”Nya friåret” – så påverkas du som chef
En av höstbudgetens mesta snackisar när det gäller arbetslivet är reformförslaget om utvecklingstid, även kallad ”det nya friåret” – där tusentals svenskar ska få betalt för att vidareutbilda sig. Förslaget har kritiserats hårt – men vad innebär det egentligen för din och dina medarbetares kompetensutveckling? Chef reder ut begreppen.
Detaljerna för exakt hur utvecklingstid ska fungera är ännu inte klara, men tanken är att ge människor möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll under upp till ett år – eller byta karriär, kanske till ett bristyrke – samtidigt som personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen kan få in en fot på arbetsmarknaden genom vikariat.
Ersättningen ska enligt utgångspunkten hamna på samma nivå som a-kassan och vara pensionsgrundande. Det gamla friåret, som avskaffades 2007, gav 85 procent av a-kassan.
Så vad ska den chef som vill kompetensutveckla sig enligt utvecklingstid tänka på? Chef pratade med Pär Lager, som föreläser om kompetensutveckling och har en bakgrund som bland annat vd och rektor på Berghs och politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet.
Hur stor är egentligen chansen att få igenom utvecklingstid hos sin nuvarande arbetsgivare för att byta karriär?
”Jag ser det här förslaget som ett jättebra sätt att få in radikal upskilling på agendan, ett sätt att nudga fram ett nytt tankesätt. Om du som anställd chef ser att du behöver lära dig mer om det här området, till exempel AI och du kan få ledigt från jobbet för att studera och arbetsgivaren behöver inte betala dig lön blir det en vinna-vinna-situation. Som individ satsar du på att gå ner till a-kassenivå, arbetsgivaren får en förstärkning i kompetens och även samhället får en jätteförstärkning i kompetens.”
Pär Lager tror inte heller att det kommer att handla om ettåriga utbildningar i första hand, men säger också att det finns mycket att göra inom utbildningsområdet när det gäller till exempel hur universitet och högskolor erbjuder vidareutbildningar för yrkesverksamma.
Hur kan chefen som är rädd att förlora kompetens genom att medarbetare lämnar jobbet tänka?
”Alla chefer ser att vi måste lära oss brutalt mycket mer, det visar inte minst Chefs undersökning om kompetensutveckling i senaste numret. Jättemånga har ångest, hur sjutton ska det här hända? Men – här kommer en möjlighet.”
”Den som är rädd att förlora kompetens får ju se till att arbetsplatsen blir ännu mer attraktiv, och inte minst, att jag som chef kompetensutvecklar mig blir ännu bättre ledare. För största anledningen till att byta jobb är på grund av missnöje med chefen. Det är mänskligt att tänka att man riskerar att förlora medarbetare genom kompetensutveckling – men så kan en modern chef inte tänka.”
Förslaget om utvecklingstid har dock stött på patrull från flera håll redan på förhand. Svenskt Näringsliv har kritiserat det med motiveringar som att konjunkturläget är fel och att arbetslösheten ökar just nu.
LO menar att pengarna istället för att vidareutbilda personer som redan har jobb, skulle kunna användas till utbildningsinsatser för arbetslösa.
En tydligare inriktning mot att fylla tomma tjänster i bristyrken är också önskvärt, skriver SSR, Lärarnas riksförbund och Sveriges läkarförbund i en gemensam debattartikel i DN.
Ledarnas förbundsordförande Andreas Miller tror att reformen skulle ha en ganska liten inverkan på svensk arbetsmarknad, sett till hur stor satsningen är i pengar.
”Nu är det här förslaget inte presenterat i detalj så det är svårt att bedöma, men vi tror att man skulle vinna på att föra en dialog med parterna på förhand. Arbetsgivarsidan och facken är just nu i en stor förhandling om omställning och kompetensutveckling – det ser vi kommer att påverka svensk arbetsmarknad mer än detta,” säger han
”Det finns ett jättestort behov av kompetensutveckling och omställning. Det är en central fråga för chefer – både när det handlar om rekrytering men vi ser också att chefer och ledare behöver en egen kompetensutveckling.”
Utvecklingstid vs. friår
Förslaget förväntas träda i kraft tidigast under slutet av 2020 – 200 miljoner är avsatta i budgetpropositionen för det – och utvecklingstiden förväntas vara fullt utbyggd till 2022, då med kostnader på en knapp miljard, enligt SVT.
I början kommer endast några hundra personer omfattas. 2022 kan den omfatta några tusen personer. Det beror också på hur mycket utvecklingstid varje sökande tar ut.
Förslaget om utvecklingstid innebär att en anställd under upp till ett år ska ha möjlighet att vara ledig från jobbet för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling, till exempel genom utbildning, eller att starta eget. Till skillnad från friåret, där det inte fanns krav på särskild sysselsättning.
Liksom under friårsreformen kan man under utvecklingstid vara ledig från tre månader upp till ett år. Om en ansökan om utvecklingstid beviljas eller ej kommer att bero på en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd.
Enligt DN måste man för att kunna ansöka om utvecklingstid ha arbetat minst tio av de senaste 15 åren och ha minst fem år kvar till den lägsta åldern för allmän pension. Tidningen skriver också skriver att utbildningen som söks måste vara studiestödsgrundande och att reglerna för att starta eget under utvecklingstiden är inte klara ännu.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
