MSB-chefens uppmaning till Sveriges ledare:  ”Visa handlingskraft”

Sveriges chefer har bristande förtroende för myndigheternas krisledningsförmåga, visar Chefs undersökning. Det oroar generaldirektören för MSB Mikael Frisell, som manar cheferna själva att visa mer handlingskraft. ”Nu krävs chefer med mod och att vi som är chefer på högsta nivå är föredömen”, säger han till Chef.

Krisledarskap
Publicerad
Porträttfoto på Mikael Frisell, generaldirektören för MSB
Mikael Frisell. Foto: Melker Dahlstrand

Mikael Frisell är sedan november i fjol ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Hans bakgrund som yrkesofficer ligger i linje med regeringens avsikt att stöpa om MSB till Myndigheten för civilt försvar, med övergripande uppgift att förbereda samhället för krig.

Detta samtidigt som fredstida kriser som översvämningar och kraftiga snöoväder fortsatt ska kunna hanteras.

Just krig och hybridkrigföring toppar listan över de kriser som Sveriges chefer mest oroar sig för, tillsammans cyberattacker, visar Chefs undersökning.

”Vi behöver alla ta på oss ledartröjan.”

Är chefernas oro befogad?

”Jag förstår oron. Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Hybridhot har övergått i hybridattacker mot vårt samhälle, och det är förståeligt att omvärldsläget påverkar oss alla i någon form. Nu behöver det civila försvarets förmåga öka skyndsamt”, säger Mikael Frisell till Chef.

Majoriteten av Sveriges chefer är bara delvis eller i liten grad nöjda med myndigheternas sätt att stödja och agera i kris, visar Chefs enkät. Kommentar?

”Det är allvarligt att så pass många har lågt förtroende. När MSB utvärderade tre större samhällspåverkande kriser i fjol så drogs flera slutsatser. Bland annat att vi i det svenska krisberedskapssystemet behöver bli ännu bättre när vi nu har en större bredd av hot att hantera, förebygga och förbereda oss för”, säger Mikael Frisell och tillägger:  

”Kriget ska vara dimensionerande för myndigheternas planering, samtidigt som alla ska kunna hantera fredstida kriser. Inom det civila försvaret behöver vi gå från samverkan till samarbete. Samhällets alla aktörer behöver vara proaktiva, handlingskraftiga och våga – inte vänta eller peka på någon annan.”

”Vi behöver vara modiga och handlingskraftiga och skapa en kultur i våra organisationer som uppmuntrar till att ta initiativ mot tydliga mål.”

Vad är ditt budskap till Sveriges chefer vad gäller krisledarskap, just mot bakgrund av rådande omvärldsläge?

”Vi behöver alla ta på oss ledartröjan. Vi myndigheter på nationell nivå, men även kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv. Vi behöver vara modiga och handlingskraftiga och skapa en kultur i våra organisationer som uppmuntrar till att ta initiativ mot tydliga mål. Då krävs det chefer med mod och att vi som är chefer på högsta nivå är föredömen”, säger Mikael Frisell.

Han går inte in på vilket stöd myndighetschefer och andra kan förvänta sig efter beslut i den nya andan som visar sig leda fel, men ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) har tidigare sagt att det måste ”finnas en större respekt för omständigheterna som låg till grund”.

Skolskjutningen i Örebro. Foto: Jeppe Gustafsson
Ljushav och blommor efter skolskjutningen i Örebro. Foto: Jeppe Gustafsson

Skolmassakern i Örebro har skakat Sverige. I vilken mån behöver chefer öva mer på attentat och terrorhandlingar?

”När händelseförloppet klarnat måste erfarenheterna från Örebro omsättas i utvecklande åtgärder. MSB:s bedömning är att det finns ett stort engagemang bland landets skolor kring det förebyggande arbetet. Övning med personal och elever behöver ske med viss regelbundenhet. MSB kommer också att erbjuda Sveriges kommuner och skolor stöd i närtid, den dialogen pågår”, säger Mikael Frisell.

Fakta om krigsplaceringar

Det finns olika typer av krigsplaceringar.

• Personer som genomgått värnplikt eller annan militär utbildning kan bli krigsplacerade i militära förband eller i personalreserven. 

• Personer som genomgått en motsvarande utbildning fast vapenfri (civilplikt), kan bli krigsplacerade i en civil befattning.

• Anställda i stat, kommun, region eller samhällsviktiga företag kan bli krigsplacerade av arbetsgivaren som planeringsåtgärd, vid vilken tidpunkt som helst. 

Antalet krigsplacerade i Pliktverkets register har ökat kraftigt på senare tid, från 300 000 personer 2021 till nära 700 000.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.