Gospic: ”Kunskapen om hjärnan är låg”

Förutom att redogöra för hur hjärnan fungerar i samband med beslutsfattande presenterar hjärnforskaren och läkaren Gospic rön som visar att orättvisa strider mot vår biologi. Chefer vill med andra ord fatta rättvisa beslut.

Hur väl måste man lära känna sin hjärna för att bli en bättre besluts­fattare?

”Man behöver kunna förstå vilka krafter som finns inom oss, ett exempel är att vi är kopplade att gilla quick fix. Vi nappar enkelt på kortsiktiga belöningar. Dagens EU-politiker illustrerar detta utmärkt. Ingen vågar säga att ’nu får vi göra om systemet’. I stället ger man ytterligare ett lån till ett redan skuldsatt land. Då fattas inga hållbara beslut.

Det skulle behövas många stora förändringar och innebära för mycket obehag, vilket vår hjärna säger till oss att undvika. Så man behöver en grundläggande kunskap om hur hjärnan fungerar för att kunna styra sig i rätt riktning och inte gå i hjärnans fällor.

Hur många har det?
”Jag har föreläst för många olika människor, från läkare till konsulter, och hittills har jag inte stött på någon. Generellt skulle jag påstå att kunskap om hjärnan bland gemene man är låg.”

Är chefer bättre än andra på att fatta lång­siktiga beslut?
”Inte som grupp. Det ligger på individnivå. Däremot skulle jag säga att de människor som har varit duk­tiga ledare har en god känsla för människoas­pekten. De har varit stora visionärer, de har velat bli bäst och har jobbat lång­siktigt mot mål.”

Beslutsfattande och känslor står i nära relation till varandra, skriver du i boken. Vid vilken typ av beslut är det bäst att ha ett rikt känsloliv?
”Alla beslut som fattas innehåller en känslokom­ponent. Känslor talar om för oss vad det är som är viktigt. Ett rikt känsloliv är bra i alla lägen så länge man har koll på vad det är som ger upphov till känslorna och att man kan reglera dem.”

Vad händer i vår hjärna när rädslan för misstag hindrar oss att fatta beslut?
”När vi blir rädda aktiveras amygdala, det vill säga den delen av hjärnan som reagerar snabbast på yttre hot. Detta sker för att styra oss bort från hotet. Vi vill springa därifrån eller sätta på oss boxningshandskarna. Och ofta när vi ska fatta ett beslut är det just fly-reaktionen som aktiveras.

Påverkas man av rädslan undviker man att fatta beslut. Man undviker att ta steg i utvecklingen. Eller man jobbar på ett företag och und­­viker att fullfölja en idé för att man är rädd.”

Du är 28 år, har tre olika utbildningar och tio års forskarerfarenhet. Varifrån kommer din kapacitet?

”Jag har haft en inre motivation hela tiden. Jag har aldrig gjort saker för att få det på mitt cv. Jag är född med envishet och nyfikenhet och försöker stimulera det.”