Cheftest: Karolina Ekholm, Riksgäldsdirektör

cheftest Det tog 232 år för Riksgälden att få en kvinna som högsta chef. Att det blev Karolina Ekholm var ingen överraskning. Med akademisk skärpa, prestigelöshet och en rejäl kopp te styr hon statens egen bank, som i ekonomiskt oroliga tider hamnat mer i fokus.

Cheftest
Publicerad
Karolina Ekholm. Foto: Stina Stjernkvist

När kronan faller och riksbanksräntan skjuter i höjden hamnar Riksgälden – statens interna bank – i centrum.

För när det blåser hårda vindar i svensk ekonomi riktas strålkastarljuset mot den annars ganska anonyma myndigheten vid Olof Palmes gata 17 i centrala Stockholm.

Riksgäldsdirektören Karolina Ekholm får jobba hårt. Och det gör hon gärna, enligt flera av Chefs källor.

”Karolina jobbar väldigt mycket och har stor arbetskapacitet. Hon är också duktig på att snappa upp nya saker och lär sig snabbt”, säger en källa.

Bra egenskaper för en chef som aldrig tidigare hade satt sin fot på myndigheten hon basar över sedan februari 2022. En myndighet som grundades av Gustav den tredje 1789 för att finansiera kriget mot Ryssland och som tidigare bara haft män som chefer.

”Karolina Ekholm var ett oprövat kort på den här nivån. Hon har visserligen varit både vice riksbankschef och statssekreterare. Men det är egentligen första gången hon är ytterst ansvarig för en verksamhet. Men hon har lyckats över förväntan och skapat ett lugn i organisationen”, säger en mångårig medarbetare på Riksgälden.

Karolina Ekholm 

Gör: Riksgäldsdirektör sedan februari 2022.

Bor: Lägenhet i Stockholm.

Familj: Maken Henrik Horn af Rantzien, professor i internationell ekonomi.

Ålder: 58.

Utbildning: Fil kand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Karriär i korthet: Forskare vid Industriens utredningsinstitut (IUI, i dag IFN), 1996–2000, forskare, lärare och docent (från 2001) på Handelshögskolan i Stockholm 2000–2006, forskare och professor (från 2010) vid Stockholms universitet 2006–. Vice riksbankschef 2009–2014. Statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson 2014–2019.

Ett lugn som många medarbetare längtat efter då Riksgälden skakades av interna konflikter några år tidigare.

Under 2018–2019 slutade en tredjedel av Riksgäldens drygt 200 anställda. Många i protest mot vad de ansåg var dåligt chefskap hos hennes företrädare på posten.

Det framkom i en granskning i Dagens industri och senare i en rapport beställd av Riksgäldens styrelse. Kritiken fokuserade, enligt dessa källor, på att dåvarande högsta chefen tog våghalsiga investeringsbeslut som kostade hundratals miljoner kronor, stick i stäv mot råden från Riksgäldens experter. 

Själv försvarade dåvarande riksgäldsdirektören investeringarna och beskrev kollegerna som ”ett gäng som gissade fritt”.

Flera av dem som Chef intervjuat är eniga om att Karolina Ekholm lyckats vädra ut missnöjet. 

Karolina Ekholm blev inte den första kvinnliga riksbankschefen, men hon var vice riksbankschef 2009–2014. Foto: Magnus Hjalmarsson Neideman

Trevlig, inlyssnande, analytisk och med djup kunskap är omdömen som återkommer. Så här säger en person som jobbat länge på Riksgälden:

”Jag har inte hört någon prata skit om henne. Det är ett gott betyg. Jag tror det är bra att Karolina inte gjorde några stora förändringar direkt. Då är risken att du blir impopulär. Och jag har aldrig förstått chefer som börjar med omfattande om­­organisationer utan att ha satt sig in i verksamheten.”

I stället har Karolina Ekholm initierat ett stort arbete med nya mål för Riksgälden. Ett arbete som involverat alla anställda.

Också något som, enligt många, kännetecknar hennes ledarstil; synsättet att alla har något att bidra med.

”Hon är väldigt tillåtande, vill gärna ha diskussioner och andras åsikter. I det är hon väldigt akademiskt prövande. Bra argument kan få henne att ändra sig och man känner sig aldrig dum om man tycker lite annorlunda. Det skapar ett öppet klimat där det inte blir så många konflikter”, förklarar en medarbetare.

”Har man jobbat med penningpolitik i många år är det lockande att vara med och praktiskt försöka få ekonomin att blomstra.”

Resultatet från de 150 olika workshops som genomförts under det senaste året ska mynna ut i en ny vision och nya strategiska mål som ska presenteras under hösten.

Den långa processen betyder inte att Karolina Ekholm, eller Lina, som hon själv bad att bli kallad när hon började som riksgäldsdirektör, har svårt att ta beslut.

Hon beskrivs som beslutsför. Men skjuter inte från höften, utan vill ha ett bra beslutsunderlag.

”Hon grunnar gärna lite först. Men är sedan orädd att ta beslut. Och det går knappast att fatta svåra beslut under finansiell oro om man är rädd”, säger en nära medarbetare till Karolina Ekholm.

Själv beskriver riksgäldsdirektören det på liknande sätt:

”Om jag var rädd då skulle jag nog inte ha tagit det här jobbet. Jag tror det ingår i jobbeskrivningen att blir det finanskris, då blir det åka av”, sa hon i en intervju med Svenska Dagbladet.

Karolina Ekholm i Finansutskottets öppna utfrågning i januari 2023. Foto: Jessica Gow

Att ändra ett beslut är heller inga problem för Karolina Ekholm. 

”Vi håller på med prognoser och vet att de aldrig blir helt rätt. Det handlar snarare om att ha så lite fel som möjligt. Därför är det inget konstigt för Karolina att ändra sig i någon fråga. Bara det finns goda argument. Hon är prestigelös”, säger en av Riksgäldens prognosmakare.

Besluten ska också vara transparenta, precis som prognoserna. Smussel i det tysta eller skönmålande av verkligheten är inget för henne, menar flera personer som Chef intervjuat.

Själv utvecklar hon det i en intervju med Svenska Dagbladet:

”Jag tror på transparens. Jag tror inte på att vara Bagdad Bob och stå och förklara att allt är jättebra medan saker och ting helt uppenbart rasar runt omkring en. Det ingjuter inte förtroende hos någon.”

Även om Karolina Ekholm varit i rampljuset länge beskrivs hon inte som en estradör som söker uppmärksamhet. Snarare som en eftertänksam chef som tar till orda när hon har något att säga. 

”Hon har en självklar auktoritet med sin sakkunskap. Alla vet att Lina är väldigt smart så hon behöver inte briljera.”

Dessa egenskaper sägs komma till sin rätt i ledningsgruppen, styrelser och andra expertgrupper där Karolina Ekholm deltar:

”Hon är bra på att leda möten. Det är högt i tak, alla får komma till tals”, säger en källa, som suttit med i en expertgrupp som letts av Karolina Ekholm.

”Men Karolina är inte den där passionerade ledaren med ett driv och karisma som gör att syret tar slut så fort hon kommer in i ett rum.”

I riktigt stora grupper, som de stormöten hon håller varannan fredag för personalen, beskrivs hon emellertid som lite mer formell på gränsen till obekväm.

”Men hon har blivit mycket bättre och har släppt manuset på stormötena. Och vid sommarfestens tal la hon in lite personliga referenser.”

En annan källa säger:

”Men Karolina är inte den där passionerade ledaren med ett driv och karisma som gör att syret tar slut så fort hon kommer in i ett rum. Ibland kan det faktiskt vara en fördel. Det blir lättare för andra att ta plats. Men det kan också vara en nackdel om du ska entusiasmera och få med dig en hel myndighet.”

Karolina Ekholms väg till toppjobben har inte varit spikrak utan hon har hoppat mellan akademin och andra jobb.

Men med två professorsföräldrar, pappan i medicin och mamman i antropologi, var en akademisk karriär mer självklar än hennes första jobb: Att räkna pengar på Uppsala Sparbank i hemstaden Uppsala. Ett jobb hon ansågs överkvalificerad för innan hon ens börjat.

Men snart tog universitetsstudierna vid.

Att det fanns en värld utanför akademin upptäckte både hon och omvärlden ganska snabbt.

”Hon har ett tillitsbaserat ledarskap. Lina litar på oss”, berättar en av Chefs uppgiftslämnare. Foto: Riksgälden

”Nationalekonomer och forskare kan vara lite eljest. De kan sitt ämne, men inte så mycket mer. Då blir de kvar i akademin. Men Karolina har så många andra kvaliteter än att vara en duktig forskare. Hon är social, trevlig och kan förklara komplicerade ekonomiska skeenden så att alla förstår. Det uppskattas också utanför akademin”, säger en som följt henne i många år.

Att hon dessutom är kvinna i en finansvärld som domineras av män gör det inte svårare. Tvärtom, menar hon själv:

”Jag har flera gånger fått erbjudanden som jag kanske inte hade fått om jag hade varit man med samma kompetens. På så sätt har det gynnat mig att vara kvinna”, sa hon i en intervju som nybliven riksgäldsdirektör.

Kvinnorna dominerar också i Riksgäldens ledningsgrupp, sju jämfört med tre män. Bland de anställda är det mer jämställt, 52 procent kvinnor mot 48 procent män.

Riksgäldsdirektören beskrivs som en mycket noggrann person som inte skriver under en utredning eller annat papper utan att verkligen ha läst igenom. Men samtidigt sägs hon lita på sina medarbetare och vara bra på att delegera. Chefs källor ger en samstämmig bild.

”Hon har ett tillitsbaserat ledarskap. Lina litar på oss”, berättar en av Chefs uppgiftslämnare.

resultat 31/40

Riksgälden fungerar som statens interna bank och gjorde ett överskott på 164 miljarder kronor 2022, mot 78 miljarder kronor 2021. Vid slutet av 2022 var statsskulden 1 093 miljarder kronor, 112 miljarder kronor lägre än ett år tidigare. 2022 var statsskulden 18 procent av BNP, vilket är den lägsta siffran sedan 1971.

Kort efter att Karolina Ekholm tillträtt ställde Riksgälden ut den första gröna kreditgarantin någonsin. Krediten på tre miljarder kronor är till för att Preem ska bygga om sin anläggning i Lysekil för att producera diesel på förnybara råvaror.

Sedan oktober 2022 är Riksgälden också en beredskapsmyndighet med ansvar för att säkerställa statens betalningar i fred, kris och krig.

Ledarstil 4/5

Beskrivs som försiktig med förändringar men har initierat ett stort arbete som ska ut i en ny vision och nya strategiska mål. Inlyssnande och involverande ledarstil. Intresserad av att lära sig nya saker. Henne akademiska stil tycks gå hem på en expertmyndighet som Riksgälden.

Delegering 4/5

Litar på sina medarbetare och deras kompetens och ger dem frihet under ansvar. Men noga med att de också återkopplar i tid och flaggar om det är något som inte går som planerat. Ogillar sen och överraskande återkoppling.

Motivation 4/5

Upplevs som en god lyssnare och som lättillgänglig. Skapar en atmosfär som gör att folk vågar säga vad de tycker. Jobbar för att alla ska dra åt samma håll. Uppmuntrar ständig kompetensutveckling.

Konflikthantering 5/5

Upplevs lösningsinriktad och prestigelös. Har inga problem med att någon tycker annorlunda, även om hon själv kan ha starka åsikter. Mån om att aldrig fastna i låsta positioner och sägs ha lyckats vädra ut tidigare konflikter på Riksgälden. 

Kommunikation 3/5

Bra på att förklara komplicerade ekonomiska skeenden på ett lättbegripligt sätt. Betonar transparens i verksamheten och har utökat antalet möten. Ingen estradör. Kan upplevas lite formell i stora eller nya sammanhang. 

Beslutsfattande 4/5

Karolina Ekholm är inte rädd för att ta beslut. Skjuter inte från höften utan vill ha ett bra beslutsunderlag. Prestigelös och medveten om att besluten kan vara fel. ”Vi jobbar ju med prognoser. Och då handlar det inte om att ha rätt utan så lite fel som möjligt.”

Rekrytering 4/5

Vill gärna bygga ett lag runt sig, enligt Chefs källor. Helst med personer som kan och vet bättre. Rekryterade snabbt ett par chefer när hon tillträdde, men förlitar sig annars på hr-avdelningen och avdelningscheferna när det är dags att anställa. Riksgälden har åter lätt att rekrytera experter, efter några år av strömhopp.

Personlighet 3/5

De som känner Karolina Ekholm vittnar om en vänlig, analytisk och social person. Med mycket humor, som dock verkar ha svårare att komma fram i rollen som chef. Kompetent, med mycket hög integritet och ingen som bjussar på sig själv, är omdömen från de som känner henne mer ytligt.

Men hon tycks ändå vara noga med att bli uppdaterad.

”Är det något som inte blir som planerat är det viktigt att återkoppla i tid. Blir hon överrumplad kan hon faktiskt bli lite irriterad. Men det är inte ofta.”

Lika mån som hon beskrivs vara om att delegera, lika viktigt är det att använda resurserna på bästa sätt.

”Lina vill att vi lägger vår tid på rätt saker. Hon har kommit in med friska ögon och ifrågasatt om vi verkligen fokuserar på rätt saker. Bra”, tycker en avdelningschef på Riksgälden.

Den 14 september 2014 var det val i Sverige. Vad Karolina Ekholm röstade på är det få som vet, eftersom hon aldrig varit partimedlem eller politiskt aktiv.

Men tre veckor senare, den 7 oktober, tog hon klivet in i den nya rödgröna rege­ringen, som statssekreterare till Magdalena Andersson. 

Tidigare kolleger höjde på ögonbrynen.

”I den mån hon har någon politisk hemvist så är det i den socialliberala sfären, där väldigt många nationalekonomer ligger. Vi tror på marknadsekonomi, men inser dess begränsningar”, säger en person som känt Karolina Ekholm sedan studieåren i Lund.

Hen tror att det var nyfikenheten, snarare än partifärg, som fick Karolina Ekholm att säga ja till Magdalena Andersson.

Karolina Ekholms väg till toppjobben har inte varit spikrak utan hon har hoppat mellan akademin och andra jobb. Här som forskare och professor på Stockholms universitet. Foto: Joey Abrait

”Har man jobbat med penningpolitik i många år är det lockande att vara med och praktiskt försöka få ekonomin att blomstra.”

Trots hyllningar från Magdalena Andersson som sa att Karolina Ekholm ”gör ett fantastiskt bra jobb och möter väldigt stor respekt i internationella sammanhang eftersom hon alltid är kunnig och har bra argument”, lämnade hon Rosenbad efter fem år för att återgå till professorstjänsten hon har vid Stockholms universitet.

Även om Riksgäldens främsta uppdrag är att vara statens interna bank som sköter placeringen av de dryga 1 000 miljarderna i statsskuld ska den också hantera banker i kris och sköta insättningsgarantin som ger varje sparare rätt till högst 1 050 000 kronor om banken kraschar. 

Och inte nog med det. Riksgälden ska också se till att kärnkraftsindustrin kan betala för slutförvaringen av kärnbränsle och har även uppdrag i civilförsvaret.

Riksgäldens brokiga portfölj kräver mycket stor och bred expertkunskap. Något som Karolina Ekholm ofta poängterar.

”Vi är en expertmyndighet där våra medarbetare ska vara de främsta experterna brukar Karolina säga”, enligt en källa och fortsätter:

”Det är rätt långt ifrån hennes företrädares snack om ’ett gäng som gissade fritt’.

”Hon har en självklar auktoritet med sin sakkunskap. Alla vet att Lina är väldigt smart så hon behöver inte briljera.”

Men expertkunskap är en färskvara.

”Därför är Karolina väldigt noga med att man utvecklas i jobbet och får vidareutbildning. Och månar om att vi anställer rätt personer.”

Men det är hr ihop med avdelnings­cheferna som sköter rekryteringen i första hand. Men ett par nyckelmedarbetare har Karolina Ekholm själv lockat över till Riksgälden.

”Hon brukar också intervjua blivande enhetschefer. Mer för att få en second opinion”, säger en avdelningschef.

Under hennes första tid har fokus legat på expertkunskapen och mindre på själva organisationen, enligt några källor.

Men något sägs ha hänt.

”Lina har börjat intressera sig mycket mer för organisationen. Det är bra, även om hon säger att hon inte är någon administratör. Men hon är bra att bygga team och omger sig gärna med personer som kan mer än hon själv”, säger en person på Riksgälden.

Integritet är ett ord som många förknippar med Karolina Ekholm. Dels handlar det om en yrkesintegritet, dels om att hon värnar det privata. 

De som känner henne väl pratar om en social tjej med mycket humor. Och som älskar att dricka te. Speciellt First Flush Darjeeling och French Blue av Mariage Frères. 

Medan andra, som känner henne mer ytligt, pratar om en vänlig, men ­ganska reserverad chef som inte är den som småsnackar med alla vid fikaautomaten.

Karolina Ekholm. Foto: Riksgälden

Yrkesintegriteten, som är väl omvittnad, gjorde henne till en hård motståndare till Stefan Ingves räntepolitik under hennes år som vice riksbankschef.

Tillsammans med Lars E.O. Svensson visade hon sitt missnöje med Stefan Ingves räntepolitik. Duon ville sänka räntan flera år innan Stefan Ingves gjorde verklighet av det. Reservationerna i Riksbankens beslutsprotokoll duggade tätt.

Men avtrycken bland de anställda tycks ha varit mindre. Så här säger en person som jobbat på Riksbanken i flera decennier:

”Karolina höll en rätt låg profil på Riksbanken. Hon var alltid vänlig och korrekt, men sågs mest som en sidekick till Lars E.O. Och det kunde nog vara rätt tufft. Lars sågs ju som den onde internt, och Stefan som den gode.

När Stefan Ingves skulle sluta var Karolina Ekholm den hetaste kandidaten. Regeringen ville ha henne, men Moderaterna stoppade utnämningen. De ville inte ha en S-märkt riksbankschef.

Så Ingves fick fortsätta några år till. 

Karolina Ekholm blev inte den första kvinnliga riksbankschefen, men väl den första som riksgäldsdirektör.

Den första dagen på jobbet välkomnades hon av ett pandemitomt kontor och gjorde en premiärintervju med Tidningarnas Telegrambyrå.

Vem hon kritiserade i intervjun?

Stefan Ingves.

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.

karolina ekholm svarar

”Det var roligt och intressant att läsa artikeln om mig som chef. Ju högre upp i en hierarki man kommer, desto mer sällan verkar man få direkt feedback från medarbetare. Därför är det en ynnest att få ta del av vad medarbetare säger när de med egna ord får utveckla sin syn på chefskapet.

Nu är alla överlag väldigt snälla, vilket jag förstås är mycket glad över. Jag känner igen mig i mycket av det som sägs, både mer och mindre positivt. 

Med min bakgrund är det naturligt att lägga stor vikt vid analys och rollen som expertmyndighet. Min egen drivkraft kommer i första hand från mitt intresse och engagemang för de frågor som Riksgälden har att hantera. Det är samma källa till drivkraft som har väglett mig i min akademiska karriär.

Efter att dessutom ha jobbat med ekonomisk politik på Riksbanken och Finansdepartementet brinner jag särskilt för frågor som rör räntor, skuldsättning, offentliga finanser och finansiell stabilitet. Därför tycker jag själv att jag har hittat hem på Riksgälden.”

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden