Så var chefsåret: ✔️Trenderna ✔️Personerna ✔️Politiken

Greta Thunberg, klimataktivist

Genom sitt obevekliga engagemang för klimatfrågan har Greta Thunberg visat världen var skåpet ska stå. Hennes 15 dagar långa skolstrejk – för varför, resonerade hon, skulle hon lägga onödig tid på att utbilda sig för framtiden om inte framtiden kunde garanteras – innan valet i höstas blev till en världsnyhet. Raden av efterföljare växte sig jorden runt och hennes resonemang berörde såväl FN-chefen Antonio Guterrez som Arnold Schwarzenegger. Den senare bjöd också in henne till sin organisation R20 i Wien och fick till svar: ”Räkna med mig. Hasta la vista baby.”

Men allt började i Greta Thunbergs egen erfarenhet av att drabbas så hårt av klimatkrisens obekväma sanning att hon som elvaåring gick in i en depression. Så småningom fick hon diagnosen aspergers. Den svåra tiden blev ett dubbelt uppvaknande för hennes föräldrar Svante Thunberg och Malena Ernman, som förutom att stötta sin dotter i hennes kamp också själva lagt om sin livsstil till att bli mindre klimatpåverkande.

På FN:s klimatmöte i Katowice i december skrädde Greta Thunberg inte orden när det gäller vikten av ledarskap: ”Människor kommer att resa sig och anta utmaningarna vi står inför. Och eftersom våra politiska ledare uppträder som barn, så måste vi ta det ansvar som de borde tagit för länge sen.”

Caroline Farberger, vd för Ica Försäkringar

Det var en torsdag i början av hösten som vd:n som medarbetarna kände som Carl Farberger gick in på informationsmötet om sin egen nuvarande situation – och kom ut från lokalen som Caroline Farberger. Samma kväll publicerades ett stort reportage på Dagens Industris webbsida om hennes pågående könskorrigering. Resten är svensk näringslivshistoria. Aldrig tidigare har en toppchef berättat så öppet om en så djupt personlig process, mitt under dess händelseförlopp.

”Att öppna upp sig så här är hisnande för en person som jag. Mitt känsloregister kan vara begränsat, i bägge ändar, och jag går aldrig in i en eskalerande polemik, för att nu exponera nästan hela mitt liv i Dagens industri med makthavare inom näringsliv, politik, offentlig sektor och kultur som läsare”, sa Caroline Farberger i artikeln.

Modet att vara sig själv och därmed en förebild för andra är viktiga ingredienser i hennes historia, jämte förmågan att bryta tabun. Och även beslutsförmåga. För som så ofta i svåra situationer – Caroline Farberger berättade i DI om sin rädsla för att helt hamna utanför samhället – var vägvalet oundvikligt. Den ”mentala skoskav” hon hela sitt liv känt av hade äntligen släppt.

Göran Törnqvist, rektor på Lorensbergaskolan i Ludvika

Auktoritära politiska krafters fortsatta frammarsch runtom i världen kan knappast ha undgått någon under det svenska valåret 2018. I Ludvika blev det extra tydligt, då nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen återigen fick tillstånd att demonstrera den 1 maj. I ett reportage i Dagens Nyheter skildras också hur nazisterna med megafon och banderoller försöker rekrytera högstadieungdomar på Lorensbergaskolan under en lunchrast. Rektorn Göran Törnqvist grep in direkt, gick fram till gruppen som stod precis utanför skolans område och fick med sig de flesta elever som närmat sig dem tillbaka in på skolan. Kort därefter samlade han medarbetare och elever för att prata igenom vad som hänt.

I våras belönades Göran Törnqvist för sina insatser för skolans värdegrundsarbete genom utmärkelsen Årets skolpunkare (Trevor Dolan-stipendiet). Lorensbergaskolan arbetar medvetet relationsbyggande och med källkritik, lärarna har en årskurs åt gången och både Göran Törnqvist och en av hans medarbetare berättar för Lärarnas tidning att de är noga med att ”ta snacket direkt” om någon elev yttrar sig obetänksamt.

I samma artikel nämns också att skolans markering har fått effekt också i samhället. Att när skolledningen gick ut i media och argumenterade mot de mörka krafterna, gjorde även lokalpolitikerna det. Ett exempel på hur civilkurage hos en eller ett fåtal kan ge viktiga ringar på vattnet.

Medvetenheten kring betydelsen av ledarskapet

Det har blivit tydligare hur världens ledare har makten i sin hand. Med stigande rädsla har vi sett att den kan vara bara en knapptryckning bort. Medan Trump fortsätter föregå med dåliga exempel har medvetenheten kring betydelsen av ledarskapet ökat. Kanske inte minst genom frånvaron av ledare på riksnivå.

Stora samhälleliga frågor som arbetsmiljöns påverkan, individens integritet, sjukskrivningarna, den psykiska ohälsan, miljöförstöringen, integrationen och mångfalden har dessutom kommit att ligga på chefens skrivbord.

Under året har vi dessutom gång på gång blivit smärtsamt påminda av vikten av en god företagskultur. Och att det är en av chefens viktigaste styrmedel.

Den yngre generationen tycks också ha insett betydelsen av ledarskapet, för allt fler unga vill bli chefer igen.I en undersökning från Kantar Sifo, till exempel (beställd av Blocket) som kom i slutet av april, svarade faktiskt varannan person i åldern 16–29 år att de en dag vill bli chef.

Förtroendet för vår närmsta chef är avgörande för hur vi trivs på jobbet. Det visar Netigates stora medarbetarundersökning bland 10 000 personer i 91 organisationer. När Academic Work frågar 14 000 unga akademiker vad som är det viktigaste för valet av arbetsgivare så är det inte högt lön som toppar – utan en bra chef och ett gott ledarskap.

Och ökad medvetenhet bland cheferna

Chefer har fått ett helt nytt vetenskapsfält att luta sig mot. Aldrig har vi haft så god kunskap om vår hjärna tidigare. Framför allt den kognitiva neurovetenskapen förändrar hur vi leder, interagerar och kommunicerar med våra medarbetare.

Vi har också fått lära oss hur vi kan nå vår egen peak performance genom att bland annat hitta den optimala mixen av dopamin, noradrenalin och acetylkolin. Hormoner och signalsubstanser som driver motivation, uppmärksamhet, vakenhet och beslutsmässighet. Lägg därtill vikten av tajming, att planera när på arbetsdagen vi väljer att göra vad.

Vi har fått inblick i kampen mellan den rationella kloka delen av hjärnan, prefrontala cortex, och limbiska systemet som pendlar mellan rädsla och glädje. Medvetenheten om detta ligger bakom det ökade intresset för såväl positiv psykologi som meditation, mindfulness och annan uppmärksamhetsträning. För i striden mellan tanke och känslor vinner alltid det limbiska systemet. Och ledare har i år i ännu högre grad börjat förstå vikten av att hantera och reglera känslor.

Kan du och dina medarbetare uppleva positiva känslor på jobbet blir ni smartare. Ni ser fler lösningar och blir mer villig att samarbeta.

Lyckliga anställda har 31 procent högre produktivitet och genererar 37 procent mer intäkter än sina mindre lyckliga medarbetare, enligt en genomgång av 225 akademiska studier av förhållandet mellan lycka och arbetsprestation.

Under året har ledare dessutom fått en ökad medvetenhet om vikten av reflektion, återhämtning och att lära av tidigare misslyckanden vilket leder till högre innovationsgrad och ökad produktivitet.

2018 var dessutom året som vi slutade att multitaska. När vi förstod hur känsligt vår prefrontala cortex är och hur lätt det är att tappa fokus, att det tar 50 procent längre tid och ger 50 procent fler misstag att göra flera saker på en gång.

SVERIGE: Annie Lööf

Vindflöjel eller politiskt geni? Den som tar ansvar och står upp för löftet att aldrig samarbeta med SD – eller den som svikit alliansen och tryckt in M och KD i ett hörn med desamma? Åsikterna om Annie Lööfs agerande i regeringsbildningen har varit många, och det återstår ännu att se i vilken position hon hamnar när allt är klart. Hon har kallats både drottningen av Nej och anklagats av partiledarkollegan Jonas Sjöstedt (V) för att driva Sverige mot extraval – och samtidigt omtalats som en av nyckelpersonerna i regeringsfrågan.

Fortfarande, med bara dagar kvar på 2018, saknar landet en regering, och politiska analytiker (DN:s Ewa Sternberg) spekulerar i vilken väg Lööf ska välja: Påverka Löfven till fler eftergifter? Påverka M och S att samarbeta? Rentav sikta på statsministerposten själv? Med ett rekordval i ryggen, men sjunkande C-siffror i opinionsundersökningarna inför ett eventuellt extraval, borde hon i alla fall ha allt intresse av att medverka till att det låsta läget öppnas upp.

EUROPA: Theresa May

Få politiker har 2018 befunnit sig lika mycket i hetluften som Storbritanniens premiärminister Theresa May. Mest har det förstås handlat om Brexit – för hur ska det gå med gränsen mot Irland? Med att baxa igenom utträdesavtalet i parlamentet? Blir det rentav en ny folkomröstning, spekuleras det i skrivande stund – och hur skulle det i så fall påverka May själv?

Förutom denna problematik och den djupa klyfta som skapats inom hennes konservativa parti har Theresa May under året även hunnit med att, till Londonbornas dånande protester, stå värd för Donald Trump. I samband med nervgiftattacken i Salisbury i vintras fick hon brottas med att markera precis lagom mycket mot Ryssland. Lägg till det ett cringe-värdigt scenframträdande till tonerna av Abba på partikongressen – och naturligtvis misstroendeomröstningen i december. Vilken May klarade sig helskinnad igenom, symptomatiskt för ett år där hon fått resa sig om och om igen. Inte för inte har brittisk media förärat henne öknamnet ”zombiepremiärministern” – den som ständigt vacklar vidare.

VÄRLDEN: Jair Bolsonaro

Redan innan han tillträtt posten som Brasiliens president har högernationalisten Jair Bolsonaro utsetts till Sydamerikas egen Donald Trump. Som själv före detta kapten i armén idealiserar han militärdiktaturen och har ställt sig positiv till tortyr. Han är på god väg att bilda en regering till övervägande del bestående av vita män, många med samma militära bakgrund som han själv. Senast utsågs en klimatförnekare till miljöminister, mitt under FN:s klimatmöte. En omfattande skövling av Amazonas regnskogar står också på att göra-listan.

Vidare rapporteras brasilianska samkönade par nu innan årsskiftet skynda till altaret, både i protest mot yttranden Bolsonaro gjort och av rädsla för att deras rättigheter kan komma att inskränkas. Bolsonaro har också skapat rubriker genom att kalla en kvinnlig parlamentarikerkollega ”för ful för att ens våldta.” Han backas av mäktiga organisationer som jordbrukslobbyn, pingstkyrkan och militären – men stötte i sin valkampanj, där han för övrigt ofta poserade som om han höll på att skjuta ner politiska motståndare, också på stort motstånd från bland annat kvinnoorganisationer. Ingen kan tvivla på att Brasiliens nya president är ytterligare ett exempel på hur auktoritärt ledarskap vinner politisk mark.

Ökat missnöje och populism

Frankrikes president Macron är en av många ledare som under 2018 förvånats av kraften i det folkliga missnöjet mot – ja, vad är det landets ”gula västar” är så arga på? Kravallerna som skakade Paris och var de värsta sedan studentupploppen -68, utlöstes av ett missnöje med ökade bränslepriser men fick uppenbarligen sin näring från en mycket djupare frustration över växande samhällsklyftor och politikernas oförmåga att överbrygga dem.

En ökad friktion mellan styrande eliter och missnöjda medborgare märks i övriga Västvärlden också, delvis på grund av den outsourcing och digitalisering som utplånat oräkneliga ”gamla” jobb. Den tilltagande automatiseringen spås orsaka än större jobbförflyttningar framöver, med accelererande skillnader mellan vinnare och förlorare.

Om missnöjet i nästa skede riktar sig mot den nya tekniken, kommer de flesta företag och organisationer att befinna sig i skottgluggen, enligt det amerikanska underrättelserådet NIC. Ledare och chefer kan i högre grad behöva stävja de underliggande orsakerna till missnöje, exempelvis genom höjning av medarbetarnas kompetens i förmodade framtidsyrken och bättre villkor för så kallade gig-arbetare.

Klimathotet

2018 var året då Sverige drabbades av rekordhetta, torka och skogsbränder i en sällan skådad omfattning, och ordet ”klimatångest” hamnade på mångas läppar. Det stod klart att klimatförändringarna är här, och utgör ett konkret hot som kan tvinga mänskligheten till omfattande omprioriteringar, vare sig vi vill det eller inte.

Medan insikten att vi inte kan fortsätta ”som vanligt” fortsatte sjunka in hos stater, organisationer, företag och enskilda ledare, ställde sig många samtidigt frågan vad som egentligen går att göra. Vilja och ambition krockade många gånger med den enormt komplicerade verkligheten, som när det visade sig att det i många avseenden miljöambitiösa klädjätten H&M årligen släppte ut hela 18 miljoner ton CO2 längs hela värdekedjan, motsvarande nästan en femtedel av Sveriges utsläpp som snittade på 100 miljoner ton.

En utgångspunkt för den enskilde chefen skulle kunna vara att utgöra ett föredöme även i det lilla, genom att visa på långsiktighet i vardagen och gå före i etiskt hållbara alternativ. För miljön räknas varje liten gest. Varför inte börja cykla till jobbet?

En åldrande värld

Under 2018 ökade den globala medellivslängden än mer, för närma sig den punkt år 2020 då 65-plussarna för första gången i världshistorien väntas överskrida antalet barn som ännu inte fyllt fem.

Medan World Economic Forum skrivit upp den globala kostnaden för kroniska sjukdomar till sammanlagt 47 triljoner dollar mellan 2010 och 2030, hotar världens åldrande befolkningar att belasta sjukvård och pensionssystem till bristningsgränsen, och tränga undan andra offentliga prioriteringar inom allt från utbildning och försvar.

Åldrande är oundvikligt, men de goda nyheterna är att sättet vi åldras på mycket väl går att förändra. För chefer och ledare skapar det redan pågående jätteskiftet mot en åldrande värld inte bara svåra utmaningar, utan också massor av nya möjligheter.

Utvecklingen mot nya, innovativa lösningar för framtidens seniorer pågår för fullt, med allt från hemtjänstrobotar till självkörande fordon och smartare metoder att spara till pensionen. Ledare kan visa att hälsa inte enbart är liktydigt med frånvaro av sjukdom, utan snarare en tillgång som kräver livslång investering. En attityd som hela samhället skulle tjäna på.