Forskning: Därför misslyckas megaprojekten

Jättelika projekt som slukar miljardbelopp, involverar ett stort antal aktörer och kräver politisk inblandning blir allt vanligare i samhället. Projekt som inte sällan drabbas av skenande kostnader och skandaler av olika slag – tänk Nya Karolinska sjukhuset i Solna.

Lars Löfgren, universitetsadjunkt och forskare i försvarssystem vid Försvarshögskolan, går i en avhandling till botten med varför den här typen av prestigefyllda jätteprojekt så ofta misslyckas.

”Det kan vara lätt att tro att orsaken till misslyckandet är av teknisk natur eller sker på grund av ekonomiska problem, men det finns andra fenomen som ofta är själva orsakerna till varför målglidning är vanligt, tiden överskrids kraftigt och resurserna inte räcker till”, säger Lars Löfgren apropå sin forskning på Försvarshögskolans webbplats.

Löfgren grundar sin analys i en studie av tre megaprojekt i USA, Sverige och Frankrike, samtliga med militär anknytning. Det svenska projektet – Ledsys – var ett misslyckat försök att skapa ett nytt ledningssystem för det svenska försvaret, som hann sluka två miljarder kronor innan regeringen satte stopp för pengarullningen 2007.

Enligt Löfgren står orsakerna till dylika felsatsningar ofta att finna i maktspel och dåligt ledarskap. Det handlar om orealistiska idéer som drivs av personer med makt att förändra, som har förmågan att få folk med sig och på samma gång lyckas få tyst på eventuella kritiker.

”Det kan handla om makt av nästan ideologisk karaktär, vilket samspelar med en växande förändringskultur. Ofta tas beslut för snabbt och man får inte insyn förrän det är för sent”, säger Lars Löfgren och fortsätter:

”I megaprojekten uppstår med tiden en sorts kulturkamp där motståndare stängs ute eller stoppas från att hindra utvecklingen.”

Han landar i slutsatsen att det måste vara tydligt vad projekten egentligen ska åstadkomma – luddighet i målsättningarna är ett recept för att det hela ska spåra ur. Viktigt är även att inte ha för bråttom, och se till att bygga upp kompetens under projektets gång. Skärpt lagstiftning kan behövas för att minska riskerna för misslyckade slukhål som står samhället och skattebetalarna alltför dyrt, menar han:

”Det är svårt att stoppa utvecklingen om man inte inför sanktioner, just eftersom den här typen av projekt tenderar att styras av individer med starka maktambitioner som inte är mottagliga för riskanalyser”, säger han.