Intellektuellt kapital

Insikten bakom begreppet var att det
finns värden i verksamheten som inte låter sig fångas av traditionella styr- och
mätinstrument. Dessa värden benämndes gemensamt för intellektuellt kapital
och utgjorde tillsammans med det bokförda värdet verksamhetens totala värde.
Synonymer till intellektuellt kapital är osynligt värde, mjuka värden, dolda
tillgångar med mera. Balanced Scorecard (se detta begrepp) är ett verktyg för att
styra och mäta såväl det bokförda som det intellektuella kapitalet.
 Skandia AFS med Leif  Edvinsson i spetsen gick i täten för teoribildningen
och lanseringen av begreppet. Skandia definierade sitt intellektuella kapital som
bestående av  humankapital (”värdet av det som går hem klockan 5”) och  struk-
turkapital (”värdet av det som finns kvar när humankapitalet går hem”).

Humankapitalet är med andra ord medarbetarnas kompetens, förmåga och
relationer. Strukturkapitalet består av verksamhetens processer, varumärke,
patent, kultur, kundrelationer etc. Skandia fortsatte att dela upp strukturkapitalet
i kundkapital (värdet av verksamhetens kundrelationer) och organisations kapital.
Organisationskapitalet kategoriserades i  innovationskapital (verksamhetens
förmåga att förnya och utveckla sig) och processkapital (värdet av den interna
effektiviteten). Denna uppdelning, som bidrog till att Leif Edvinsson vann
priset Brain of The Year 1998, återges i modellen på nästa sida.

De fem perspektiv som nedbrytningen ovan resulterar i utgör grunden för Skan-
dias Balanced Scorecard (kallad Navigatorn). Teoribildningen kring intellektu-
ellt kapital och Balanced Scorecard är nära sammankopplade – intellektuellt
kapital beskriver vad som är viktigt, medan Balanced Scorecard är ett verktyg
för att mäta och följa upp detta (hur).
En positiv aspekt som begreppet intellektuellt kapital förde med sig är ett
språkbruk för att diskutera verksamhetens osynliga värden. Liksom med Balanced
Scorecard tillhandahålls en kategorisering av vad – utöver den finansiella bok-
föringen – som det är viktigt för styrning och uppföljning av verksamheten.
Modellerna har även hjälpt många ledare att förstå hur verksamhetens värde
skapas.

Den kritik som har riktats mot begreppet har främst varit av två typer:
1. Kopplingen till marknadsvärdet. När begreppet lanserades var det under en
period där många bolag upplevde ett kraftigt uppblåst börsvärde. Intellektu-
ellt kapital användes där för att förklara vad investerare och spekulanter såg
i bolagen som inte fångades av balansräkningen. Följande formel var vanligt
förekommande:
Marknadsvärde = Intellektuellt kapital + bokfört värde
 Denna koppling visade sig vara svår att förklara, framförallt när börsen sedan
störtdök. Hela marknadspsykologin och spekulationsekonomin förbisågs.
När IT-bubblan sprack föll således argumentet som många hade använt för
att introducera och sälja in begreppet.
2. Vad är egentligen nytt? En annan vanlig kritik var att nyhetsvärdet i begrep-
pet ifrågasattes. Som så många andra modebegrepp inom management
haussades begreppet till orimliga proportioner. Som en konsekvens av detta
hördes många röster som påpekade att de sedan länge insett vikten av och
arbetat med kundrelationer, medarbetarutveckling, processeffektivisering,
innovationsutveckling och så vidare. Även begreppet intellektuellt kapital
ifrågasattes, då det för vissa för tanken till intellekt (=IQ) snarare än företagets
human- och strukturkapital.