Rådet du INTE ska ge till unga chefer

Glad över att ha blivit tillfrågad – men vad blev jag egentligen inkastad i? Chefakademins Helene Öhman minns den tuffa tiden som nybörjarchef – och ger ett recept på hur unga kan lyckas som chefer. Här är råden och förutsättningarna hon själv hade behövt som ung chef.

Helene Öhman på Chefakademin delar sina råd till unga chefer

”Jobba som du gör nu och så kan du vara lite chef också.”  Det var rådet som jag fick av min chef när jag för första gången blev erbjuden en chefsroll.

Smickrad över att ha blivit tillfrågad lyssnade jag uppmärksamt på rådet. Jag hade själv haft både bra och mindre bra chefer genom mina år. Så hur svårt kunde det vara? Jag tyckte rådet lät klokt. Jobba på som vanligt. Och vara lite chef. Också. 

Plötsligt blev jag inbjuden i en värld som jag tidigare ovetande hade stått utanför. Den heliga dörren till ledningsgruppen öppnades. Där pågick ett arbete med en omorganisation med kommande uppsägningar.

I kontakten med mina tidigare kollegor, som jag nu hade blivit chef för, fick jag del av trassliga trådar av problem i det privata och i den personliga sfären. Kraven från min chef – om att jobba precis som förut – och förväntningarna från medarbetarna klämde mig när jag skulle vara lite chef också. Rent praktiskt handlade det om att tiden inte räckte till. Men djupare än så rörde det sig också om en slags yrkesidentitetsförändring där jag sakta fick ge avkall på min tidigare expertis. Men det förstod jag inte då.

TIPS: Ledarskapsprogrammet Ny som chef ger nyblivna chefer med upp till två års erfarenhet trygghet i rollen.

Att vara chef är ett yrke i sig själv som kräver en egen kompetens. Det är en identitetsförändring som behöver göras varsamt med stöd för organisationen och inte minst den egna chefen. Vem skulle tacka ja till ett helt nytt yrke med stort ansvar utan att få möjlighet till upplärning genom exempelvis utbildning för att ställa om? 

Kanske är det bristen på stöd i omdaningen till chefsrollen som gör att unga tvekar att kasta sig ut, eller snabbt väljer att hoppa av? Det är allvarligt. För Sverige behöver fler chefer. Inte minst med tanke på kommande pensionsavgångar. Som exempel kan nämnas offentlig sektors rekryteringsbehov av chefer. Sveriges kommuner och regioner (SKR) prognostiserade år 2018 att drygt 28 000 chefer behöver rekryteras inom välfärdssektorn fram till och med år 2026 (SKR, 2018). Vart ska vi hitta dessa chefer? 

WHITE PAPER: Actionlista – Så får ni unga att lyckas som ledare

Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, har avslutat ett forskningsprojekt om unga chefer. Där framkommer att unga chefer upplever att rollen är otydlig och att de brottas med otillräcklighet. Inte heller tiden räcker till. Det är möjligt att de fick samma råd som jag. Att vara lite chef. Också. Att unga ledare tvekar att ta sig an ledarroller i etablerade verksamheter visar att något är trasigt.

Vi behöver rusta våra ledare bättre. 

Ledningsbrist är ett allvarligt tillstånd och om det eskalerar så riskerar svensk konkurrenskraft och innovationsförmåga att hamna rejält på efterkälken. 

Så vad är receptet? 

  1. Se ledarskap som en egen kompetens som kan utvecklas genom utbildning, träning och återkoppling. 
  2. Nya chefer behöver stöd från organisationen och den närmsta chefen, bland annat tydlighet i uppdrag, mandat och prioritering. 
  3. Bra ledarskap handlar om att frigöra kraften hos andra snarare än att prestera själv. Se till att nya chefer har tid att leda framför att vara en expert. Vid intern chefstillsättning kan en annan person behöva rekryteras för att göra jobbet som den nya chefen förut gjorde. 
  4. Verksamheter behöver dessutom bli bättre på att ge rätt förutsättningar för nya och unga ledare att lyckas i etablerade bolag och verksamheter.
  5. Också chefer behöver ha en dräglig arbetsmiljö med rimliga arbetstider. Nya chefer behöver få hjälp med gränssnittning och förväntan på arbetstider där den egna chefen är en viktig rollmodell. 
  6. Utbildning ger inte bara möjlighet till kunskap och träning för ny kompetens utan blir också en plattform för att bygga en ny identitet som i sin tur ger trygghet och legitimitet.