»Jag bloggar fram en vi-känsla«

»Inför den stundande påskledigheten är jag både glad och stolt över att vi har uppnått ett antal milstolpar i integrationen«, skrev Urban Widén i sin blogg tidigare i vår.
Då hade det gått tre månader sedan beskedet att medicinjätten Schering-Plough skulle köpa Organon. Bloggen startade samtidigt som den första informationen gick ut om sammanslagningen som vid 2008 års slut innebär att de Organonanställda tvingas flytta från Göteborg till Schering-Ploughs huvudkontor i Stockholm.

Frågorna är många och behovet av information enormt bland de 200 anställda. »Urbans blogg« har blivit ett sätt att lyfta framgångar och svetsa ihop två olika företag till ett.
Där berättar vd på ett lite mer informellt sätt om sin syn på det nya företaget.

»Urbans blogg handlar om mina känslor och hur jag ser på läget. Jag blandar även in hur det går för företaget på ett bredare plan«, förklarar Urban Widén.
Han tycker att bloggen har fyllt en viktig funktion under sammanslagningen. Med tiden har han kommit att göra allt mer personliga blogginlägg.

»Jag har nämnt mina söners ishockeyspel, sådana saker visar ju att man är en vanlig människa. Jag har alltid en liten kamera med mig och använder ofta bilder i bloggen.«
För någon som ofta skriver officiella brev till myndigheter verkar det närmast vara en befrielse att uttrycka sig på »bloggspråket«.

»Kravet på svenskan är inte på samma nivå som i en del andra texter som jag skriver. I en blogg fokuserar man på innehållet, det kan nog slinka med ett och annat stavfel.«
Men det finns mycket som han inte kan skriva fritt om. Läkemedelsbranschen har starka restriktioner om vad man får säga om olika preparat och mediciner.
Han är även försiktig att skriva om pågående förhandlingar.

»Det handlar om att många människors arbetsplats kommer att flyttas. Innan saker är färdigförhandlade med facket är det fel att beröra den typen av saker på bloggen«, säger Urban Widén men konstaterar samtidigt att den typen av känsliga frågor blir allt sällsyntare ju längre integrationen kommer.

Han uppdaterar bloggen minst tre gånger i veckan. De gånger han inte hinner göra inlägg själv tar han hjälp av »spökskrivare« från kommunikationsavdelningen.
»Men ingenting publiceras som inte jag har läst och godkänt«, påpekar Urban Widén som tänker låta Urbans blogg leva vidare även när integrationen är klar.
»Jag kommer nog aldrig att lägga ner bloggen. Det har utvecklats till ett permanent inslag i det sammanslagna bolaget.«

De anställda har hittills reagerat positivt. Framför allt de yngre medarbetarna har varit positiva till att högste chefen kommunicerat via en blogg.
»De som kommer direkt från universitet och inte har jobbat på något annat ställe tycker att det är väldigt bra och verkligen inte vad de förväntat sig. Man kan säga att de högg som kungskobror på det här med bloggen.«

Det är också de yngre medarbetarna som är mest aktiva med att själva kommunicera med chefen och varandra i bloggens kommentarsfunktion. Så här kan kommentarerna låta:
»Häftigt att du har startat en blogg! Själv är man ingen expert på bloggandet men det är ju roligt att kunna öva nu på arbetstid och med vår vd!;)«
Flera medarbetare har också i sina kommentarer visat en vilja att bli ett företag.

»Jag vill hälsa alla från Organon välkomna. Vad jag minns var det ett härligt gäng som var mycket uppskattat bland sina kunder«, skriver en medarbetare, medan en annan undrar:
»När kommer vi att få tillfälle att träffa våra nya kollegor?«
Bloggen är inte det enda verktyget för att fusionen ska bli framgångsrik. På lunchmöten i båda städerna har medarbetarna hela tiden blivit uppdaterade på den senaste officiella informationen om uppköpet och på intranätet finns rapporter, till exempel om läget i fackliga förhandlingar. Allt för att motverka subkulturer i Stockholm och Göteborg.