”Vår svenskhet är udda”

Varför skrev du den här boken?
”Av en kärlek till Asien som jag har odlat från början av 1980-talet. Efter att ha jobbat i många olika projekt förvånade det mig att det fortfarande betraktas som vildmark, när svenska företag ger sig in i Asien betraktas det som en pionjärinsats. Förr var det mycket länder- och kultur-specifikt, ’så här håller man pinnarna’, ’tänk på hur du bugar dig’ och så. Nu handlar det mer om att lära sig att betrakta Asien som ett handelsområde.”

Hur då?
”Det har hänt så mycket med den ekonomiska utvecklingen att tanken på att prata om Indien eller Kina som marknader är föråldrat. 70 procent av världsekonomin kommer från 40 storstadsområden. Det är samma sak med Asien, där ekonomin är koncentrerad kring ett tiotal storstadsområden. Det sker en dramatisk förändring kring dessa, med stor inflyttning och en koncentration av forskningen och produktion. I boken kallar jag det för skärgårdar av möjligheter. Det är inte frågan om vilket hav man ska segla på utan vilken ö man ska gå i land på.”

Hur är svenskar som chefer i Asien?
”Det är lätt att vara svensk i världen. De flesta har en positiv, om än lite vag, bild av vårt land som underlättar vår kontakt med världen. Vår svenskhet är udda sett till vår sociala plats i världen. Vi tror ofta at våra platta organisationer och vårt sätt att mötas är förebildligt eller ett socialpolitiskt ideal. Men kan vi inte visa vilken social tyngd vi har bakom oss framstår vi som tunna och obetydliga.”

Så hur ska jag göra?
”Vi ska inte bli som dem och de ska inte bli som oss. Men vi måste i ögonblicket skifta social kod. När jag kommer till det asiatiska företaget ser de mig som en representant. De försöker spegla mig i sin egen kultur. De svenskar som lyckas är de som försöker ta till sig det sociala språket och som tar plats i den lokala hierarkin. De som har det motigast som chefer i Asien är de som har en bakgrund i länder med en starkt självhävdande kultur, som USA. De saknar verktygen att ta hand om gruppen.”

Hur lärde du dig själv?
”Genom studier i Japan och resor i Asien. Genom att bo hos en japansk familj fick jag se underifrån hur det fungerar i familjer och i företagen. Att vara en del av en hierarki upplevs som begränsande för svenskar. I Asien är det detsamma som att höra hemma någonstans, det är en styrka.”

Du har varit verksam i en rad länder i Asien. Vilken typ av ledarskap har du tagit med dig hem till Sverige?
”I själ och hjärta har jag aldrig flyttat hem! Men jag har lärt mig att se den organisatoriska helheten på ett annat sätt, att ha ett bredare marknadsperspektiv. Dessutom har jag förstått att världens ekonomiska utveckling, den som förändrar vår vardag, den sker i Asien. Det påverkar våra liv, mycket mer än vi tror.”

Du skriver mycket om feedback. Hur ger man det i Asien?
”Vårt beslutsfattande bygger mycket på konsensus – vi tar diskussionerna över bordet. I asiatiska organisationer drivs beslutsfattandet av samförstånd, man bidrar men hela tiden är medveten om var man befinner sig i organisationen. Mycket bygger på samförstånd men det sker mest mellan fyra ögon. Medan våra möten är verbala bataljer blir sammanträden i Asien mer platsen där man markerar samförstånd. Skillnaden mellan samförstånd och konsensus är själva kärnan i detta. Vill du få tyst på en asiatisk ledningsgrupp ska du fråga ’så här tycker jag, vad tycker ni?’. Om du pratar individuellt med människorna innan och gör avstämningar i mindre grupper och sedan låter sammanträdet bli bekräftande, så kommer du får se monumental skillnad.”