Ny rapport: Arbetsmiljön orsakar långtids­sjukskrivningar

Rapporten bekräftar med andra ord det samband som tidigare forskning pekat på. Nästan hälften av de mer än 3 000 tillfrågade tjänstemännen hade blivit sjukskrivna på grund av arbetet. 77 procent hade haft för mycket att göra tiden innan sjukskrivningen. De hade svårt att ta paus, jobbade ofta över och hade svårt att släppa tankarna på jobbet. 

Mer än hälften fick inte heller, innan sjukskrivningen, uppmuntran eller stöd från sin chef. Sämst ställt var det inom hälso- och sjukvården och inom polisen, som fick stöd i lägre utsträckning än tjänstemän i andra sektorer. Generellt sett fick kvinnor sämre stöd och uppmuntran än män. 13 procent hade också blivit utsatta för hot eller kränkningar av sina chefer. 

Rapporten visar också på en hög sjuknärvaro innan sjukskrivningen. 85 procent av de kvinnliga tjänstemännen hade någon gång varit sjuknärvarande och 74 procent av de manliga. Totalt sett hade nästan av fyra av tio tjänstemän varit sjuknärvarande sex gånger eller fler innan sjukskrivningen. 

Sjuknärvaro beror ofta på att man inte vill lägga över arbetsbördan på kollegor och av lojalitet till kunder, brukare, klienter eller elever, samt att man upplever att ingen annan kan utföra arbetsuppgifterna. 

Man såg också att företagshälsovården kan spela en större roll. Det var endast 10 procent av de tillfrågade som saknade tillgång till företagshälsovård. Men så många som 37 procent uppgav att de hade behövt men inte fått stöd från dem. Endast 15 procent fick stöd tiden innan sjukskrivningen. Av det drar rapporten slutsatsen att företagshälsovården inte används som en förebyggande resurs i tillräckligt stor utsträckning. 

Främsta sjukskrivningsorsaken var psykisk ohälsa. Drygt hälften hade fått en psykiatrisk diagnos, som ångest och depression. Sjukskrivningarna, som varade i minst 90 dagar, förekom både hos kvinnor och män och i olika sektorer, men den offentliga sektorn var överrepresenterad och en stor andel var kvinnor. 

Endast hälften, 55 procent, hade systematiskt arbetsmiljöarbete på sin arbetsplats. Det var vanligare om det fanns en facklig representant på arbetsplatsen. Där det saknades en sådan hade endast 28 procent systematiskt arbetsmiljöarbete. På arbetsplatser med skyddsombud hade 58 procent systematiskt arbetsmiljöarbete, att jämföra med 21 procent av de utan.

Långtidssjukskrivningarna kostar företagen stora summor varje år. Runt 100 000 kronor per sjuk medarbetare, uppger Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, till Sunt Arbetsliv. 

TCO-rapporten kommer fram till att man – för att få friskare medarbetare och undgå långtidssjukskrivning i största möjliga mån – bör arbeta för en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö, samt motverka ohälsosam arbetsbelastning. Framför allt inom offentlig sektor och välfärdsyrken. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är centralt för att få ner de höga sjukskrivningstalen, sammanfattar de.