Så blev tidningen Chef en ledare

Detta är ett utdrag ur Chefs jubileumsnummer (nr 1 2015). Vill du ha hela bilden? Prenumerera på Chef.

När det allra första numret av tidningen Chef utkom stod ledarskap och dess utövare inte särskilt högt i kurs.

Tidningarna var upptagna med George Scotts världsmästartitel i boxning, musikalen Kristina från Duvemålas premiär och att statsminister Ingvar Carlsson skulle avgå till vintern.

Och så var det något med en Toblerone.

Chefers vardag var däremot inte så intressant; inte ens morgontidningarnas ekonomisidor skrev om ledarskap.

Chef utkom i en tid då chefen ännu ansågs vara någon som ledde och för­delade arbetet.

Den tidigare SAS-chefen Janne Carlzon hade visserligen några år tidigare gjort sitt bästa för att göra ledarrollen mänsklig genom att flytta över mer ansvar till medarbetaren.

Men nu präglades arbetsmarknaden av åtstramningar, inte minst i kommunal verksamhet, vilket hanterades ungefär som det brukar göra, med effektivisering.

Chefsföraktet hade en bra grogrund.

Att chefen i det läget fick en egen tidning betydde mycket för många.

”Chefskapet hade låg status, speciellt bland våra läsare, som befann sig mittemellan kritiska medarbetare och krävande överstående chefer”, säger Henrik Frenkel, som startade tidningen och länge var dess chefredaktör och ägare.

I Chef fick läsaren en tidning som handlade om hans eller hennes vardag, snarare än teori och organisation. I det allra första numret, i september 1995, avhandlades byggchefen som insett att samarbete och delegerat ansvar är ett vinnande koncept, chefen som kommunicerar med sina medarbetare via modern teknik (på det papperslösa kontoret) samt hur chefen ska framtidssäkra sitt ledarskap.

Svåra, men jordnära frågor.

”Få av läsarna var utbildade i ledarskap. Många var auktoritära och pekade med hela handen i tron att det är så man gör. Andra gömde sig i gruppen och vågade inte fatta något annat än konsensusbeslut, och abdikerade på så sätt från sin chefs­roll. Vi byggde upp en gemensam syn på hur chefer ska våga vara chefer”, säger Henrik Frenkel.

Utbudet av ledarutbildningar var inte på långa vägar så omfattande som det är i dag.

När Center for Advanced Studies in Leadership, CASL, startades som en del av Handelshögskolan i början av 1997 var det unikt i sitt slag. Några liknande institut fanns inte i Europa.

En attitydförändring hade kunnat skönjas.

Läs mer: Chefs 9 punkter för ett gott ledarskap

Då, två år efter att tidningen Chef startades, var handpekandet på väg bort. Om chefskap tidigare handlade om att effektivisera och förvalta, var cheferna nu tvungna att hantera verklig förändring.

”Man började prata om att leda verksamheter i stället för att bara driva dem”, säger Ingalill Holmberg, institutets direktör sedan starten och även professor vid Handelshögskolan.

Slutet av 1990-talet var viktiga år för upprättandet av chefens anseende.

”Inslaget av ledarskap är det som har förändrat bilden av chefskap, där ledarskap kopplas samman med att driva förändringsarbete och blicka framåt och jobba mer med värderingar och att vara inspirerande. Ledarskap handlar om att fånga medarbetarnas engagemang”, säger hon.

Och ja, bilden av chefen har fortsatt att fördjupas. Det finns i dag en större förståelse och ett större intresse för ledarskap.

Ingalill Holmberg beskriver utvecklingen som ”explosionsartad”.

”Ja, det gick från att vara ett begrepp som i ett svenskt sammanhang knappt existerade på 1980-talet till att finnas ­överallt”, säger hon.

Explosionen pågår ännu, inte minst då globaliseringen och internationaliseringen har fått förändringstakten att öka. Det som händer internationellt påverkar även chefen i det lokala sammanhanget på ett sätt som det inte gjorde för tjugo år sedan.

”Det är på många sätt svårare att vara chef i dag. Förändringstakten är så hög och det finns en synlighet och transparens i samhället som gör att chefskapet innebär en väldigt utsatt position”, säger Ingalill Holmberg.

En viktig skillnad mellan ledarskapet i dag och då tidningen Chef startades är att informationsteknologin har gjort ledar­rollen mer komplex.

”Jag tror att det allmänt sett ställs högre krav på alla i arbetslivet i dag. Alla måste vara effektiva och lära sig att rationalisera, man måste vara tuff för att klara sig. Förr hade vi plats för människor som inte orkade lika mycket. För chefen är det tuffare, dels måste den se till att medarbetarna klarar sina uppdrag samtidigt som hon eller han ska hålla emot när ledningen ställer orimliga krav”, säger Christer Sand­ahl, psykolog och professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Karolinska Institutet.

Missa inte: Intervju med Chefs grundare Henrik Frenkel – ”Chef hittade chefens dna”

Han konstaterar att det finns en större medvetenhet om kommunikationens betydelse och vikten av att hantera relationer och gruppdynamik i dag än tidigare.

Däremot tror han inte att chefsrollen i dag ställer högre krav på psykologisk kompetens än för tjugo år sedan.

”Mycket chefskap handlar om sådant man lärt sig av erfarenhet att det funkar, för det behöver man inga psykologiska teorier. Man måste ha folk med sig, bygga förtroende, man måste kunna kommunicera. Hur man gör det i praktiken är något som man antingen har lärt sig eller kunskap man får tillskansa sig. Men det är fortfarande det praktiska görandet som ger resultat, det som vi brukar kalla för tyst kunskap”, säger Christer Sandahl.

Under de senaste tjugo åren har kriserna och de omskakande händelserna duggat tätt. Såväl näringslivet som politikervärlden har skakats av skandaler och mediedrev av samma magnitud som Tobleroneaffären. Några år efter att Chef startades växte it-branschen så det knakade och de traditionella organisationsstrukturerna sattes ur spel. Att rekrytera medarbetare och sedan snabbt få dem att uträtta storverk var det primära. Hastig­heten och visionen överskuggade allt.

Cheferna var karismatiska och snuskigt framgångsrika.

Men sedan blev bristerna i ledarskapet uppenbara och it-bubblan sprack.

Den finansiella krisen 2008 – som utlöstes av den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers krasch – är en annan viktig händelse.

Dessa två händelser har fått effekter långt ner på mellanchefsnivå i svenska företag och organisationer och lett till åtskilliga svåra samtal, uppsägningar och förändringsarbeten.

”Ja, de var viktiga händelser”, medger Ingalill Holmberg. ”Men de var inte de stora vattendelare som man kanske skulle kunna tro.”

Inom ledarskapsforskningen talar man inte om före och efter finanskrisen.

”Finanskrisen gav upphov till ett ökat ansvarstagande, den skapade debatt”, säger hon och påpekar att det som påverkar ledarskapet är det som just nu ligger på chefens bord.

”Det som uppfyllde många chefer på 1990-talet var digitaliseringen och den nya ekonomin och vad informationsteknologin skulle skapa för organisationer. Många funderade över det. Frågeställningarna i dag handlar om vad globaliseringen innebär, vilket tar sig uttryck i frågor om hållbarhet och ansvar. Det är vad många brottas med just nu. Samtidigt har chefen pressen på sig att vara innovativ, hålla hög förändringstakt för att vara konkurrenskraftig”, säger hon.

Ingalill Holmberg talar om att många frågor går i cykler om fyra-fem år, vilket bekräftas vid en genomläsning av de 221 nummer av Chef som har utgivits sedan starten (du håller just nu i nummer 222!). Frågor kring balans i livet, att leda unga, hur nästa generations chefer kommer att leda, att rekrytera talanger och säkra återväxten av chefer är återkommande ämnen.

Dilemman som att bli chef över sina kompisar, att säga upp medarbetare och att ha ett känsligt lönesamtal är tidlösa.

Så även om hundratals trender har passerat sedan 1995 och även om arbetslivet i dag är än mer komplext än då, har egentligen inte chefens behov av vägledning förändrats.

Det är samtiden som förändrats, menar Ingalill Holmberg.

Hon anser att tidningen Chef fyller en viktig funktion.

”Genom Chef kan vi ta del av vilka frågor som diskuteras. Det blir en referenspunkt för forskningen”, säger hon.

Andra har läst: 4 röster – så har ledarskapet i Sverige förändrats de senaste 20 åren

Missa inte: Intervju med Chefs grundare Henrik Frenkel – ”Chef hittade chefens dna”