Han leder med total tillit

»När jag kom ut efter 45 minuter kände jag mig som en disktrasa.«
Det är gråkall norrlandshöst 2009. Patrik Falk, vice president på Sandvik IT Services, har suttit i ännu ett möte med sina mest skeptiska mellanchefer.
Uppdraget är att slå ihop koncernens två it-bolag till ett. Många är positiva, men en grupp mellanchefer är misstänksamma, inte minst för att 40 av 550 svenska medarbetare har fått gå.

Patrik Falk slåss mot tvivel och missförstånd och förlorar energi.
»De litade varken på mig, styrelseordföranden eller nye vd:n. De undrade vad som var den hemliga agendan. Skulle det bli fler varsel, skulle vi säljas?«, berättar han i dag.
Under en period spelade det ingen roll hur mycket han försökte förklara sina goda avsikter om att skapa ett bättre bolag i stället för att spara. Så vad var det Patrik Falk saknade?
Svaret är tillit.

»En sak är gemensam för alla individer, organisationer och civilisationer. Om den saken försvinner rasar den mäktigaste regering, det framgångsrikaste företag och det starkaste ledarskap. Å andra sidan, om den utvecklas kan den skapa succé utan motstycke. Ändå är den vår tids minst förstådda och mest underskattade möjlighet«, skriver den amerikanske ledarskapsförfattaren Stephen M R Covey.

Hans senaste bästsäljare The Speed of Trust är en 324-sidig lovsång till tilliten, som han betraktar som det moderna ledarskapets viktigaste faktor. Ingenting är mer lönsamt och effektivt, så det ska definitivt inte avfärdas som någon »mjuk« fråga.

Ta bara historien om när finansgurun Warren Buffett köpte ett bolag av butiksjätten Walmart för 170 miljarder kronor. Affären kunde göras upp med ett handslag efter ett tvåtimmarsmöte i stället för att först granskas i månader av affärsjurister med miljonarvoden.
Nyckeln? Just det – tillit.
För Patrik Falk skulle förändringshösten dock komma att bestå av att gång på gång tålmodigt lyssna, förklara, motivera och lyssna igen på gruppen av skeptiska och motsträviga medarbetare.

Han visste vilket tålamod som krävdes. Målet med mötena var att bygga en relation, inte komma med information. Men i bilen hem till Gävle kunde tvivlen komma på om han någonsin skulle nå fram och vinna förtroendet.

Inget chefsjobb är dock det andra likt. I Näsviken utanför Hudiksvall tar vd:n Ulf Svensson på Björn Lundén Information AB emot. Ulf förklarar sin ledarskapsfilosofi i matsalen, för dagen klädd i avklippta jeans och urtvättad ljusgrå t-shirt.
»Vi har ingen tydlig strategi förutom att ha kul och vara lönsamma. Vi vet egentligen inte vad vi gör!«, säger han med ett glatt flin.

Ska detta föreställa en företagsledare som budgeterar, rekryterar och beslutar? Är han totalt oseriös?
Svaret på alla frågorna är nej. Ulf Svensson är visserligen delägare och vd. Men han vägrar göra det mesta som fyller en vanlig vd:s arbetsdagar.
De 52 medarbetarna har inga fasta arbetstider, inga fasta arbetsuppgifter och knappt en enda regel uppifrån att rätta sig efter. Lönerna sätter de själva, gemensamt.
Behöver du en ny gaffeltruck på lastkajen? Använd kassan och köp den du tror på. Vill du åka på konferens? Varsågod.

På Björn Lundén Information frågar man inte chefen om lov. Alla beslut fattas gemensamt på personalmötet varje vecka.
»Människor är goda! De flesta klarar den här graden av frihet. Men för att trivas måste du vara hyfsat driftig, kommunikativ och engagerad. Här finns ingen annan att klaga på eller vara missnöjd med«, säger Ulf Svensson.

»Det blir ibland problem för nya anställda som är vana att få feedback, beröm, kritik och instruktioner. Men för många yngre verkar det passa alldeles utmärkt.«
Företaget präglas av en extremt hög grad av tillit. Och det fungerar – man växer sedan 20 år och går med vinst. En amerikansk ledarskapsguru hade blivit tårögd.
Men hur skulle det se ut om alla chefer plötsligt klippte av jeansen och gav medarbetarna egen nyckel till kassaskåpet?
Finns det inte risk att dessa predikningar om tillit bara ger konflikträdda chefer ett bekvämt argument för att slippa ta ansvar? Tänk att få gömma sig bakom en vag teori om förtroende när man inte orkar stångas med besvärliga medarbetare eller fatta obekväma beslut.

»Jag litar på er« kan i så fall bli en populär trollformel för fega svenska chefer som vill ge en touch av modernitet åt sitt redan obefintliga ledarskap.
Eller så är det precis tvärtom.

När folk runt om i världen får frågan »Kan man lita på andra människor?« svarar bara 34 procent av amerikanerna ja. I Latinamerika är siffran 23 procent och i Afrika 18 procent. Men Sverige ligger i topp – här anser hela 68 procent att andra människor i grunden är pålitliga.

Vår självkritiska reaktion på detta brukar vara att vi svenskar är »godtrogna« och »blåögda«. Men egentligen säger siffrorna snarare att vi sitter på en global konkurrensfördel.
Med hjälp av vår tilltro till andra kan vi göra allting både snabbare och billigare i en värld där det inte längre är de stora som äter de små, utan de snabba som besegrar de långsamma.

Men blind tilltro är förstås lika illa som misstänksamhet. Därför tror inte ens Ulf Svensson i Näsviken att han skulle kunna vara lika radikal om han lät företaget växa med många fler medarbetare – av praktiska skäl.
»Gränsen går nog när alla inte längre kan kommunicera direkt med varandra på ett personalmöte.«

Att förvandla en traditionell arbetsplats till en kultur av total tillit är han också tveksam till.
»Det går säkert om man förändrar i delar, till exempel genom självstyrande grupper. Men jag tror det är jättesvårt.«
Så hur bygger du upp tilliten? Stephen M R Covey menar att den har fyra påtagliga beståndsdelar som du kan utveckla. Han gör liknelsen med ett träd.

1. Integritet.
Här finns tillitens rötter. Integritet uppstår när du är modig, ärlig, ödmjuk och när det du gör överensstämmer med det du säger.
Om integriteten finns uppfattas du som en sammanhängande person som låter dig styras av dina värderingar. Det är inte regler, belöningar och bestraffningar som får dig att bidra och visa omsorg om andra.

2. Intention.
Varför gör du det du gör? Arbetar du för att tjäna pengar, för att hjälpa dina kunder eller för att rädda världen? I längden blir dina verkliga avsikter alltid synliga och påverkar din trovärdighet – på gott och ont.
Räkna inte med att medarbetarna uppfattar dina goda avsikter utan att du har klargjort dem. Enkäter visar att bara 42 procent av amerikanerna tror att deras arbetsgivare över huvud taget bryr sig om dem.
Intention växer ur integritet som trädstammen växer ur rötterna. Vill du veta vad andras karaktär går för? Gör »servitristestet«, det vill säga iaktta hur de beter sig i möten med människor som de tror varken kan skada dem eller ge dem några fördelar.

3. Kompetens.
Du kan vara hur pålitlig som helst, men inte ens dina bästa vänner låter dig operera deras njurar – såvida du inte är kirurg.
Kompetensen är trädets grenar och rymmer så olika begrepp som talang, attityder, färdigheter, kunskaper och ledarstil. Dessa samlade styrkor bygger tillsammans uppfattningen om dig som en relevant person som klarar av att bära ansvar.

4. Resultat.
Du kanske har alla förutsättningar. Men utan resultat får du i längden ingens förtroende. Det finns förstås många fler sorters resultat än pengar, men det handlar alltid om att få saker att hända (exempelvis få igenom en affär) i stället för att bara ägna sig åt aktiviteter (ringa många kunder).
Dina resultat är lövverket som syns och övertygar om att du går att lita på.
Hos Patrik Falk i Sandviken fortsatte motståndet. I november hyrde han hela Folkets Hus, samlade alla svenska medarbetare och förklarade sammanslagningen på nytt.
Då vände det.
»En av de mest negativa kom fram efteråt och sa att han äntligen hade sett fyrtornet som kunde guida honom«, berättar Patrik Falk.
Kanske var det både Patriks kompetens, resultat och hans goda intentioner som syntes uppe på scenen. Men integriteten hade han gärna velat vara mer medveten om.

»I dag kan jag se vilka bitar av ’trädet’ jag missade. Jag hade jättesvårt att stå ut med att inte vara alla till lags. Först när jag insåg att det inte gick började jag må bra«, säger Patrik Falk.
Så vem vet, i framtiden kanske det inte är vår avancerade ingenjörskonst och design vi skryter om, utan svensk tillit, trygghet och trohet. Med rätt vägval kanske vi får globala företag som köar för att etablera sig i landet där ett handslag alltid gäller.

Redan i dag skickar filmbolagen i Hollywood superstjärnor som George Clooney till den svenska landsbygden för att spela in. Är det inte just för att de slipper ha livvakter dygnet runt och alla i filmteamet kommer i tid och samarbetar? Eller beror alltihop bara på det ljuvliga klimatet i Trollhättan?