Allbright: Ingen ökning av kvinnliga börs-vd:ar det senaste året

Antalet kvinnliga börs-vd:ar har inte ökat överhuvudtaget det senaste året. Det är fortfarande 12 procent. Och Sverige tappar mark i såväl i Europa som internationellt. En ny Allbright-rapport visar att börsbolagen rekryterar snävt och stelbent.

Mångfald
Publicerad
Maija Inkala, talesperson Allbright
Maija Inkala, talesperson Allbright

2022.

Nio av tio vd:ar i svenska börsbolag är män.

Genomsnittsåldern är 56 år.

De har en svensk bakgrund.

Och alla har liknande kompetens.

Så ensidigt och stereotypt ser fortfarande ut i toppen på Sveriges börsbolag. Det visar den granskning av näringslivets maktposter som Allbright offentliggör idag. Deras talesperson Maija Inkala är djupt oroad över att svenskt näringsliv på allvar sackar efter medan allt fler kvinnor tar vd-posterna i europeiska bolag.

På fem år har antalet kvinnliga vd:ar i toppen på de svenska börsbolagen ökat tre procentenheter, från nio till tolv procent. Sedan förra året har utvecklingen stått helt stilla och förutspås dessutom sjunka. Av börsbolagens 360 vd:ar är endast 43 kvinnor.

Sverige ligger efter länder som Bulgarien, Kroatien och Slovakien – där 20 procent av vd:arna är kvinnor. Vi kommer först på plats 13 av 27 europeiska länder när det kommer till kvinnliga vd:ar i börsbolagen. Vilket följer upp förra årets internationella jämförelse av Boston Consulting Group där svenskt näringsliv kom på 35:e plats.

”Europa och världen går framåt medan Sverige vacklar och ser ut att vara på väg bakåt. Vi håller på att tappa rollen som världens mest jämställda land. Inte nog med att utvecklingen vacklar, vi kommer också att få färre vd-kvinnor. Vi ser i vår granskning att en ökande andel är på väg att lämna sin roll den närmaste tiden”, säger Maija Inkala.

Börsbolagen pratar gärna teknik och innovation men sjukdomsinsikten är alarmerande låg, konstaterar rapporten. Forskning visar att diversifiering är avgörande för innovationskraften. Men även utländsk bakgrund lyser med sin frånvaro. Endast 11 procent av börsens vd:ar kommer från ett annat land än Sverige att jämföra med 26 procent av befolkningen i stort.

Pandemin har naturligtvis spelat roll. Den påverkade näringslivet i stort och utvecklingen stannade av. Maija Inkala tror att det finns risk för att börsföretagen valt att satsa på det som var tryggt och bekvämt i dessa svåra tider.

”Vi vet med säkerhet att det inte beror på att det saknas kompetents. Kvinnor utgör halva befolkningen och fler kvinnor än män är högutbildade. Om vi fokuserar på att agera tryggt i stället för nytänkande kan konsekvenserna bli förödande. Sverige är ett exportland, vi vill exportera till hela världen men just nu ser vi bara hur vi faller efter andra länder.”

Energi- och kraftförsörjning – sämsta branscherna

De branscher som ligger allra sämst till är energi- och kraftförsörjning. De har legat på botten med noll kvinnor i ledningsgrupper och vd-poster de senaste fem åren.

”Tar inte vd:arna själv tag i frågan är det hopplöst. Kvinnor söker sig inte heller till bolag där de ser att de inte kan utvecklas och göra karriär. De här branscherna missar halva kompetenspolen”, säger Maija Inkala.

En liten ljusning står dock industrin för. På fem år har de gått från mindre än en procent till tio procent kvinnor på vd-posterna.

”Det är beundransvärt på ett sätt, men det går fortfarande väldigt långsamt. Nio av tio vd:ar är fortfarande män.”

Bäst är kommunikationsbranschen med 22 procent kvinnor på vd-posterna. Och de följer det mönster man tidigare sett. Att kvinnor och minoriteter på vd-posten ger ringar på vattnet hos företagen i stort. Bolag med en kvinna på vd-posten är också jämställda i ledningsgrupper och på roller med resultatansvar. I bolag där vd har utländsk bakgrund har 42 procent av styrelseledamöterna detsamma.

Mångfald på högsta nivå leder också till större mångfald bland talangerna som söker sig till bolagen. Något Allbright-rapporten menar borde ligga i företagsledarnas intressen.

Styrelser och CFO-tjänster – tänkbara vägar in

Den trångsynthet som präglar toppskikten i börsbolagen handlar bland annat om rekryteringsbasen. Hur villig man är att bredda sitt sökande efter rätt kandidat. Merparten av börsbolagen fiskar i sina egna personliga nätverk vilket leder till att bolag många gånger missar kvalificerad arbetskraft.

Börsen vd-män har också dubbelt så många styrelseuppdrag som börsens vd-kvinnor. Det finns män som har så många som fjorton styrelseuppdrag parallellt med sitt vd-uppdrag.

Kvinnor är dock bättre representerade i styrelserna, där finns 35 procent att jämföra med 12 på vd-posterna. Drygt är fortfarande två av tre män. Studier visar på att styrelseerfarenhet kan vara särskilt viktigt för aspirerande vd-kvinnor, då de ofta saknar tidigare erfarenhet av vd-arbetet.

Det viktigaste karriärsteget till en post som börs-vd är tidigare vd-erfarenhet. I brist på det gäller erfarenhet som chef för ett affärsområde, men det faktum att endast 19 procent av börsens affärsområdeschefer idag är kvinnor lägger fälleben för många.

”CFO-rollen har seglat upp som en ny språngbräda. Var femte vd-kvinna har tidigare varit CFO, säger Maija Inkala och menar att kvinnorna måste hitta alternativa vägar in.

Den vanligaste vägen för kvinnorna är också den interna, att man till exempel befordras från sin CFO-post, medan männen oftast rekryteras externt från annan vd-post. Det torde vara ytterligare bevis på att kvinnor först måste visa sig kapabla.

Kvinnor kan ge bättre resultat

Allbright har ännu inte granskat huruvida kvinnor på ledande positioner bidrar till bättre resultat för bolagen.

”Vi har ett så begränsat urval med 360 bolag så det skulle vara svårt att dra några slutsatser utifrån vd-kvinnorna. Men Almi gjorde en undersökning förra året, där man såg att ju fler kvinnor man hade i styrelsen desto bättre presterade bolagen.”

Chef skrev också i förra numret om ny forskning från Jönköpings universitet där man sett att familjeägda bolag får ett bättre ekonomiskt resultat när vd-stolen övertas av en dotter snarare än en son.

Manlig konspiration

Allbrightrapporten skräder inte på orden när det kommer till den mytbildning som de tror delvis hindrar jämställdheten i börsbolagen. De jämför vissa vd-män med nättroll.

”Vi märker att myter har fått fäste i näringslivets toppskikt. Som att ”alla hatar män över 50 år” och att det skulle vara lättare att få ett styrelseuppdrag om man var kvinna. Det finns ingen som helst uppbackning för detta i statistiken. Vi vet att nio av tio vd:ar är medelåldersmän och två av tre styrelseposter innehas av män. Enda förklaringen är den rent mänskliga; att man reagerar instinktivt för att skydda sig när man känner sig hotad. Men det försvårar arbetet. Det är dessa personer som ska stå för förändringen i bolagen och om deras attityder får fäste kommer det få ytterligare negativa konsekvenser för kvinnors karriärer,” säger Maija Inkala.

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden