Så fungerar en superledare

Forskaren Lena Lid Andersson vid Handelshögskolan har i sin avhandling »Ledarskapande retorik« försökt svara på frågan: Hur ska en bra ledare vara?

Hon har bland annat studerat åtta generalsekreterare i FN för att hitta vilka egenskaper som förenar kända ledare.

Vilken typ av retorik använder framgångsrika ledare?
»De är trovärdiga. De agerar som de säger. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld var ett bra exempel. Han var väldigt mån om att vara en neutral tjänsteman. Han var aldrig medlem i något parti eller religiöst samfund, trots att han var djupt religiös. Han levde ordet integritet, och framstod därför som genuin och trovärdig.«

Ett hot mot det genuina ledarskapet är den medieträning som många chefer får idag.
»När de framträder i media är de ibland mer måna om att vara framåt och entusiastiska än att vara sig själva. Medieträning borde handla om att folk ska vara sig själva i stället för att bli mer strömlinjeformade«, säger Lena Lid Andersson.

En annan faktor som lägger krokben för den »äkta« chefen är krångliga och alltför omfattande företagsvisioner. När chefen har svårt att komma ihåg företagets värdeord blir effekten att man ger diffusa signaler. Man har svårt att lämna ett avtryck som ledare.

Ett företag som däremot har lyckats med detta är Ikea. Enkelhet och kostnadsmedvetenhet är starka värderingar, som har inpräntats i både medarbetare och kunder.

Lena Lid Andersson har också kommit fram till att ledare som lyckas nå fram har mycket »färg«.

Om vi tar Ingvar Kamprad som exempel, är han verkligen karismatisk?
»Att ha färg behöver inte betyda att man ska vara färgstark. Det är viktigare att man som chef har egenskaper folk kan identifiera sig med. Många svenskar kan dra likheter mellan sig själva och Kamprad. Vi känner igen oss i hans värderingar kring det enkla livet«, säger Lena Lid Andersson.

Barack Obama är en annan ledare som har lyckats nå fram genom att spela på hur vanlig han är.
»Många amerikaner kan identifiera sig med honom. Han symboliserar hela USA, han är sinnebilden av en smältdegel. Dessutom kommer han från en enkel uppväxt, har två barn och en hund.«

Men som ledare behöver man inte ha alla dessa beståndsdelar för att människor ska känna igen sig. Det räcker med att peka på någon liten del. Ericssons avgående vd, Carl-Henric Svanberg, har flera gånger sagt att han varit aktiv som scout, en hobby som många svenskar är bekanta med.

Lena Lid Andersson har i sin forskning märkt att ledare ofta målas upp som superhjältar.
»Vi tillskriver dagens ledare ideal som inte går att leva upp till. Börs-vd:ar får exempelvis ta på sig mycket skuld för saker som han eller hon inte styr över. Det är omänskligt. Och de förväntningar man har haft på ledare slår tillbaka mot en själv som en bumerang när man träder in i en ledarposition.«

Hur hanterar man det som chef?
»En tröstande tanke är att alla superhjältar i historien har sin akilleshäl. Alla har någon svaghet, och det har också chefer naturligtvis. Vi vill inte att de ska vara felfria.«

Fotnot: Avhandlingen »Ledarskapande retorik« av Lena Lid Andersson kan beställas här