En onödig skräckhistoria

Citatet kommer från en kille som heter Fredrik Sjöshult. Han har under ett par år suttit som chef för Expressens regionala och lokala sajter.

Enligt Fredrik Sjöshult har facket gjort allt för omöjliggöra hans situation.

Anonyma källor har till tidningen Resumé beskrivit hans chefskap som ett skräckvälde och personal lär ha flytt arbetsplatsen.

Jag har haft Fredrik Sjöshult som kollega. Då var han reporter på Dagens Industri. Jag känner honom inte personligen, men så mycket kan jag säga att han är grym som nyhetsreporter. Jag har också jobbat på Expressen, inte som chef förvisso, men jag har ändå en god bild av chefskulturen är där, eller rättare sagt bristen på chefskultur. Det är inget unikt för Expressen, utan är tvärtom ganska vanligt på kreativa arbetsplatser. Revirpinkande är ett sätt att behålla sin position. Vad som då händer med kreativitet, arbetsglädje och gemenskap då kan ni säkert räkna ut.

Rent generellt kan man säga att det är dumdristigt att plocka en expert och utan transportsträcka direkt sätta på honom eller henne en chefsmössa. Det är väldigt få som klarar av den övergången utan problem. Att vara en stjärna som medarbetare är långt ifrån samma sak som att vara en duglig chef.
Därför är det extremt viktigt att ledningen är väldigt generös med såväl utbildning som stöd. Och då inte bara första veckan.

Just i det här fallet tar historien slut på sämsta tänkbara sätt. Sjöshult har sagt upp sig för att återgå som reporter på sin tidigare arbetsplats Dagens Industri. Kanske besviken, kanske lättad. Det kan vara så att han inte ska vara chef, han kanske är en sådan som fungerar bäst som medarbetare. Eller så är han ett lysande chefsämne som aldrig riktigt fick chansen.

Det är extremt sällan en chef ensamt är skyldig till konflikter eller oro i gruppen. Jo, han eller hon kan mycket väl vara en orsak till problemen. Det kan bero på oerfarenhet, kommunikationsproblem, hetsigt humör eller någonting annat. Men för det mesta är det inget som inte en bra ledning kan rätta till.
Ibland handlar det naturligtvis om felrekrytering, men även då är det ledningens ansvar att ingripa. Allt annat är ett svek mot såväl den det berör och mot medarbetarna i gruppen.

För att tillvaron som mellanchef ska vara meningsfull förutsätter det vissa saker:
Ett tydligt mandat – för att du ska få gruppen med dig.
En tillgänglig chef- du behöver stöd och rådgivning.
Våga be om hjälp – du vet inte allt själv, och det är inte heller nödvändigt.
Kompetensutveckling – du blir aldrig färdig som chef, hur mycket expert du än är.