4 knep – slipa på berättartekniken och få andra att lyssna
Rationella argument är bra, men en bra berättelse är oslagbar. Jobba på din berättarteknik och få folk att lyssna – på jobbintervjun, i lönesamtalet och ledarskapet i stort. Här är tipsen på hur du gör.
Långa listor på vad du åstadkommit och data i redig punktform kan verka praktiskt och bra. Ändå är det ingen som lyssnar. Varför? Kanske för att du missat att utnyttja världens äldsta och mest beprövade verktyg för effektiv kommunikation – det muntliga berättandet.
Spetsa jobbintervjun eller lönesamtalet med lite berättarkonst, och chansen ökar för att du och dina argument får fäste i motpartens medvetande. Åtminstone tillräckligt för att mötena ska ge konkreta resultat.
”Muntligheten är den naturliga formen för mänsklig kommunikation: under en mycket lång tidsrymd förmedlades all mänsklig kunskap, alla minnen och berättelser på det viset. Den som lyssnar till en bra historia finner sig genast tillrätta, det är nästan som om det finns inskrivet i våra gener,” säger Ida Junker, scenberättare som bland annat arbetar med företag och organisationer som vill använda berättande som redskap.
”Samtidigt har det muntliga berättandet varit undantryckt så länge att kunskaperna om berättarkonsten ofta är begränsad och klichéartad. Det är lätt att tro att det bara skulle handla om ramsor för de minsta och spökisar på kollo, men det muntliga berättandet är relevant inom de flesta verksamheter”, säger Ida Junker, som tillsammans med kollegan Mats Rehnman skrivit handboken Muntligt berättande (Fabula storytelling förlag).
En berättelse är lättare att komma ihåg än enbart rationella argument, framhåller karriärkonsulten och experten på cv-storytelling Ingela Skullman:
”Om berättelsen innehåller beskrivningar av hur något t ex känns, luktar eller smakar så aktiveras fler delar av vår hjärna än om den enbart förmedlar ord och fakta. Det är det som är poängen med berättelser – de gör ett starkare intryck på oss än när vi bara får rationella beskrivningar”, säger hon och fortsätter:
”Börja med en händelse eller berätta något oväntat och låt detta sedan leda vidare till en sensmoral, måluppfyllelse eller lärdom i slutet. Var inte rädd för att berätta om svårigheter och misstag, det är ofta hur man har övervunnit dessa som är mest inspirerade och gör det till en bra historia.”
Att historiska myter och sagor fått en sådan genklang att de förts vidare genom generationer och århundraden beror till stor del på deras effektiva dramaturgi. Lite förenklat vilar starka berättelser på de fyra hörnstenarna Person, Plats, Dilemma och Slut. En dramaturgi som sätter fantasin i rörelse, och går att använda i nästan vilken berättarsituation som helst, inte minst i yrkeslivet, förklarar Ida Junker:
”Alla gillar en bra historia!”
Berättakonst på jobbet
Så här kan storytelling se ut tillämpat på chefsrollen och arbetslivet:
1 Person – vem handlar det om?
En bra berättelse kräver en huvudperson av kött och blod, som lyssnaren kan följa och identifiera sig med. I lönesamtalet eller jobbintervjun är det förstås ”jag” (berättaren) som har den givna huvudrollen. Abstraktioner som ”man”, ”vi på företaget” eller ”verksamheten” är däremot sådant som kan få åhöraren att gäspa och skruva besvärat på sig.
2 Plats – var och när utspelar det sig?
Ge lyssnaren en chans att orientera sig i tid och rum. Glöm inte detaljerna, det färgstarka och specifika. Om det var 29 grader kallt, värmen strejkade och taket rasade in när du först klev in på ditt förra jobb, säg det på jobbintervjun – det är sådant som fastnar. Några episka miljöbeskrivningar behövs inte. ”Det finns en gyllene regel, och det är tretalet: det räcker med tre saker för att lyssnaren ska få en bild i huvudet”, säger Ida Junker.
3 Dilemma – själva motorn i berättelsen.
Exemplifiera hinder som huvudpersonen (du) ställts inför, och hur de har övervunnits. ”Problemet kan vara stort eller litet, likväl är det nödvändigt för att göra berättelsen intressant.” I stället för att rabbla meriter, välj ut en eller två av dem för att åskådliggöra hur du samarbetar, får människor med dig och klarar av situationer som är svåra eller oväntade.
4 Slut – knyt ihop säcken.
Plats för slutsatser och lärdomar från det du berättat, eller svaret på en fråga som ställts i början av t ex en presentation. Vanligtvis krävs ingen sådan utarbetad sens moral, vid kortare eller mer improviserade samtal räcker det med att du skruvar ner tempot och ”går ner för landning” för att inte slutet ska bli för abrupt.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
