Hållbar utveckling

Det har i FN:s regi anordnats ett antal konvent
kring global hållbar utveckling, samtidigt som många större företag har upprät-
tat staber för att hantera hållbarhetsfrågor. Många verksamheter har även börjat
ge ut hållbarhetsredovisningar för att lyfta fram sitt arbete inom området.

Det är allmänt vedertaget att hållbar utveckling inbegriper tre huvudområden:
ekonomi,  socialt ansvarstagande och ekologi (miljö). De tre områdena är bero-
ende av varandra och ömsesidigt förstärkande enligt figuren nedan.

Vad som ingår i områdena miljö och socialt ansvarstagande är de flesta över-
ens om. Miljö täcker in verksamhetens miljöpåverkan, både direkt i form av
exempelvis tjänsteresor och energiförbrukning, och indirekt i form genom
att exempelvis ställa krav på leverantörer och andra intressenter. Med socialt
ansvarstagande avses en etisk hantering av såväl verksamhetens sociala frågor,
som exempelvis arbetsmiljö, sexuella trakasserier, mutor, mångfald, jämställd-
het, mobbning, som att agera som en god samhällsmedborgare i stort. Det
sistnämnda inbegriper exempelvis att inte nyttja barnarbete och att tillämpa
god affärsetik. Socialt ansvarstagande benämns ibland med förkortningen CSR
( Corporate Social Responsibility) eller  Corporate Citizenship. EU-kommissio-
nens definition av  CSR lyder: ”att på frivilliga grunder ta social och miljömässig
hänsyn utöver vad lagen kräver.”

I en artikel i FT Management definierar Roger Crow ett antal grundläggande
indikatorer för arbetet med CSR:

Rörande det ekonomiska perspektivet går åsikterna i skrivande stund isär. Vissa
menar på att det är ett ”resultatperspektiv” i det hänseende att ett bra miljö- och
socialt arbete bidrar till en positiv ekonomisk utveckling för verksamheten (jfr
Balanced Scorecard). Andra menar på att det avser en fokus på långsiktig ekono-
misk tillväxt på bekostnad av ”kvartalskapitalism”, vilket i sin tur möjliggör en
fokus på frågor inom de båda andra perspektiven. När de tre perspektiven tilläm-
pas på nationer, som det ursprungligen var avsett för, handlar det ekonomiska
perspektivet om exempelvis bistånd och fördelningspolitik. Det är när modellen
har tillämpats på verksamheter som innebörden har blivit något oklar.

Det finns många indikatorer på att hållbar utveckling och relaterade fråge-
ställningar kommer att bli en allt viktigare fråga för företag och organisationer
ur en kommersiell synvinkel. En stark sådan är allmänhetens och medias ökade
intresse för frågorna. Verksamheter som missköter sitt arbete inom något av
de tre områdena riskerar att få negativ publicitet med menlig inverkan på
varumärket. Medarbetarundersökningar har visat att verksamhetens etiska
ansvarstagande upplevs som viktiga för personalen – det skapar en stolthet över
arbetsgivaren. Ett gott rykte borde även förbättra möjligheterna till att attrahera
rätt medarbetare för framtiden.

En stor risk med hållbar utveckling är att det blir en renodlad marknadsförings-
fråga för vinstdrivande företag. De etiska koder och andra policydokument som
tas fram blir en ”läpparnas bekännelse” som inte är underbyggda med faktiska
åtgärder och förändringsplaner. Det är viktigt att komma ihåg att en offentligt
kommunicerad policy kring exempelvis jämställdhet eller mångfald är en direkt
inbjudan till journalister och andra att undersöka hur det verkligen förhåller
sig. Är inte påståendena väl underbyggda riskerar således marknadsföringen att
få motsatt effekt. En framgångsfaktor för att arbeta med dessa frågor är en äkta
vilja att lämna positiva fotavtryck efter företaget, såväl internt, regionalt, natio-
nellt som globalt. Många företag väljer att kommunicera sitt arbete med hållbar
utveckling genom så kallade  tripple bottom line-redovisningar, där triple står för
miljö, socialt ansvarstagande och ekonomi.