Hur bra ledare är Mona Sahlin, egentligen?

Krönikor
Text: Redaktionen
Publicerad

Så blev Mona Sahlin till slut det enda kvarvarande alternativet som en ny partiordförande för socialdemokraterna. Det mesta kanske är sagt och genomtröskat vid det här laget. Och inte är det mycket Mona Sahlin vågar säga innan hon blir vald i mars. Men en sak påminner hon alla om; ”jag ska bli en bättre ledare än Göran Persson”.

Det kanske inte är så svårt, kan man tycka, men Mona Sahlins start som ledargestalt är inte speciellt övertygande. Hon har på bara några dagar gjort tre klassiska fel.

1.    Rollen
Hon gjorde en stor sak av att hon inte var förstahandsvalet. So what! Få chefer är självklara. Det är oftast en avvägning och rätt mycket jämkning. Det intressanta är inte vilka som inte blev valda, eller som steg av. Mona måste kliva in i rollen som en utsedd ledare.

2.     Pudeln
Hon gjorde en pudel och bad om ursäkt för sitt tidigare slarv (Toblerone och dylikt), och bedyrade att nu har hon skärpt sig. Det är möjligt att det är taktiskt rätt. Själv ser jag det som en svaghet att inte utgå ifrån att slarvet är gamla synder och nu åtgärdat. Jag känner massor av slarviga chefer, som inte betalar räkningar och lämnar in sina deklarationer för sent. Sätt ett skyddsnät av kunniga experter runt Mona, så att hon får fritt spelrum att agera på sin egentliga arena, dvs inom politiken.

3.    Motståndarna
Hon lovade att besöka sossarnas Skåne-distrikt det första hon gjorde efter utnämningen. Skåne är det starkaste fästet för motståndet mot Mona, och nu vill Mona Sahlin ta tjuren vid hornen. Ett klassiskt fel som många chefer gör, att fjäska för motståndarna. Besök istället dina närmaste anhängare och belöna deras lojalitet. Det är där hon kan hämta styrka för att ta sig in i motståndarnästet.  Räkna också med att det som fram till i fredags var ett öppet krig, nu blir ett gerillakrig med skvaller och skitsnack. Det är den vanliga vägen. Varje chef har sina motståndare, och de lyckas man inte omvända med några mazariner och lite fjäsk.

Sammantaget ger det här en bild av en ledare som närmast ber om ursäkt för sin utnämning. Det gör mig tveksam, och lite rädd för hennes chanser att överleva i sin nya roll. Mona Sahlin träder in som partiledare när s går starkt framåt i opinionsmätningar. Det är sant. Hon har alla förutsättningar att bli en tuff utmanare för Reinfeldt.

Men om Mona Sahlin ska göra ledarskapet till sin kärnfråga, så måste hon – liksom varje ny chef – gå in med auktoritet, optimism och självklarhet.

Eller vad säger du? Hur ska Mona Sahlin axla själva ledarrollen efter Göran Persson? Kort sagt; hur ska hon agera som ny chef?

 

Maila mig härnedan. Dina synpunkter läggs upp vår hemsida, så att alla våra läsare får del av dem.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.