riabacke_-_for_webb_-_72_dpi_srgb-7-1024x682

Ari Riabacke: 5 enkla steg för bättre beslut

Snabbare beslut, mindre tro på informationsöverflöd och fler kritiska röster i beslutsgruppen är några av beslutsstrategen Ari Riabackes tips för hur beslutsfattandet kan vässas.

Vissa dagar fattar vi upp emot 10 000 beslut. De absolut flesta av dem är vi lyckligtvis helt omedvetna om, annars hade hjärnan blivit helt utmattad.

Med en chefsposition ökar antalet medvetna beslut i arbetsvardagen. Ari Riabacke som är beslutsstrateg och doktor i risk- och beslutsanalys, menar att det finns mycket att tjäna på att träna upp sin förmåga att fatta beslut i ett allt högre tempo.


Denna artikel är ett samarbete mellan Gilla Jobbet, Sveriges största mötesplats för arbetsmiljö, och Chef.


”Ett gemensamt drag för framgångsrika ledare är deras förmåga att fatta många och snabba beslut, att helt enkelt vara beslutsfähig. Vi får inte glömma att fatta beslut är en ledares kanske allra viktigare uppgift och ändå är de få som har någon formell utbildning i just det”, säger Riabacke och fortsätter:

”Vi svenskar lider inte sällan av beslutsimpotens, en oförmåga att komma till skott och att verkligen fatta ”beslutet”. Samtidigt har vi höga ambitioner att aldrig göra fel. Det är en olycklig kombination. I USA finns en annan kultur, där ses inte ett misslyckande som en katastrof. Om det blir rätt sju av tio gånger när vi fattar beslut så är vi ändå på rätt väg.”

Vad är skillnaden mellan att ta beslut år 2014 och 1914?
”Att vi har tillgång till så ändlöst mycket mer information nu. Frågeställningarna är så klart helt andra i dag, mer komplexa och globala. Men forskningen pekar på att vi inte automatiskt blir bättre beslutsfattare med mer information, faktiskt det motsatta förbluffande ofta.”

Varför är det så viktigt att ta snabba beslut?
”Det viktiga är framför allt att inte besluten alltid dröjer. ”Speed is everything” som man brukar säga. Hjulen snurrar allt snabbare och många företag som har för stora beslutsgrupper hinner inte fatta beslut i tid. Samma gäller företag som har tillgång till mycket information men ofta helt saknar dokumenterade processer för hur beslut ska fattas.”

Kan du ge ett exempel på det?
”Många riskkapitalistbolag fattar mycket snabbare beslut i samband med företagsförvärv än vad traditionella industriföretag förmår att göra, för riskkapitalistbolagen har processerna på plats och är medvetna om att ”man inte alltid kan vara helt säker på att det blir helt rätt”. No risk no return!”

Vad kännetecknar ett dåligt beslut?
”När vi går på upptrampade stigar och inte förmår oss att tänka utanför boxen. Jag brukar säga att i ett huvud fullt av rädslor finns det ingen plats för drömmar. Som chef måste man våga fatta beslut även när man inte har hundra procent koll på läget, för när har man det?”

Som chef, hur skapar man bra beslutsprocesser på företaget?
”Det viktigaste är insikten att det inte är teknik eller informationsflöden som styr. Istället är kulturen kring hur beslut tas en oerhört viktig parameter. Men detta pratas det alldeles för sällan om. Vi har processer för sälj, marknad och en rad andra områden. Men minst lika viktigt är det att ha processer för vem, när, hur, baserat på vad som vi fattar beslut. Vi måste också reda ut vilka beslut som är de viktigaste.

Och vi är allt för konsensusdrivna i Sverige; många beslutsgrupper är alldeles för homogena. Den viktigaste personen du har runt omkring dig är den som ställer kritiska frågor, inte den som aldrig stöter sig med någon för att säkra en plats på nästa älgjakt.”

Text Dan-Marcus Pethrus

Denna artikel är ett samarbete mellan Gilla Jobbet, Sveriges största mötesplats för arbetsmiljö, och Chef.