Jonna Bornemark: ”Vi måste bli bättre på att hantera det vi inte hade väntat oss”

Coronakrisen kom oväntat för de flesta, inklusive världens ledare som trots en många gånger ambitiös risk- och scenarioanalys fick se sina verksamheter lamslagna av covid 19-viruset. Har världen blivit så komplicerad att det inte ens på ett ungefär går att förutse framtiden?

”Som art betraktat har människan nog ökat förmågan att förutse faror och risker som vi redan känner till, men vi har samtidigt minskat vår förmåga att förhålla oss till det oförutsedda.”

Det säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola som tagit strid mot ”mäthysterin” i dagens samhälle och vad hon menar är en övertro på kontroll. Pedantisk analys och ängslig kvalitetssäkring dödar inte bara arbetsglädjen, menar hon, utan gör oss även obenägna att agera och ta till oss ny information när verkligheten omkring oss förändras.

”För epidemiologerna kom inte coronakrisen som någon överraskning. Däremot är ju politiken inte alltid så bra på att lyssna till forskningen. Dels för att forskning om framtiden aldrig eller sällan ger några definitiva fakta, dels för att det handlar om så långa tidsperspektiv. En politik och ett samhälle som bara ser till ekonomi och effektivitet kommer aldrig kunna lyssna på sådan forskning”, menar Jonna Bornemark, som tror på en renässans för det omätbara, eller det hon kallar horisonter av icke-vetande.

”Det kan nog vara bra att försöka tänka sig olika scenarier i en verksamhet, men ännu viktigare att vässa förmågan att hantera det vi inte hade väntat oss. För det behöver man odla professionella omdömen, flexibilitet och en rörlighet i tänkandet. En förmåga vi kan träna upp genom olika estetiska färdigheter, eller genom att stanna nära konkreta situationer och öppna för reflektion, vrida och vända på det praktiska omdömet. Vi kan också utveckla det genom att undersöka språket och miljön vi befinner oss i: vilka maktstrukturer finns där och vad är viktigt på riktigt.”

Jonna Bornemark fortsätter:

”Jag tror att vi ska fundera över vårt behov av total kontroll. Inte så vi kastar oss i armarna på kaos, utan så att vi blir bättre på att inse vad vi faktiskt inte kan kontrollera – och hur vi ska agera då. Ett tips är att fånga upp svåra situationer och tillsammans diskutera olika handlingsalternativ och vrida och vända på situationen. För att kunna göra det är det viktigt att ha en öppen och tillåtande miljö. Utan misstag kan vi inte lära. Det är också centralt att stanna kvar i det konkreta och inte genast ge sig iväg i generaliseringar och abstraktioner – det skapar för det mesta bara floskler”, säger hon.

Jonna Bornemark utkommer i år med boken Horisonten är alltid kvar.