Resiliens – ditt psykologiska immunförsvar

Framgång handlar sällan om tur. Däremot har det allt att göra med att lära av tidigare misstag.

Detta fick forskare vid Kellogg School of Management i Chicago klart för sig när de undersökte vad som skiljer personer som reser sig efter motgångar från dem som inte gör det.

Förmågan att resa sig igen efter att man varit golvad stavas resiliens. Ett ord på mångas läppar just nu och som har allt att göra med hur framgångsrik du och din verksamhet blir.

Resiliens är från början ett engelskt begrepp, resilience, som bäst förklaras som psykologisk motståndskraft.

Man kan se resiliens som vårt psykologiska immunförsvar som ger skydd mot påfrestningar. Det skriver psykologen Björn Hedensjö i sin nya bok med just namnet Resiliens.

Det är hur man reagerar efteråt som är avgörande, inte vad man gör under den akuta situationen, utan hur man hanterar motgången dagar, veckor, månader eller år efteråt.

Och om förmågan att växa och utvecklas av en svår eller utmanande händelse.

”Chefer är absolut en grupp som behöver extra motståndskraft, inte minst eftersom chefer inte har lyxen att luta sig tillbaka i ovissa tider utan behöver stå där och peka ut riktningen, ofta med ofullständig information”, säger Björn Hedensjö.

Och tillägger att chefer ofta är utsatta för hård press från flera håll i sina organisationer och behöver kunna navigera i det.

Var kommer den då ifrån, motståndskraften? Och varför verkar vissa människor vara bättre rustade än andra?

Somliga tycks utsättas för motgång efter motgång men ändå ha förmågan att resa sig igen.

Motståndskraften är till viss del genetisk och vår personlighet påverkar vår resiliens.

Femfaktormodellen, det mest etablerade av personlighetstester, visar att personer som är öppna, vänliga och känslomässigt stabila sannolikt är mer resilienta, medan en hög grad av neuroticism (känslomässig instabilitet) har en tydlig koppling till låg grad av motståndskraft.

Men som Björn Hedensjö påpekar i sin bok är detta inte hugget i sten. Det handlar mer om en tendens till att vara på ett visst sätt.

I en stor studie som omfattade över 3 000 tvillingpar, både en- och tvåäggstvillingar, kunde forskarna se att variation i resiliens i något högre grad förklarades av miljö än av arv.

Och miljön består ju både av händelser som är bortom din kontroll och sådant du själv kan påverka och välja.

Forskning visar också att tilltron till den egna förmågan att klara av stressfulla situationer, och hantera svårigheter, är viktig för hur bra du klarar av motgångarna.

Grundförutsättningen är ett dynamiskt mindset, det som Standfordpsykologen Carol Dweck kallar för growth mindset, till skillnad från ett statiskt sådant, fixed mindset.

Med ett statiskt mindset är du varken förmögen eller angelägen att ta till dig nya idéer, teorier och möjligheter. Du känner igen det hos medarbetare som värjer sig när de får feedback genom att hänvisa till att ”de är som de är”.

Har du däremot ett dynamiskt mindset lever du i övertygelsen om att du kan utveckla dina förmågor, och ser därför svårigheter och motstånd som en, om än smärtsam, möjlighet att växa och utvecklas.

Björn Hedensjö definierar i sin bok nio olika nycklar för att bygga psykologisk motståndskraft; uppmärksamhet och flexibilitet, moral och mening, realistisk optimism, att möta rädsla, hantera ovisshet, kreativ problemlösning, sociala nätverk, känsloreglering – mental, samt känsloreglering – fysisk (se mer detaljerad förklaring i lista nedan).

Av dessa nio nycklar anser Björn Hedensjö att förmågan att hantera ovisshet är den viktigaste för chefer.

”Dels med tanke på hur snabbt världen förändras, dels eftersom förmågan att kunna släppa kontrollen är avgörande för både relationer på jobbet och ett effektivt ledarskap där man exempelvis vågar delegera”, säger Björn Hedensjö.

Loa Lava Brynjulfsdottir, föreläsare och expert på modigt ledarskap, betonar också vikten av ett dynamiskt mindset.

”Så att vi är beredda och kan hantera vad som än händer. Men vi har en lång väg att gå”, konstaterar hon.

Hon hänvisar till forskning som visar att människor i asiatiska länder har betydligt större vana av att leva i ovisshet och omställning än vi västerlänningar.

”Vi vill veta, ha svar och lösningar. Det är generellt sett obekvämt för oss att inte ha kontroll. Så det är viktigt att kunna släppa behovet av kontroll och av att veta vad som kommer att hända.”

Utöver ett dynamiskt mindset vill Loa Lava Brynjulfsdottir, som skrivit boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team, addera skamtålighet.

Det handlar om att bygga resiliens mot motgångsskam.

”Skam är en fruktansvärd känsla som ingen vill ens prata om, men det är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. När vi tror att vi är rädda för att misslyckas kan det i stället handla om att man inte vill utsätta sig för den skam det skulle innebära att misslyckas”, säger Loa Lava Brynjulfsdottir och fortsätter:

”Min uppfattning är att det är just det som står i vägen när man inte får till förändringsresor i företag och organisationer. I ditt team är det av största vikt att du som chef går före, pratar om vad du kämpar med och på alla sätt minskar stigmat kring misslyckanden och motgångar, och visar dig sårbar.”

Loa Lava Brynjulfsdottir avslutar:

”Men sedan är det inte bara chefen, utan hela ledningen, som behöver se till att bygga psykologisk trygghet och en lärande kultur.”