Chef testar Christina Ståhl, vd på klädjätten MQ

Det slamrar till i dörren. Strax syns det, leendet, som med ljusets hastighet sprider sig över kontorslokalen.

Christina Ståhl behöver inga pukor eller trumpeter för att tillkännage sin ankomst. Ingen missar den.

Någon beskriver hennes entréer med ordföljden ”Leendet! Hej! Pang!”, likt en vitamininjektion rakt in i arbetsplatsens blodomlopp. Någon annan talar om ”kraften i hejet”.

”Alla ser henne när hon går förbi, det är hennes sätt att visa att hon är närvarande. Vissa behöver tänka på det, men hon har det i generna”, säger en chef som jobbar med Christina Ståhl.

”Hon tar plats, inte bullrigt utan sofistikerat, hon har en jävla energi. Hon är ofta glad, om vi hade tappat försäljning en vecka var det aldrig någon fara. Hon vände allt till något positivt. Och jag kommer ihåg leendet”, säger en före detta kollega.

Inom detaljhandeln, det som detaljhandlarna själva föredrar att kalla för ”retail”, är Christina Ståhl närmast en superstjärna. Redan i början av karriären, då hon arbetade inom Ica-koncernen, var hon omtalad. Men det blev hennes resa hos möbelkedjan Mio som gjorde henne till frälsare, då hon lyckades vända förlust till vinst (från cirka 40 miljoner i förlust, till en vinst på 68 miljoner kronor) på blott två år. Sedan inledde hon samma resa på klädkedjan MQ, där hon nu varit vd i drygt två år. Precis som på Mio klev hon in, organiserade om, stramade upp – och gjorde rött till svart.

Både på Mio och MQ har Christina Ståhl placerat sig själv på dubbla stolar, som både vd och sortimentschef, vilket har inneburit att hon inte bara haft ansvar för hur organisationskartan har ritats om.

Hon har även bestämt vilka produkter som ska möta kunderna i butikerna. Hon har försökt styra tillbaka sortimentet till MQ:s ursprungliga målgrupp, män och kvinnor mellan 30 och 40 år, bland annat genom att ta in varumärken som Filippa K och Whyred. Bolaget hade tappat bort sig själv sortimentsmässigt, ansåg hon.

På Mio innebar arbetet med sortimentet framför allt att hon tog in fler nyheter, gjorde tydligare lanseringar och ökade katalogutgivningen till två per år i stället för en. Hennes närmaste menar att hon lyckades få Mio att konkurrera med jätten Ikea genom att inte agera som Ikea utan som Mio.

På samma sätt har hon fått MQ att hitta sig själv, efter en identitetskris som tycks ha sammanfallit med bolagets börsintroduktion för några år sedan.

”Hon är mer närvarande än vad tidigare chefer var, hon får alla att bli sedda. Jag kan uppleva att det har funnits en distans – ’vi på golvet’ och ’den högsta ledningen’. Men hon tar sig tid att gå ut och prata med folk”, säger en MQ-anställd.

Vem är hon då, denna chef som av så många beskrivs med orden ”färgstark” och ”karismatisk”? Hon som skickar små handskrivna hälsningar till medarbetarna, tar upp personer på scenen för att uppmärksamma deras insatser? Hon som så generöst delar med sig av detaljer kring familjelivet med maken och de två barnen, som nyligen flyttat efter henne till Göteborg?

Christina Ståhl är en 45-årig ekonom, intresserad av konst och skidåkning. Hon springer gärna, men ägnar störst del av sin fritid åt familjen, vilket hon gärna berättar om för sina medarbetare. Hon är bördig från Karlshamn, skolad i Lund och fostrad till chef inom Ica. Många är överens om att grunden till hennes framgångsrika ledarskap lades där, då hon bland annat jobbade med livsmedel på Rimi och skönhetsprodukter på Etos.

Att driva igenom beslut i den handlarägda organisationen kräver tydlighet och en förmåga att visa upp nyttan med beslut.

”Man lär sig jobba med egenföretagare där, de övertygas bara med att man har mycket energi, och att man kan bevisa att det händer något i plånboken. Det gör att man vill följa. Målen måste vara tydliga och du måste kunna förklara varför ni gör vissa saker”, säger en källa.

Denna tydlighet har hon tagit med sig och förädlat. Det präglar hennes konflikthantering, det präglar hennes utvecklingssamtal (där tydligheten av vissa kan upp­levas som okänslig), det påverkar hennes kommunikation.

”Hon är duktig på att skapa långsiktiga planer, att skapa förväntan, realism och tro. Och hon realiserar planerna på ett tydligt sätt, det är en stor del av hennes framgång. Hon kan bryta ner dem i vad som ska göras och i vilken ordning”, säger en person som jobbade med henne under hennes Ica-tid.

”I konfliktsituationer kan hon bli arg, men hon är snabb på att hitta ett sätt att agera. Hon omformar ilskan till något konkret och frågar ’hur ska vi kunna lösa det här?’. Avhyvlingar är inte hennes melodi”, säger en mellanchef från Mio.

Det är möjligt att det inte fungerar i alla organisationer men för MQ har hennes känsla för detaljer bidragit till att skapa en känsla av att alla är betydelsefulla. Det finns i dag en känsla av stolthet som saknades tidigare.

Tydligheten har funnits med även under de tillfällen då hennes ledarskap har satts på det svåraste provet: Att han­tera nedskärningar. På MQ:s huvudkontor i Göteborg gjordes besparingar motsvarande 50 miljoner kronor, vilket innebar att knappt 20 medarbetare av 90 fick sluta. Hon tog in information, analyserade, och utformade sedan ett kraftfullt åt­­gärdsprogram.

”Hon var oerhört noggrann med in­­formation till medarbetarna. Hela tiden, varje vecka, talade hon om för personalen vad som hände”, säger en chef som på nära håll fick följa nedskärningarna.

Tack vare informationen finns det i dag en förståelse för nedskärningarna.

”Förut hade vi en mer slösaktig kultur – det var inte så noga med kostnaderna. Nu är det ingen som går över sin budget. Men Christina är inte snål. Hon lägger mycket pengar på personalen, men hon är för­nuftig”, säger en MQ-chef.

I förändringsarbetets kölvatten följde ett par avhopp från höga chefer. Förvånansvärt få tycker att det är något anmärkningsvärt.

”I vissa fall går det bra, i vissa fall funkar det inte med den här typen av förändringar. Jag ser det som en naturlig del. Christina är inte en person som kör över folk, hon jobbar med människor utifrån deras goda egenskaper. Jag vet att hon har gett dem möjlighet att följa med på resan, men att de valt att inte följa med. Hon är tydlig med vad hon vill och vad hon förväntar sig, men några konflikter har det inte varit”, säger en person med insyn i MQ:s ledning.

Om det är lätt att hitta orsaken till Christina Ståhls tydlighet är det svårare att hitta källan till hennes energi. Kanske är det så enkelt att det är arbetsglädjen som är hennes energikälla. Hennes sätt att älska sitt jobb smittar och inspirerar. Men hennes styrkor, som energin och känslan för detaljer, kan också vara svagheter.

Energin slår lätt över till otålighet, omsorgen över de små beståndsdelarna kan övergå till ren detaljstyrning. Och nej, inte alla tycker att Christina Ståhl håller sig på rätt sida. Det finns de som stör sig på hennes frejdiga sätt, det finns till och med de som har tackat för sig och valt att gå vidare på grund av det.

”Jag vet att det är en strategi att ha flera roller, men jag har flera kolleger som upplever att det har gjort att hon blivit för hård. Jag kan hantera det, men jag vet att det finns de som har blivit ledsna när hon har pushat på för hårt och intensivt”, säger en mellanchef.

Men andra tycker tvärtom:
”Christina Ståhl har lärt sig att förstå sig själv. Hon har en god insikt om vem hon är. Otåligheten är inte ett hinder. Hon kan bli ­frustrerad av att inte hinna med det hon vill, men inte över att andra inte gör som hon vill”, säger en person som följt henne under stora delar av hennes karriär och även jobbat med henne under längre perioder.

Och även om Christina Ståhl månar om detaljerna upplevs hon duktig på att delegera.

”Hon är klar över vad som ska levereras och duktig på att delegera ansvar. Jag fick fria händer, hon delegerade fullt ut. Många ger ansvar och frihet men vill ändå detaljkontrollera, men hon lät mig jobba”, säger en före detta chefskollega.
Christina Ståhl hymlar inte med att hon månar om slantarna.

Som beslutsfattare är hon klok och orädd, men också extremt noggrann. Inget faller mellan stolarna. Om hon inte fattar beslut med en gång talar hon om det och fattar beslut senare.

Samtidigt som det inte råder någon tvekan om att hon har en agenda, lyssnar hon, ställer frågor och låter medarbetare vara med. ”Om du hade ägt MQ, skulle då detta ha varit det bästa för företaget?”, kan hon fråga.

”Hon är väldigt tydlig, hon vill vara ledare mer än chef. Det är raka rör, det finns aldrig något tvivel. Man är förberedd när man ska in och redovisa något för henne. Är man inte det får man göra om. Det är positivt, tycker jag”, säger en mellanchef.

När hon rekryterar är personlighet viktigare än kompetens.

Hon trivs på scenen, tar gärna själv på sig konferenciersrollen vid företagets kickoffer, då butikschefer från alla drygt 120 butiker samlas. Men även minsta personalmöte kan bli en show. En och annan skruvar på sig och tycker att hon blir för mycket, men de allra flesta uppskattar showen, i synnerhet de yngre medarbetarna.

De dubbla chefsrollerna har varit en av Christina Ståhls framgångsfaktorer. Det engelska uttrycket ”retail is detail” brukas lika vårdslöst som en klyscha, men innehåller en viktig sanning: Ska du framgångsrikt driva ett bolag inom detaljhandeln krävs att du har en känsla för sortimentet.

”Det är klart som attan att man behöver kunna hantera inköp och sortiment. Det är inte så konstigt. Kund­erbjudandet är ju detaljhandelsföretagets själ. Man kan inte kompensera ett dåligt sortiment med något annat”, säger en person på en hög position inom ett detaljhandelsföretag och vars väg vid flera tillfällen har korsat Christina Ståhls.

I början mötte Christina Ståhls dubbla stolar skepsis, både hos med­arbetare och börsanalytiker.

”Många var fundersamma. Men i dag känner vi ett annat lugn. Vi har lyft oss sortimentsmässigt och har fler starka varumärken än tidigare”, säger en mellanchef på MQ.

Då Christina Ståhl slutade på Mio var det många som blev förvånade. Men hon förklarade sitt arbetsplatsbyte med att hon ville komma någonstans där hon kunde se ”nya själar tändas”.

Och det är egentligen ingen som tror att hon någonsin kommer att byta bransch. Men en gammal chefskollega från Ica-tiden kostar på sig att leka med tanken.

”Jag skulle kunna tänka mig att hon skulle passa inom sjukvården – hon kan ladda människor med framtidstro. Det behövs fler med det ledarskapet. Hon är en ledare med stort L.”