt så viktigt som där direktörs­lönerna är låga.”

Finns det ett moraliskt tak för hur hög en direktörslön kan bli?
”Nej. Det finns ett moraliskt golv, som säger att lönen ska vara så hög att direktören jobbar fullt ut, och så hårt han kan, till förmån för aktieägarna. Jag blir alltid lika överraskad när jag möter kritik gällande direktörslöner. Jag kan inte förstå att någon tror att jag vill betala de här direktörerna ett öre mer än vad jag tycker att jag måste? Det handlar ju om mina pengar! Därför tror jag att det är extremt viktigt med rörlig lön. Det finns ingenting som så snabbt förstör en organisation – och får en direktör att syssla med fel saker – som när han börjar tro att han kan kompensera lön med makt.”

Du tycker illa om fringisar. Vad ska en arbetsgivare erbjuda sina chefer?
”Fringisar har en tendens att växa till sig. Det är mycket fiffigare med kompensation i pengar, och att direktören själv bestämmer vad han vill göra med pengarna. Jag är medveten om att det kan finnas orsaker att göra avsteg från den principen, till exempel när direktören behöver bo på olika orter, men i grunden tycker jag inte om det där.”

Hur är du själv som chef?
”Ja, ja … Man brukar påstå att jag är målmedveten och tydlig med det jag vill åstadkomma. Jag har inte något stort behov av att upprätthålla fasader och sådant där. I viss mån tror jag också att jag är lätt att kommunicera med, tro det eller ej.”

Är din berömda frispråkighet kopplad till din makt?
”Nej, det tror jag inte. Makt gör även att fallhöjden ökar, eller hur? Men, visst … Att vara ekonomiskt oberoende underlättar, förstås.”