Hej, jag är en shaper

Det är så mycket jag måste ta tag i. Och jag vet att jag inte ska stressa,  men det är väl kanske typiskt för en shaper som jag. Just shaper är vad jag är enligt den ledartypstest som vi gjorde under kursdagarna.

Att vara shaper är fint. Det betyder att jag är dynamisk, energisk och en massa andra trevliga saker. Men jag hade förstås hoppats att jag var något mer, typ begåvad eller analytisk.

Det är de sidorna jag ska försöka plocka fram under det här året. Nu förstår ni kanske varför jag känner mig stressad. Hur blir man analytisk? Är det för sent för mig? Går det att lära gamla hundar att sitta?

Första kursdagen uppmanades vi att skriva ned varför vi var chefer. Nästan alla skrev att de var chefer för att de gillade att se sina medarbetare växa. Jag skrev att jag var chef för att jag gillar att bestämma.

Jag är chef för att jag vill göra skillnad – och för att jag tror att jag kan göra det. I bästa fall i positiv riktning.

Medarbetarfokuset bland svenska chefer visar sig på många olika sätt. I en undersökning som Chef gjorde tillsammans med Temo Synovate förra året framkom det att 28 procent av Sveriges chefer är rädda för att deras medarbetare snackade skit om dem. Helt i onödan, om ni frågar mig. Eftersom struntprat ingår i paketlösningen, likväl som du som förälder av barnen får höra att du är dum får du räkna med att medarbetarna pratar strunt om dig.

Mitt råd är du ska ta det som en komplimang. Har folk åsikter om dig betyder det att du berör. Det kanske inte är den trevligaste formen av beröm, men det är i alla fall beröm.

Är vi bara tydliga med vad vi vill med vårt chefskap och med vår målsättning med verksamheten, då lovar jag dig att medarbetarna kommer att växa av bara farten. Oavsett om de snackar skit eller inte.