Pernilla Gravenfors: ”Mitt hjärta värker för alla ledare”
Pernilla Gravenfors, vd och delägare på aktivitetshotellet Holiday Club i Åre, har tvingats permittera samtliga medarbetare samtidigt som hon kämpar för att hålla hotellet på fötter i ett läge där Skistar nu stänger liftarna inför påsk. I en gästkrönika här på Chef berättar hon hur det känns.
På tisdagskvällen 31 mars lade Pernilla Gravenfors ut en text på Linkedin som fått ett enormt gensvar. Det är en hudlös text som hyllar alla ledare som nu går sin svåraste match någonsin och som Chef, med tillåtelse, nu också publicerar.
En ledares hjärta
Jag vaknar upp måndag morgon och tänker på ett av avsnitten av tv-programmet Expeditionen. Toppen är nära men nästan alla deltagare har gett upp och en reporter frågar Sanna Kallur ”Hur känns det för dig?” Med tårar i ögonen och gråt i halsen svarar hon ”det är bra, jag har krafter kvar, men jag önskar att jag var som de andra och också bara kunde ge upp, men jag kan inte.”
Just så känner jag mig nu.
Jag orkar. Jag har kraften att sätta en fot framför den andra. Men jag önskar ibland att jag bara kunde ge upp. Mitt ledarhjärta värker. Det värker av ovissheten och över vad som händer i världen just nu. Det värker för att jag oroar mig för nära och kära. Det värker för att jag vill att mina anställda ska få behålla sina jobb. Det värker för att jag ser hur det vi byggt upp tillsammans håller på att raseras. Det värker för att jag tänker på framtiden och hur den ska bli för mina barn. Det värker för dig, för alla de LEDARE där ute som är i samma situation som jag är just nu. Som du. Jag vill att du ska veta att jag tänker på dig för jag vet hur du har det just nu. Jag vet hur du slits mellan hopp och förtvivlan, hur du ena stunden bryter ihop för att nästa tar dig samman för att stötta och styra ditt företag, din avdelning och dina medarbetare.
De senaste veckorna har vi ledare fått fatta enorma beslut baserat på fakta vi fått bara några timmar tidigare. Planeringshorisonter har gått från år, kvartal och månader till dagar, timmar och minuter. Jag vet att många av er ena stunden sitter med en arg kund som drabbats av situationen och nästa tvingas meddela en anställd att hen inte får behålla sitt arbete. Vet också att flera av er genomfört stora varsel och förändringar för att sedan själva bli varslade. Allt detta samtidigt som stressen för tillräckligt med pengar i kassan tränger sig på.
Efter mitt morgonkaffe, snart det enda trygga som återstår, får jag ett sms från en branschkollega som även han står inför enorma utmaningar med sitt företag. Han skickar styrkekramar på min måndag morgon för att han vet att min dag kommer vara extra utmanande just idag. Han påminner mig om allt fantastiskt som jag och mitt team åstadkommit med vårt företag de senaste åren. Han peppar mig och skriver att jag inte ska låta ett virus riva ned allt vi byggt upp, du klarar det Pernilla. Han skriver att efter denna kris kommer massor av människor behöva mer gemenskap, mer träning och fler hotelläventyr.
Han får mig att tro på framtiden igen, att orka en dag till.
Det är just det jag vill skicka till dig som är ledare. En tro på framtiden och framför allt en påminnelse om allt fantastiskt du gjort innan krisen och att snart är vi på andra sidan tillsammans. Jag vill påminna er som är ledare om att ta hand om varandra, stötta varandra. Stjälp inte varandra, utan hjälp varandra.
Förra året var jag med i ett team som tävlade i ett Adventure Race från Åre till Ålesund i Norge. Det var 70 mil, 16 000 höjdmeter och 13 delsträckor där löpning och cykling varvades med paddling. Jag börjar känna att krisen vi befinner oss i påminner om denna utmaning på så många sätt.
Lärdomar jag gjorde på vägen till Ålesund var att;
- Fokusera på en sträcka i taget, se varje delsträcka som en egen tävling. Så gör jag nu också, jag ser varje vecka som en delsträcka. När jag börjar tänka för långsiktigt och på när och hur detta ska sluta tappar jag energi och vill ge upp.
- När smärtan var stor och jag kände mig utmattad ställde jag en fråga till mig själv ”Pernilla hur illa är det just nu, orkar du verkligen inte sätta en fot framför den andra?”. Alla gånger kom jag fram till att jag klarade att trampa några tramp till upp för Trollväggen, paddla ett drag till mot Ålesund eller springa några steg till upp för berget. Jag använder mig av samma fråga nu, och hittills har jag alltid känt att jag orkar lite till.
- När jag kände mig svag berättade jag för mina teammedlemmar att nu är jag svag och fick då alltid stöd och hjälp. Så gör jag även nu. Jag berättar för mina anställda och kollegor när jag känner mig svag och får alltid deras stöd. Bara för att du är ledare betyder det inte att du inte kan visa dig svag.
- De få gånger jag verkligen kände att jag ville ge upp såg jag till att alltid äta eller vila innan jag fattade nästa beslut. Inte en enda gång kom jag fram till att jag skulle ge upp. Så gör jag nu också. När jag vill ge upp tillåter jag mig själv att ta en paus och hämta energi först, innan jag fattar nästa beslut.
Inget krispaket från regeringen kommer att kunna lindra de känslor och upplevelser vi samlar på oss just nu. Men det håller oss sysselsatta och upptagna när vi gör allt för att rädda våra företag och våra anställdas jobb. Nu har vi inte tid att känna efter, det kommer långt senare. Då vill jag att du ska minnas att du är fantastisk, oavsett hur du har tagit dig ur krisen. Som ledare är du så viktig, och du förtjänar all den kärlek och omsorg du ger till din omgivning.
/Pernilla Gravenfors, vd och delägare, Holiday Club Åre
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
