Bolagisering

• 1. Avregleringar, utförsäljningar och konkurrensutsättningar inom offentlig sektor har medfört behov av juridiska enheter med en definierad affärsidé.
• 2. I koncerner som är av karaktären diversifierad portfölj värderas ofta helheten lägre än summan av delarna vid rimlig värdering. Detta har drivit på bolagisering för att tydliggöra affärsenheternas värde.
• 3. Belöningssystem och människors strävan att oinskränkt rå över ett revir har i många fall medfört bolagisering av produkt- eller marknadsområden.

Om man önskar utföra transaktionsaffärer är det naturligtvis utomordentligt
besvärligt att sälja eller köpa en verksamhet såvida den inte drivs i aktiebo-
lagsform eller under alla omständigheter har en egen resultat- och helst även
balansräkning. Traditionell statlig verksamhet har ofta bolagiserats av alla de tre
ovan angivna skälen.

Även vad gäller börsnoterade bolag finns det gott om exempel på att sådana
åsätts låga värden på grund av aktieägarnas bristande medvetenhet om de
verkliga värdena. Detta brukar kallas  investmentbolagsrabatt. Denna rabatt ger
uttryck för ett negativt värde och anses ofta utgöra en direkt mätare på tilltron
till bolagsledningen att skapa värden i koncernen.

Om man ser tillbaka några decennier kan man konstatera att det i tider av
expansionsyra finns en strävan hos chefer och ledare att vilja skapa egna revir
med allt vad det innebär av titlar, belöningar, prestige och status. På samma sätt
som förvärv, fusioner och avyttringar ofta drivs av icke rationella skäl som mak-
tambitioner, så drivs även bolagiseringar stundom av dunkla motiv. Det är där-
för viktigt att göra motivstrukturen klar för sig innan man skrider till handling
med en tänkt bolagisering. Några av de skäl som ofta förekommer är följande:

• 1. Funktionell enhet har en ansenlig del externleveranser, över cirka 50 procent.
• 2. Förberedelse för avyttring av viss verksamhetsdel.
• 3. En funktion som har varit strategisk för verksamheten har blivit trivial och effektiviteten låg.
• 4. Basverksamheten är utsatt för restriktioner, som kan kringgås genom bildandet av bolag.
• 5. Den legala strukturen i en viss miljö ställer krav på bolag med styrelse etc.
• 6. Taktiska orsaker gentemot facket.
• 7. Någon vill eller behöver kalla sig för verkställande direktör.
• 8. Skapa ökade frihetsgrader gentemot huvudmän.

En rekommendation är att motiven för bolagisering klargörs så att bolagisering
inte blir en lösning som söker sitt problem.
I samband med avregleringar har vi många gånger mött en nostalgisk längtan
efter att bli bolag. Man ser det som ett organisatoriskt nirvana som skapar möjlig-
heter och ger upphov till mer eller mindre realistiska visioner hos förespråkarna.
Som det mesta inom management kan bolagisering överdrivas, missbrukas
och få negativa effekter. Grundtanken är att skapa bolag runt affärsenheter som
kan konkurrera så effektivt som möjligt genom att skapa värde för kunderna, för
de anställda samt för ägarna. I samband med avregleringarna under de senaste
två decennierna har emellertid bolagisering i vissa fall drivits in absurdum, vilket
missgynnat huvudintressenterna. Om en traditionell järnvägsmonopolist delas
upp i alltför små enheter gör man våld på en verksamhet som växt fram orga-
niskt. Denna framväxt kan dels vara betingad av monopolsituationen och därför
behöva ändras, dels ha sitt ursprung i naturliga samband (synergier) som kanske
inte alltid är uppenbara.

Om man i järnvägsbolagets fall exempelvis avskiljer underhåll och reparationer
i ett separat bolag så avskiljer man en verksamhet som har avgörande betydelse
för regularitet, punktlighet och driftsäkerhet. Samma sak gäller ibland fastighe-
ter som är av processkaraktär – dvs. värdet är helt beroende av den verksamhet
som bedrivs där. En järnvägsstation – som ska fortsätta vara järnvägsstation
– har inget egentligt fastighetsvärde utöver själva stationsfunktionen. Det kan
då vara tveksamt att bolagisera en sådan fastighet. Om fraktverksamhet drivs i
integration med persontrafik och resursdelningen är omfattande så kan det fin-
nas skäl till att tänka sig noga för innan respektive verksamhet bolagiseras etc.
Man bör alltid fråga sig om de motiv som ligger till grund för en bolagisering
kan tillgodoses på något enklare sätt – exempelvis genom renodling av resultat
och balansräkning, frihetsgrader, belöningssystem för ledningen m.m. Motiven
för en tänkt bolagisering bör sålunda utsättas för minutiös granskning.