Allbrightrapporten: Fler ojämställda börsbolag än på länge

Trots att kvinnorna tar allt större plats kommer börsbolagens styrelser med dagens tempo att bli jämställda först 2033. Men Maija Inkala, ansvarig för Allbright-rapporten 2021, är ändå positivt överraskad. ”Efter tappet förra året ökar nu antalet kvinnor som vd:ar och i ledningen, och det är ledningsgrupperna som står bakom förändringar neråt i organisationerna.”

Mångfald
Publicerad
Bild på personer som rör sig på en flygplats. Och en bild på Maija, som är intervjuad i artikeln.

Årets rapport från Stiftelsen Allbright över jämställdheten i de svenska börsbolagen visar att kvinnorna tar allt större plats i näringslivet och syns i fler tongivande roller. De har i ledningsgrupper ökat med två procent från 25 till 27 procent. Samtidigt har antalet kvinnliga vd:ar ökat med en fjärdedel, från 35 till 43. 

En blygsam ökning från en låg nivå, bör tilläggas, då de manliga vd:arna sitter i topp på 88 procent av bolagen. Trots att börsbolagen har haft chansen att öka jämställdheten då 72 vd:ar har bytts ut under året, har nio av tio rekryteringar utmynnat i en man på vd-posten.

”Jag är ändå positivt överraskad över årets rapport då vi förra året endast såg stillestånd och tillbakagång. Vi var rädda att nedgången under coronapandemin skulle kunna påverka siffrorna flera år framöver”, säger rapportförfattaren Maija Inkala på Stiftelsen Allbright. 

I år är första gången, sedan Allbright grundades 2011, som ett kvinnonamn finns med bland börsens tio vanligaste namn. Under de tidigare tio åren har listan helt dominerats av mansnamn.

”Kvinnorna är numera så pass många att de tar sig upp på tio i topp-listan. Hon heter Kristina och är affärsområdeschef med resultatansvar. Och det bådar gott inför framtiden.”

Att det finns kvinnor i första linjen att hämta kompetens ifrån underlättar rekryteringen av vd-kvinnor. Särskilt när det kommer till affärsområdeschefer. Fem av sex linjechefer är fortfarande män. Året markeras också av att en kvinna som grundat sitt bolag sitter kvar som vd vid noteringen på börsen. En historisk milstolpe i Stockholmsbörsens 160-åriga historia. Och det är Pernilla Nyrensten på utomhusklädbolaget Revolution Race som har förärats den fjädern i hatten. 

Men där är det i princip slut på positiva tecken på ett jämställdare näringsliv. 

Listan på ägande i egna bolag toppas av grundare som sitter kvar som vd:ar. Och kvinnor äger mindre än en procent av det totala aktievärdet, närmare bestämt 0,72 procent. Resterande 99 procent ägs av börsens ledande män. 

”Kvinnor släpps med andra ord in som ledare men i den reella makten har de fortfarande väldigt lite inflytande.”

Kvinnligt ägande är viktigare än någonsin, menar Maija Inkala, då vi historiskt gått miste om innovation då kvinnors idéer förbigåtts. 

Trots att kvinnor startar vart fjärde bolag går bara en procent av investeringarna till kvinnliga företagare. 

En förklaring till det hittar man på Allbrights röda lista över företag som saknar kvinnor i ledande ställning. Här återfinns tre investmentsbolag, Ratos, Latour och Svolder. 

”Självklart påverkar det att man bara har män i ledande position. Då minskar chanserna att man ser potentialen med mångfald. Det kallas för homosocialitet, när alla är benägna att enbart känna igen kompetens i personer som påminner om dem själva.”

Rapporten lyfter dock fram investmentbolaget Kinnevik som en förebild då de öronmärkt 10 procent av sin investeringsbudget till bolag grundade av kvinnor. Det har bidragit till en påtagligt bättre balansering då en femtedel av deras kapital har gått till bolag grundade av kvinnor det senaste året. 

När det kommer till styrelserepresentation ser man en liten förbättring. För första gången på tre år har det ökat från 34 till 35 procent av stolarna i styrelserummet. Samtidigt har de kvinnliga styrelseordförandena minskat från 10 till 9 procent.  Hela sex av tio styrelser är ojämställda och om rekryteringen fortsätter i detta tempo kommer svenska börsbolag inte att ha jämställda styrelser förrän 2033. Alltså ytterligare tolv år bort. Hela fjorton bolag har idag styrelser bestående av enbart män. 

Sett till branscher ser vi störst ökning hos energibolagen som senaste året fördubblat sin andel kvinnor i ledningen. Men de drar ändå ner siffrorna utifrån den tidigare bottennivån. Fastighetsbranschen är, efter förra årets dipp, återigen börsens mest jämställda bransch med 40 procent kvinnor på ledande nivåer. Sammantaget visar sju av elva branscher på framsteg. 

Den röda listan verkar dock påtagligt cementerad. Den består till 86 procent av samma bolag som året innan, och ytterligare tio bolag har tillkommit. Var femte svenskt börsbolag saknar fortfarande helt kvinnor i ledningsgruppen. 

Men på röda listan över de bolag som inte har båda könen representerade finns så klart även det omvända. Skolkoncernen Atvexa styrs till 100 procent av kvinnor, vilket dock står i stark kontrast till att 266 av börsens 347 bolag domineras av män. 

Den tydligaste tendensen i rapporten är ett halvhjärtat försök till jämställdhet från börsbolagen. Det visar det faktum att den gula listan slår rekord och uppvisar den högsta siffran sedan den gula listan infördes 2014. Här återfinns 61 procent av börsens bolag som har både män och kvinnor representerade i ledningsgruppen men ändå inte når upp till jämn könsfördelning. 

”De flesta bolag är medelmåttiga. De rekryterar enstaka kvinnor och nöjer sig där. Samtidigt ser vi att de jämställda bolagen inte blir fler. De ligger kvar på 19 procent för tredje året i rad.”

Även om många bolagsledningar och styrelser idag talar om diversifierade organisationer som en affärsfråga är börsens ojämna bolag fler än någonsin. Den som vill trösta sig med att vi ändå är en av de mest jämställda nationerna internationellt sett biter sig i skägget. Sverige placerar sig på plats 35 över de mest jämställda länderna globalt, enligt en ny granskning från Boston Consulting Group. 

”Om något visar det att jämställdhet inte sköter sig självt. Bilden av att vi ser oss som mer jämställda får oss att tro att vi inte behöver jobba med de här frågorna”, säger Maija Inkala på Allbright. 

Åtgärdsplan för jämställdhet

Allt fler bolag inser kraften i mångfald och diversifierade organisationer men allt för ofta uppstår det ett glapp mellan det man vill och det man faktiskt gör. Det krävs en strukturerad åtgärdsplan. Här några lärdomar från börsbolagen:

1. Samla in och analysera data. Att spegla samhället i stort är en målsättning som Axfood satt upp, och det fick dem att göra löpande mätningar. De mäter internationell bakgrund, kön och nationalitet. 

2. Genomförande: Avsätt tid och resurser. Det gäller att följa upp målen och se till att gemensamma processer drivs igenom.

3. Stödfunktioner: Struktur och policyer. För att minska risken för godtyckliga beslut bör man se till att grunda med strukturer, policyer, processer och mallar. It-partnern Dustin har till exempel infört anonyma processer vid rekrytering. 

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden