Bättre kristräning med ny teknik

Kommunikations- och samarbetsproblem är en av de vanligaste orsakerna till patientskador. Olika siffror visar att alltifrån 30 procent till 100 procent av skadorna orsakas av detta.

Och akuta situationer innebär tuffa utmaningar för ledarskapet.

Med detta som utgångspunkt började Karolinska sjukhuset i Solna att kristräna på ett helt nytt sätt i teamen som utför akuta kejsarsnitt, där arbetssituationen på flera sätt är mycket speciell.

Läs också: Ny studie: Generalister vinner över specialister

”Ett omedelbart kejsarsnitt är något av det mest akuta vi gör i vården och innebär också en högre risk för patienten – det är farligare att bli nedsövd som gravid än annars”, säger Petter Westfelt, anestesiolog, ledningsansvarig för patientsimulering och en av initiativtagarna till projektet BOST – brådskande obstetriska situationer.

BOST-projektledarna med övningsdockan. Fr v Tomas Askerud, Susanne Wagmo, Maija-Helena Högström, Björn Lindgren, Marja Lindqvist, Anna Wennmo och Petter Westfelt. Foto: Karin O’Mahony

”Teamen är ofta sammansatta av personer från många olika avdelningar som kanske inte känner varandra så bra, men råkar jobba samtidigt när något inträffar”, säger Björn Lindgren, intensivvårdssjuksköterska, simulatoroperatör och en av de övriga projektledarna.

Läs också: Topp-vd:n slutar för att bli hemmaman på Mallorca

Övningarna startar med ett seminarium där 10–12 deltagare får bekanta sig med patientsimulatorn – en avancerad docka med puls, blodtryck, pupiller som reagerar samt känn- och hörbar andning. Allt mäts på skärmar.

Under övningen ”spelar” en av projektledarna patient och pratar i en mikrofon som går till högtalare i dockans mun, medan en annan styr puls, andning och blodtryck via en dator. Man kan också iscensätta kramper och frossbrytningar hos dockan. Resten av projektledarna finns också i salen för att observera deltagarnas agerande under övningen.

Läs också: Vanliga misstag på anställningsintervjun – och hur du ska svara istället

Övningen, som filmas, handlar om agerandet före och efter en operation – till exempel kommunikationen sinsemellan och med patienten, hur och när man kallar in specialister eller rutiner för att larma.

Den viktigaste biten är återkopplingen när deltagarna får se sig själva på film, pratar igenom vad som har hänt med projektledarna och drar lärdomar kring hur samarbete och ledarskap har fungerat. Under diskussionen kan det hända att medarbetare hamnar i blåsväder, eller blir väldigt självkritiska.

”Det är en konst att se till att det inte uppstår en situation där någon, som kanske inte agerat som man skulle önska, trycks ner”, säger Susanne Wagmo, anestesisjuksköterska.

Läs också: Mjukvaran som skvallrar för chefen om du letar nytt jobb

I de fall då någon blir extra utsatt försöker man fånga upp den personen i efterhand, genom fler samtal.

Förutom bättre kommunikation och samarbete har övningarna fört med sig oväntade positiva effekter. Dels har de fungerat som ännu en kontaktyta, så att medarbetare känner igen varandra när de hamnar i samma team i verkligheten. Dels har deltagare vågat erkänna praktiska moment som de känner sig osäkra på, och alltså fått tillfälle att öva även på dessa.

Att deltagarna själva också har varit observatörer har lett till ökad förståelse för olika arbetssätt över avdelningsgränserna – och omdömen om övningarna har varit mycket positiva.

Överlag har en attitydförändring skett de senaste tio-femton åren när gäller krisövningar, menar Petter Westfelt:

”Under 90-talet såg man kanske detta som något katten släpat in, men insikten har landat hos allt fler om att det är just sådana här missar i kommunikation och samarbete som ligger bakom många skador.”

Läs också: Skrotade it-avdelningen – hyllas som digital stjärna

3 tips för att lyckas med kristräningen

1 Förberedelse är a och o. Låt det ta tid och se framför allt till att alla instruktörer har relevant utbildning och att det finns ordentlig förankring hos ledningen.

2 Håll scenarion så enkla som möjligt och tänk noga igenom alla möjliga vändningar en situation kan ta. Det kan vara bra att använda sig av välbekanta situationer, som deltagarna har varit eller kommer att vara med om.

3 Autenticitet är viktigt, inte bara genom teknik. Håll gärna övningen i den riktiga miljön. ”Ju bättre man kan leva sig in i det, desto mer tar det bort tråkig energi – reaktioner som ’det här är ju ändå inte på riktigt’”, säger Susanne Wagmo.

Läs också: 16 uttryck som får dig att verka oproffsig