Leda med tillit populärt – men skapar förvirring

Vagt och undflyende. Så beskriver forskaren Sven Siverbo konceptet tillitsbaserad styrning, som lanserats på bred front inom svensk offentlig sektor. Idén fick genomslag i mitten av 2010-talet och en grundtanke är att större handlingsutrymme för medarbetare och chefer ska leda till ökad kvalitet, trivsel och effektivitet. Men det är oklart om det har blivit så.

Det är rentav oklart vad tillitsbaserad styrning är – till och med inom verksamheter som själva anammat konceptet.

”Det vi vet allra säkrast, är att vi vet väldigt lite om tillitsbaserad styrning och ledning. Det är en undflyende idé. Hur den ska genomföras i praktiken är fortfarande väldigt vagt”, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst, som sammanfattar forskningsläget i en ny rapport.

Däremot finns en påtaglig oro över vad konceptet ska leda till, menar han:

”Ja, inte minst bland revisorer som kanske tycker att detta känns obekvämt. Vem är ansvarig, måste vi inte fortsätta med ambitiösa uppföljningsprocedurer, kan vi verkligen ersätta delar av detta med dialog? Det är en oro över att i någon mån tappa kontrollen. Men de som förespråkar styrmodellen tillbakavisar ju den kritiken med emfas.”

Närmare 60 procent av Sveriges kommuner arbetar i dag med tillit som ledarskapsmodell, enligt Sven Siverbos rapport som ges ut av Kommunforskning i Västsverige. En tidigare granskning från Statskontoret visar att konceptets genomslag bland svenska myndigheter är ungefär lika stort. 

Att tillitsbaserad styrning kopplas till positivt laddade värdeord som medborgar­fokus, samverkan och öppenhet har sannolikt bidragit till spridningen, liksom löften om minskad detaljstyrning och undanröjande av onödig administration. 

”Vi vet att kommuner, regioner och myndigheter tycker om tillit, att de tagit till sig värdeorden och styrmodellen som princip”, konstaterar Sven Siverbo.

Samtidigt listar han ett antal så kallade utförandeutmaningar som visat sig ute i  kommunerna. Bland dem just bristen på konkretion, svårigheter att tolka tillits-­begreppet och att beslutsfattarna behöver ägna sig åt andra uppgifter.

Besparingar, negativ publicitet samt chefers och med­­arbetares ointresse eller oförmåga är andra problem som försvårat implementeringen, framgår av Sven Siverbos rapport. Problemen har fått somliga att tappa sugen – sju procent av de undersökta kommunerna uppger att arbetet med tillitsbaserad styrning är på väg att ebba ut.

Att teori och praktik inte alltid låter sig förenas är också ett intryck från de åtskilliga tillits-seminarier Sven Siverbo bevistat genom åren:

”Människor som arbetar med tillit har ofta svårt att beskriva vad de gör, och hur långt de har kommit. Intresset är ofta större att få reda på hur andra gör, för att den vägen skaffa ledtrådar till hur de själva kan komma vidare.”

Det finns fördelar med vaga beskrivningar av styr- och led­­ningssystem också, eftersom det kan underlätta lokal anpassning, och anpassning till skilda verksamheter, menar Sven Siverbo.

Och oavsett hur den tillitsbaserade styrningen utformas och används, kommer den även fortsättningsvis att bära med sig ett hopp om en effektivare välfärd. Sven Siverbo är i rapporten noga med att peka på de fördelar som tillitsbaserad styrning har i teorin, men menar att forskningsläget ger anledning att dämpa förväntningarna: Är verkligen ökat handlingsutrymme bland chefer och medarbetare ett universal­medel för förbättringar?

”En rimlig tanke är att frihet och handlingsutrymme är bra för vissa verksamheter och medarbetare i vissa situationer, men inte för andra med­arbetare i andra situationer”, säger Sven Siverbo, som också pekar på risken för att det som först verkar innebära färre arbets­uppgifter för chefer trots allt kan få oönskade effekter.

”För chefer kan tillitsbaserad styrning och ledning å ena sidan innebära en hållbarare arbetsmiljö genom att de blir mindre belastade av planering, detaljstyrning, kontroll, mätning och rappor­tering och att de avlastas av medarbetare som i större utsträckning leder sig själva. Å andra sidan kan kraven på cheferna öka när de måste skapa handlingsutrymme för medarbetarna, ge stöd, skapa trygghet och säkra tillitsvärdigheten genom noggrann rekrytering och kompetensutveckling.”

Är vi på väg mot en backlash till skärpt styrning och kontroll?

”Jag har studerat moden inom organisation och styrning av kommuner och regio­ner sedan 70-talet, och kan konstatera att det alltid kommer nya koncept. Just nu ser jag ingen bubblare, det är fortfarande tillits-modellen som är starkast. Men backlashen kommer, och det snarare förr än senare om inte modellen tillitsbaserad styrning snart blir mer konkret”, säger Sven Siverbo.