”Jag blir aldrig fullärd”

Många blev förvånade när Karin Agerman berättade att hon skulle ta en Executive MBA vid Stockholms universitet: ”Men har du inte pluggat klart? Räcker det inte med en doktorstitel?!”
”Nej, att lära mig nytt är det som driver mig”, säger hon.

Publicerad

Text: Chef Content

Annonssamarbete: Stockholms universitet

Karin Agerman pluggar vidare efter sin doktorstitel, med en Executive MBA. Foto: Martina Huber
Karin Agerman pluggar vidare efter sin doktorstitel, med en Executive MBA. Foto: Martina Huber

Efter gymnasiet singlade Karin Agerman slant. Skulle hon bli Europaekonom eller molekylärbiolog? Det blev molekylärbiolog, berättar hon när vi träffar henne en blåsig vinterdag utanför Agahuset på Lidingö i Stockholm. I de gamla tegelröda industribyggnaderna har nya start-ups flyttat in. Ett av dem är Life Science företaget CombiGene där Karin Agerman är forsknings- och utvecklingschef.

Efter studier i molekylärbiologi gick hon en forskarskola i biomedicin. Efter en doktorandtjänst på Karolinska Institutet och disputationen 2004 började hon på AstraZeneca i Södertälje med att försöka få fram ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Totalt blev det åtta år på läkemedelsjätten innan Karin Agerman gick till nya utmaningar.
”Då var alla jätteförvånade att jag skulle sluta. Men jag hade fått ett sådant spännande jobb på Uppsala BIO. Jag blev projektledare för ett innovationsprogram som skulle utvärdera och coacha små företag, akademier och forskare för att kommersialisera och nyttiggöra deras forskning och uppfinningar”, berättar Karin Agerman.

Namn: Karin Agerman, 47 år.

Karriär: Utbildning i molekylärbiologi och på KTH, Karolinska och Stockholms universitets biomedicinska forskarskola. 1999 doktorandtjänst på Karolinska Institutet. Disputerade 2004 och strax därefter började hon på AstraZeneca i Södertälje. Efter åtta år där gick hon till Uppsala Bio och 2018 vidare till CombiGene, där Karin Agerman nu är Chief Research and Development Officer på CombiGene.

Familj: Maken Niklas och två barn Erik, 13 år, och Patrik, 11 år.

Fritidsintressen: Sjunger i kör, tränar och är ledare i äldste sonens fotbollslag. Har klarat av tre fjärdedelar av en svensk klassiker, Vansbrosimmet, Vätternrundan och Lidingöloppet, men fick tyvärr en hälsena avsliten och kunde därför inte genomföra Vasaloppet.

Det visade sig vara rätt beslut, sex månader senare lade AstraZeneca ned sin forskning och utveckling som varit inriktad mot neurovetenskap i Södertälje och 1200 anställda fick gå.
”Även om det var tråkigt så var det bra för mig personligen, för plötsligt fick jag ett nätverk över hela Sverige när de anställda spreds till olika företag, myndigheter och universitet. Det hjälpte mig enormt i mitt jobb eftersom projektet utvecklades till ett nationellt projekt där vi arbetade från Umeå i norr till Lund i söder.”

Under åren på Uppsala BIO föddes tanken att hitta ett litet bolag med ett bra projekt, vd, styrelse och affär.
”När jag sedan hittade CombiGene så insåg jag att här fanns allt det som jag sökte.

Företaget utvecklar läkemedel mot epilepsi och lipodystrofi med hjälp av genterapi. Epilepsi är en vanlig sjukdom, bara i Europa finns 6 miljoner som lever med epilepsi, och för en tredjedel av alla epilepsipatienter fungerar inte dagens mediciner.
”Med vårt läkemedel introduceras två gener direkt i hjärnan, där det epileptiska anfallet börjar. Det vi gör är att öka två proteiner som redan finns i hjärnan och på så sätt förhindra epileptiska anfall. Snart kommer produktion av vår läkemedelskandidat påbörjas och efter det de avslutande prekliniska studierna, säkerhetsstudierna, som behövs innan vi kan påbörja de kliniska studierna.”

Eftersom CombiGene med sin genterapi befinner sig i framkant av läkemedelsutvecklingen brinner Karin Agerman för att arbeta med policymaking i Sverige.
”I många fall kan en enda injektion av läkemedlet räcka som behandling för flera år, eller kanske för alltid. Samtidigt är genterapier väldigt kostsamma läkemedel och därför måste vi börja tänka i helt nya banor när det gäller betalningsmodeller.”

Med en doktorsavhandling i molekylär neurobiologi i bagaget blev omgivningen förvånad när Karin Agerman hösten 2018 anmälde sig till Executive MBA programmet vid Stockholm Business School på Stockholms universitet.
”Det var faktiskt min vd:s förslag. Jag kan forskning, men han kände att han gärna ville ha mig som bollplank när det gällde affärsutvecklingen också. Och jag har sedan länge insett att man aldrig blir fullärd.”

Frågor eller funderingar?
Kontakta Tina Lindeberg, Stockholm Business School Executive Education, Stockholms universitet: executive@sbs.su.se

”Utbildningen har varit helt fantastisk – det jag lärt mig på kursen har jag direkt kunnat applicera i mitt jobb. Jag kan verkligen rekommendera detta till alla som jobbar på små forskningsintensiva företag. Ofta är vi väldigt duktiga på forskning, men att driva företag kräver så mycket mer och på MBA programmet får man lära sig alla delar av att driva företag, stora som små.”

Executive MBA vid Stockholms universitet:

  • Utbildningen är på deltid under två år.
  • Alla deltagarna arbetar parallellt med studierna.
  • Träffar varannan vecka på torsdag kväll och hela fredagen.
  • Mellan träffarna sker avancerade självstudier.

När det gäller ledarskapsdelen har Karin Agerman kunnat tillämpa de lärdomarna i mötet med medarbetare på underleverantörerna i Keele i Tyskland, som tar fram viruset som används för att injicera generna i hjärnan, och i London, där själva produktionsprocessen av medicinen utvecklas.
”Jag försöker träffa dem ofta och dela med mig av vår forskning så de får en bättre överblick och inte bara ser sin del av framställningen av läkemedlet.”

På Executive MBA-programmet har Karin Agerman också fått lära sig att arbeta med hållbarhetsfrågor. Till exempel vilka krav man bör ställa på underleverantörer.
”För oss som inte själva har laboratorium handlar hållbarhet mest om att undvika att skriva ut papper och resa i onödan. Dock kan vi göra massor när det gäller våra underleverantörer, här kan vi ställa krav på avfallshantering, förbrukningsvaror och inte minst utsläpp av kemikalier och läkemedel under produktionen. För mig har det varit så otroligt nyttigt att gå kursen.”

Kontakten med de övriga deltagarna har också gett många insikter. Då spelar det ingen roll att en del säljer seglingsresor till Kroatien och att andra kommer från pepparkaksbranschen.
”Jag har till exempel fått lära mig mycket om produktion och logistik av produktionschefen från Nyåkers pepparkakor.”

Text: Ann-Katrin Öhman