Visdom – en dold kraft chefer kan träna upp 

Visdom är en så viktig egenskap att psykologen Siri Helle valt att ägna ett helt avsnitt åt det i sin bok Existensboosten. Hon menar att den är extra viktig för dig som är chef.

Forskning bekräftar att chefer ofta är visare än andra, eftersom de ställs inför så många dilemman och ser konsekvenserna av så många olika val. 

Siri Helle definierar visdom som förmågan att hantera tillvarons komplexitet, fatta kloka beslut och kunna rådge andra.

Den moderna visdomen bygger dels på västerländsk forskning, rationellt tänkande och empirisk mätbarhet, dels på en österländsk helhetssyn som inte separerar tankar från känslor utan menar att allt hänger ihop.

Men tvärtemot vad man kan tro kommer inte vishet automatiskt med åldern. 

”Den tenderar att öka med åren, men det finns verkligen inget likhetstecken”, säger Siri Helle. 

Det kan verka både nedslående och hoppfullt. 

Att vara vis är inte detsamma som att vara smart och ha en hög IQ. Och däri ligger hoppet, för din intelligensnivå kan du inte påverka – din visdom, däremot, kan du både aktivera och utveckla. 

”Medan intelligens handlar om att lösa nya problem, handlar vishet om att använda sina erfarenheter av gamla problem till att lösa nya situationer”, förklarar Siri Helle. 

Den rådande samhällstrenden som belönar kortsiktighet gör att vi ofta strävar efter snabba lösningar i stället för att reflektera i de långa tankebågarna.

Det, tillsammans med att vi tappat respekten för äldre människors erfarenhet, kan vara anledningen till att det inte längre pratas om vikten av visdom. 

”Men vi behöver den för att fatta långsiktiga beslut”, säger Siri Helle, som efterlyser förståelse för hur man hanterar förändring över tid: 

”The quick fix är inte alltid det klokaste.” 

Visdom kan också vara en unik konkurrensfördel gentemot de AI-verktyg som finns. 

”Även om begreppet artificiell visdom försöker göra sig gällande kan vi ännu inte prompta detta, eftersom visdom är intuitiv och handlar om den erfarenhet som vi har samlat på oss”, säger Siri Helle. 

Den linjen är även forskarna Simon Kyaga, psykiater, och hans mamma Katrin Goldstein Kyaga, professor i interkulturell pedagogik, inne på. 

I boken Visdom för människor i en föränderlig tid tolkar de forskningen som att visdom består av följande beståndsdelar: 

1. Intelligens, att optimera tänkandet inom givna ramar.

2. Kreativitet, att bryta ramar, tänka utanför boxen. 

3. Mänsklighet, det som uppmuntrar prosocialt beteende, att göra gott för alla.

Att visdom är en egenskap som hjälper både människor och samhället i stort upptäcktes ursprungligen av psykiatriprofessorn och visdomsforskaren Dilip Jeste vid University of California, San Diego.

Han pekar på visdomens betydelse för vårt välbefinnande och har skapat ett test där man kan mäta den eftertraktade egenskapen. 

”Visdom är ett personlighetsdrag som är associerat med välmående, lycka, bättre mental och fysisk hälsa samt ökad motståndskraft. Folk som får högt på testet är inte så benägna att vara deprimerade och ha ångest, vara stressade och olyckliga”, sa Dilip Jeste till SVT i samband med att hans test lanserades för några år sedan. 

Forskning visar att det finns sju ingredienser i visdom, som alla ingår i ett gott ledarskap.

1. Prosocialt beteende – att agera med välvilja, omtänksamhet och empati.

2. Reglering av känslor – förmågan att själv bära sina känslor i stället för att projicera ut dem på andra.

3. Acceptans av olikheter – att tolerera andra åsikter även om du själv starkt tror på motsatsen. 

4. Socialt beslutsfattande – en förmåga att fatta beslut som gäller många människor utifrån ett socialt perspektiv.

5. Förmåga att hantera osäkerhet – att bestämt fatta beslut även i situationer där du inte har all information.

6. Självinsikt – att veta vad du är bra och dålig på, samt att kunna reflektera över saker och ting som händer.

7. Existentiell förankring eller andlighet.

Men ju närmare dig personligen de problem som kräver din visdom ligger, desto svårare är det att hantera dem vist.

Känslomässigt engagemang får dig att tappa din visdom.

Det är ett beforskat fenomen som kallas för Salomos paradox, efter kung Salomo i Bibeln som fick sitt rike att blomstra men hade ett privatliv fyllt av intriger och maktspel. 

Siri Helle tror att många chefer känner igen sig i detta.

Bara för att man är vis nog att lösa andras problem är det sällan man klarar att vara lika objektiv och klok i sina personliga beslut. Vi kan vara duktiga i vår yrkesroll men samtidigt sjabbla till det gång på gång i privatlivet, menar hon. 

”Men man kan ’låsa upp’ sin inre visdomsreserv med ett enkelt knep: genom att beskriva situationen för sig själv som om den gäller någon annan”, skriver Siri Helle i sin bok. 

Hon menar att nyckeln till vår inre visdom stavas reflektion. 

”Förmågan går definitivt att träna upp, vi lägger bara inte tillräckligt mycket fokus på det. Det är alltid en bra idé att sätta sig ner och utvärdera vad man har lärt sig.”

Ytterligare en teknik för att utveckla sin visdom är att regelbundet öva sig i medveten närvaro.

Forskning visar att det ger ett icke-dömande perspektiv på olika situationer. Att läsa, resa, studera och ta del av kultur bidrar också, eftersom det ger nya perspektiv. 

”Visa personer har ofta erfarenhet, men alla med erfarenhet är inte visa. Det krävs att man faktiskt lär av sina erfarenheter”, säger Siri Helle.

Källa: ”Existensboosten” av Siri Helle