Sex värsta hoten mot din balans

Okategoriserade
Text: Redaktionen
Publicerad

Den kända chefsekonomen intervjuas i  den stora dagstidningen och berättar att hon stiger upp varje morgon klockan fem för att hinna läsa allt som krävs för att vara tillräckligt uppdaterad och kunna sköta sitt jobb.

I andra intervjuer berättar den ena börs-vd:n efter den andra om sina 70-timmarsveckor och att de bara sover fem timmar per natt.

När Carl-Henric Svanberg blev vd för Ericsson 2003 berättades beundrande historier om hur han klarade den strida strömmen av viktiga jobbmöten under sina långa arbetsdagar genom att ­kasta i sig en kaviarmacka till lunch.

»Chefer gillar tempot, engageman­get och ansvaret. Tidspressen, arbetsbördan och upptagenheten blir som ett adelsmärke«, säger Dan Hasson som har doktorerat i  stresshantering och är forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

»Det finns en machokultur i detta också, som när framgångsrika chefer i intervjuer hävdar att de knappt sover«, säger han.

Stressen – och stresståligheten ­– uppvisas som stolta bevis på superchefernas överlägsna förmåga, vilja och karaktär.

Hur ska en vanlig chef nå deras framgång? Ja, om man ska döma ­efter detta verkar den rätta strategin i alla fall inte vara att ta hand om sig själv, sova på nätterna och ha ett liv utanför arbetet.

Men Dan Hasson ger inte mycket för för­härligandet av superchefernas hårda liv:

»En timme för lite sömn varje natt under en vecka ger en nedsatt prestationsförmåga som motsvarar ungefär 0,6–0,8 promille alkohol i blodet. Jag skulle själv inte låta någon som inte sover ordentligt fatta viktiga beslut!«

Förr demonstrerade höga chefer sin makt genom att checka ut från kontoret när solen sken och ta en golfrunda på arbetstid. I dag ­visar toppdirektörerna hellre sin status genom att åka helikopter mellan alla viktiga möten.

I sin forskning skickade Dan Hasson ut formu­lär till chefer som fick svara på frågan om de hade för mycket att göra. Många svarade ja. Följdfrågan löd: »Hur missnöjd är du med det?« Många av dem var nöjda.

Nöjda med för mycket att göra, alltså.

Om bilden av en god, plikttrogen, betydelsefull och avundsvärd chef också är bilden av en konstant stressad människa kommer de flesta med en chefstitel att försöka leva upp till detta ideal.

I så fall riskerar också alla stressreduceringsprogram, hälsovarningar och goda råd att falla platt. För hur många kommer på allvar att försöka bli balanserade och harmoniska chefer med gott om tid om denna sunda livsstil inte är någon genuin förebild?

»Fråga dig själv om du känner dig duktig av att sova för lite och om du blir en bättre ledare av att lida. Vilken chef vill du själv ha – en som är speedad eller en som är harmonisk?« frågar Dan Hasson retoriskt.

Ibland är det svårt att se både för omgivningen och cheferna själva att deras jobb faktiskt skapar resultat. Bristen på tydliga bevis kan väcka oro och prestationsångest.

»Ju räddare man är desto vikti­gare blir det att visa upp att man har mycket att göra«, säger ledarskapskonsulten och beteende­vetaren Astrid Boisen.

Men chefen ska inte ge intrycket av att alltid jobba, menar hon. Hon talar hellre om nyttan med att vara »latsmart« – lat på ett engagerat sätt.

»Vi är uppfostrade att vara duktiga och därför är vi inte tillräckligt lata. Men lättjan är otroligt nyttig. Naturfolken använder den hela ­tiden«, säger hon.

Att vi är skeptiska mot lättjan har också sina förklaringar. Den betraktas trots allt som en av de sju dödssynderna i vår kultur.

»Men dödssynderna står faktiskt inte i bibeln! Kyrkan hittade på dem under medeltiden för att hålla människorna i herrans tukt och för­maning. Vi har det med oss än i dag och ifrågasätter det inte«, hävdar Astrid Boisen.

Enligt henne är många av oss ­rädda för att få kritik för vad vi inte gör i stället för att inse att vi be­höver kraft för att jobba när vi ska jobba. Ibland ägnar vi oss till och med åt att »låtsasjobba« och se upptagna ut i stunder när det faktiskt inte finns så mycket att göra.

Hur ska man annars bli trodd ­nästa gång man behöver säga nej ­­för att arbetsbördan är för stor?

»Så många chefer är rädda och vågar inte säga ’jag tar den tid jag behöver för rekreation’. Den rädslan kanske gynnar företaget kortsiktigt, men inte i längden«, säger Astrid Boisen.

Artikeln är hämtad ur guiden »Stress! Förstå den, acceptera den, hantera den«.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.