Socialt obekväm? 3 tips för att få flyt i samtalet

FRÅGA: Efter många år med ungefär samma arbetsuppgifter känner jag mig trygg i min roll som mellanchef i ett halvstort företag inom teknikbranschen. Jag är inte speciellt social eller ”lättpratad” utan lite av en nörd, vilket i det stora hela fungerar bra i det sammanhang jag jobbar.

I vissa fall leder dock min läggning till jobbiga situationer. Under mina medarbetarsamtal uppstår lätt pinsamma tystnader, och jag gillar inte att tala inför en grupp eller på stormöten. När jag någon gång ändå behöver göra det, fylls jag av en känsla av otillräcklighet och känner hur självförtroendet rinner av mig efteråt, då jag upplever att budskapet inte gått fram.

Hur kommer jag bort från det här? Hur bör jag tänka? Vågar jag tala inför grupp igen?

/Fritz

SVAR från Sofia Kacim:

Bra att du tar tag i något som du upplever som ett problem. Du ska veta att många bär på liknande upplevelser, och att det oftast går att ta sig vidare.

Om vi börjar med medarbetarsamtalen, får du självklart ut mer om samtalet flyter på. För att det ska lyckas, gäller det att få din medarbetare att känna sig bekväm.

Ett knep är att ställa öppna frågor som kräver mer än ett ja eller ett nej, och i stället inleda med frågeordet ’hur’: Hur tycker du att … Hur vill du … Hur har du det med … På så vis blir svaren från medarbetaren betydligt fylligare och intressantare närmast med automatik.

Själv bör du undvika att använda ordet ’nej’, som fungerar som en bromskloss i samtalet. Ifrågasätt och mana på i stället för att neka: Intressant! Hur menar du nu? Vad ser du för alternativ? Och så vidare.

När du märker vad personen är särskilt intresserad av att diskutera, kan du ställa följdfrågor på det. Undvik också att avbryta. Låt din medarbetare prata till punkt. Ett konstant avbrytande leder till slut till att personen tystnar.

Ett fel som många gör, men som kanske inte är aktuellt i ditt fall, är att de
väldigt ofta väver in sig -själva och sina egna erfarenheter i konversationen. Försök lyssna i stället, och utgå från vad motparten berättar om sin situation.

När det gäller dina framträdanden inför grupp, tycker jag att du bör börja med att grundligt utvärdera dig själv. Vad gick fel, hur märktes din nervositet, exakt vad var det du tyckte inte gick fram och varför? Skriv ner allt och jämför med hur det sett ut tidigare. Kanske sker ändå en positiv utveckling utan att du märkt det?

Jag tycker absolut att du ska be om återkoppling. Be en kollega du har förtroende för om ärlig feedback när du är klar med en presentation. 

Det finns en myt om att feedback är jobbigt att både ta emot och ge, men det stämmer inte enligt min erfarenhet. Dessutom är feedback det enda sättet att utvecklas som talare.

Inledningen, var den naturlig med en förklaring om syftet med dragningen? Var innehållet relevant, logiskt och övertygande? Hur var rösten, tempot, hållningen och kroppsspråket? Märktes det verkligen att du var nervös?

Ibland känns det som om hela ansiktet står i lågor, när det egentligen bara är fråga om en lätt rodnad på kinderna.

Börja smått och bygg sedan på din feedback med fler delar som du vill utveckla. Kom ihåg att för att bli bättre krävs träning.

Övning ger färdighet. Konsten att prata inför människor är en färskvara. Så var inte rädd att hoppa på nya presentationer.

Utmana dig och gör det om och om igen, även om det kan kännas jobbigt i början.