”De 7 goda vanorna”, Stephen R Covey

Inspirationen till boken om de 7 vanorna har Stephen Covey fått från främst två håll. En del är från hans forskning inom perception, alltså hur vi uppfattar och ser saker. Samtidigt gjorde han en utförlig studie om framgångslitteratur från 1776 och framåt. Han upptäckte dels att mycket var gemensamt, dels att de senaste femtio årens teorier om framgång var ytliga. De nyare böckerna fokuserade mer på olika metoder, knep och verktyg för att nå social framgång. De äldre böckerna däremot var inriktade på det han kallar att bygga en karaktär som grund för framgång, alltså hederlighet, ödmjukhet, trofasthet, måttfullhet, mod, rättvisa, tålamod, flit, enkelhet och blygsamhet. Covey kom fram till att du inte kan nå riktig framgång om du inte bygger en god karaktär först, för att sedan eventuellt jobba med attityder och beteenden.

För att förstå de sju vanorna måste vi förstå hur vårt synsätt påverkar oss och hur vi kan ändra det. Vi har alla vår egen bild av hur verkligheten är och hur den borde vara, alltså vilka värderingar som vi tycker är viktiga. Vi tolkar allt vi upplever och alla vi möter utifrån vår grundläggande syn på världen, oss själva och på andra. Vi ifrågasätter sällan om den är riktig och ofta är vi inte ens medvetna om att vi har den.

Om man försöker ändra sina yttre attityder och beteenden, gör det begränsad nytta i det långa loppet om man inte samtidigt undersöker de grundläggande synsätten som de bygger på.

Ju mer medvetna vi är om våra grundläggande synsätt och antaganden, och hur vi påverkas av dem, desto mer kan vi ta ansvar för dem, undersöka dem och pröva dem mot verkligheten. För att få stora förändringar i våra liv behöver vi ändra på våra synsätt – de som är grunden till våra beteenden och attityder. Vi behöver tänka inifrån och ut, och börja med oss själva – den innersta delen av oss själva med synsätt, karaktär och motiv, menar Covey.

Vår karaktär är i princip en sammansättning av våra vanor. De påverkar oss starkt eftersom de består av konsekventa men ofta omedvetna mönster som dagligen ger uttryck för vår karaktär och bidrar till vår effektivitet eller ineffektivitet.

De sju vanorna bygger på varandra och ger en stegvis ansats för att utvecklas. De första tre handlar om att ta kommando över sig själv. De hjälper dig att gå från att vara beroende av andras åsikter, tankar och bekräftelse, till att bli oberoende. Här vinner du personliga segrar för att utvecklas.

I nästa nivå går du från att vara oberoende till att vara ömsesidigt beroende av andra. Du måste vara en oberoende individ för att kunna ha ett effektivt och sunt ömsesidigt beroende av andra och nå gemensamma segrar.

Den första vanan

Var proaktiv. Det innebär att du tar initiativ, styr och tar eget ansvar för ditt liv. Dina beteenden är en funktion av dina beslut. Du kan låta dina känslor stå tillbaka och i stället styras av dina värderingar.

Proaktiva människor skyller inte sitt beteende på omständigheter, förutsättningar eller betingning. Deras beteende är en produkt av medvetna val, som bygger på värderingar.

Motsatsen är att vara reaktiv. Reaktiva människor påverkas ofta av den fysiska omgivningen.

Vi möts ständigt av olika stimuli. Det kan vara att någon ringer, att vädret är dåligt, att någon blir arg på dig i trafiken eller liknande. Direkt efter att det har hänt har du ett litet fönster då du kan välja hur du ska reagera på den signal du fått. Du kan medvetet ta fram din egen vilja och reagera utifrån dina värderingar. Eller så låter du känslorna och omständigheterna styra dig.

Förmågan att hålla tillbaka en impuls och välja en värdering är själva essensen för en proaktiv person. Det är alltså inte det som händer oss som gör oss illa, utan hur vi reagerar på det. Givetvis kan vi fara illa fysiskt eller ekonomiskt och det kan skapa lidande hos oss. Men vår karaktär, vår grundläggande identitet, behöver inte fara illa alls.

Att vara proaktiv innebär också att vi ser vårt eget ansvar för att få saker att hända. De som är proaktiva är väldigt mycket mer effektiva än andra. Vanan är också viktig för att lyckas med de andra vanorna. Du behöver utveckla dina proaktiva muskler för att lyckas.

Det finns två sätt att direkt få kontroll över vårt liv och bli mer proaktiv. Det ena är att ge ett löfte till oss själva och kanske även till andra – och hålla det. Och att sätta upp mål och hålla oss till dem.

Det är i det dagliga livet vi utvecklar vår proaktiva förmåga.  Det handlar om hur vi ger och håller löften, hur vi hanterar trafikstockningar, hur vi reagerar på en arg kund eller ett barn som inte gör som vi säger. Det handlar om hur vi ser på våra problem, hur vi fokuserar vår energi och vårt språk.

Den andra vanan

Vana två handlar om att börja med slutet i sikte. Här börjar Covey med en övning där du ska se din egen begravning framför dig – alltså fantisera avslappnat och tänka dig att människor ser på dig precis som du önskar dig. Fyra personer pratar om hur du varit som person och vad du stått för och bidragit med i livet. Syftet med övningen är att du ska få fram vad som är viktigast för dig i livet, vilka värderingar som du vill styras av och vilken mission du ser för dig och ditt liv.

Genom att ha slutet tydligt i dina tankar kan du säkerställa att vad du än gör, så bryter du inte mot de kriterier du har definierat som de viktigaste. Varje dag bidrar på ett meningsfullt sätt till visionen du har för slutet av ditt liv.

Att börja med slutet i sikte handlar om att tydligt förstå sitt mål och att veta vart man ska. Då kan man bättre förstå var man befinner sig nu och se till att de steg man tar är i rätt riktning.

Det är väldigt lätt att aktivera sig och vara upptagen hela livet. Att arbeta hårt och klättra på karriärstegen för att sent i livet upptäcka att den står lutad mot fel vägg. Det går nämligen att vara väldigt upptagen utan att vara särskilt effektiv eller målinriktad.

Tillvaron blir annorlunda när vi verkligen vet vad som är viktigast. Kan vi leda oss själva kan vi vara och göra det som är viktigast. Vi blir verkligt effektiva först när vi börjar med slutet i sikte.

Om du tänker efter noga på vad du vill att man ska säga om dig på din begravning kommer du att hitta din definition av framgång. Den kan mycket väl skilja sig från den definition du trodde att du hade. När du börjar med slutet i siktet får du ett annat perspektiv.

Att börja med slutet i sikte bygger på principen att det finns två versioner av allt. Det finns en mental version av dig som ofta är den första, och sedan en andra versionen som är den fysiska. I princip allt skapas först i ditt sinne, i dina tankar och din fantasi, och sedan i verkligheten. Blir du medveten om det kan du styra ditt liv lättare.

Många är inte medvetna om den första versionen som skapas i tanken. Det gör att de inte heller kan styra den. I stället präglas den av andras förväntningar, normer och liknande som inte är medvetna.

Med vår unika förmåga att kunna föreställa oss saker kan vi påverka den första bilden. Och när vi har gjort det, påverkar vi automatiskt den andra. Via vår föreställningsförmåga kan vi föreställa oss de ännu inte skapade men möjliga världar som finns inom oss.

Att börja från slutet innebär att jag närmar mig mina roller i livet med tydliga värderingar och tydlig inriktning. Det innebär att jag tar ansvar för den första versionen, att jag skapar nya präglingar så att synsättet som mina beteenden och min attityd utgår från, stämmer överens med mina djupaste värderingar och rätt principer.

Det innebär också att börja varje dag med dessa värderingar i sinnet. När sedan förändringar och utmaningar dyker upp, kan jag fatta beslut baserade på mina värderingar. Jag kan agera med integritet. Jag behöver inte reagera på känslor eller omständigheter. Jag kan vara proaktiv och värderingsstyrd eftersom värderingarna är tydliga.

Covey kallar det att beskriva sin livsmission och uppmanar alla att ta sig tid till det. I din livsmission kan du beskriva vilka principer och värderingar som är viktiga för dig, i alla dina olika roller i livet. Vår livsmission blir som ett slags personlig grundlag för oss i livet. Den är en måttstock mot vilken du mäter allt annat i livet. Du kan också använda den till att visualisera det liv du vill ha och den person du vill vara. Det förstärker effekten av din mission, särskilt om den handlar om principer och inte om ytliga framgångsfaktorer.

Den tredje vanan

Vana tre är att göra det viktigaste först. Om vana nummer ett säger att det är du som har kontrollen och makten, bygger vana två på din föreställningsförmåga, att du kan fantisera och se möjligheter och visionen om vem du kan bli. Vana tre handlar om den fysiska versionen av ditt liv. Den handlar om att förverkliga din vision genom dagliga regelbundna handlingar och att planera din tid utifrån dina prioriteringar.

Covey beskriver hur du kan prioritera utifrån en matris med fyra rutor. I en ruta är det saker som är bråttom och viktigt. Här hamnar akuta möten, kriser, oförutsedda händelser och angelägna problem. I denna ruta är de flesta den största delen av sin tid. Det kan leda till ständiga brandkårsutryckningar, stress och krishantering.

I en annan ruta finns sådant som är bråttom men inte viktigt. Här kan vi också hamna, med krishanteringar och kortsiktigt fokus. Jobbar du mycket i denna ruta känns det ofta som du inte har kontroll och du kan ha svårt för planering och mål.

Den som är i rutan med sådant som varken är viktigt eller bråttom har det ännu värre. Där är du ansvarslös och gör sådant som får tiden att gå. De som är i dessa två rutor – där inget egentligen är viktigt – lever ansvarslöst, enligt Coveys synsätt. De har heller inte koll på vilka värderingar som är viktiga för dem i livet, eller vad de egentligen vill.

Den som är mest effektiv ser till att jobba mest i den fjärde rutan där det finns det som är viktigt men inte bråttom. Det kan vara planering, vila och återhämtning. Att jobba mot viktiga mål eller förebyggande. Det kan också vara att bygga relationer eller lära sig nya saker. En effektiv människa fokuserar alltså på det som är viktigt, och försöker minska det som är viktigt och bråttom. De flesta tillbringar för lite tid i denna ruta, eftersom vi har en tendens att ständigt fastna i det som är bråttom. Men vill du komma framåt i livet och styra det proaktivt själv bör du alltså ägna mer tid åt det som är viktigt och inte så bråttom.

För att utvecklas och bli effektiv på riktigt ska du alltså planera din vecka utifrån dina viktiga prioriteringar och från de olika roller du har i livet, privat och på jobbet.

Gemensamma segrar

Vanorna fyra, fem och sex handlar om gemensamma segrar. Covey betonar vikten av att vara oberoende innan du kan vara ömsesidigt beroende. Personliga segrar kommer alltid före gemensamma segrar. Man kan inte lyckas tillsammans med en annan människa om man inte först har betalat priset för att lyckas med sig själv, menar han.

Han beskriver också det emotionella bankkontot, där vi gör insättningar och uttag. Insättningar är när vi verkligen lyssnar, försöker förstå andra, håller vad vi lovar etcetera. Uttag är att inte lyssna, vara elak, ignorera, inte försöka förstå, vara otydlig med förväntningar, inte säga förlåt etcetera. För att få en balans i våra relationer, privat och på jobbet, måste vi ha balans på det emotionella kontot. Det ligger även i grunden för de kommande vanorna.

Den fjärde vanan

Vana fyra är att tänka vinna-vinna och nå ömsesidiga fördelar. Det går inte att skapa samarbete genom konkurrens. Vinna-vinna är inte en teknik utan en filosofi för samverkan mellan människor. Det är en inställning som ständigt söker ömsesidiga fördelar vid mänskliga interaktioner. Den innebär att överenskommelser eller lösningar är ömsesidigt fördelaktiga och tillfredsställande. Vid en vinna-vinna-lösning är alla parter nöjda med beslutet och ansluter sig till handlingsplanen. Vinna-vinna baseras på idén att det finns tillräckligt åt alla och att en persons framgång inte måste vinnas på bekostnad av eller genom att förhindra andras framgång.

Naturligtvis kan det ibland vara ändamålsenligt att försöka vinna, eller acceptera en förlust. Det bästa valet beror på omständigheterna. Utmaningen är att läsa av verkligheten korrekt och inte applicera vinna-förlora på varje situation. De flesta situationer är i slutändan en del av en verklighet som baseras på ömsesidigt beroende och där är vinna-vinna det enda fungerande alternativet. Det handlar ofta om att välja mellan att alla vinner eller att inte ha en gemensam överenskommelse alls.

Principen om att vinna-vinna är grundläggande för allt samspel. Karaktärsdrag som underlättar detta är integritet, alltså det värde vi sätter på oss själva och våra värderingar. Det är även mognad i betydelsen att kunna uttrycka sina känslor och övertygelser på ett balanserat sätt med hänsyn till andra människors tankar och känslor.

Man behöver även en överflödsmentalitet – synsättet som säger att det finns tillräckligt för alla. De flesta är präglade av motsatsen – tron att livet är som en kaka med begränsad storlek och det gäller att ta sin del. När någon annan är framgångsrik, minskar din framgång. Överflödsmentalitet kommer från en djup inre känsla av egenvärde och trygghet. Det leder till att man delar med sig och öppnar upp för möjligheter.

Gemensamma segrar handlar inte om segrar över andra. Det handlar om framgång genom effektiv samverkan som leder till positiva resultat för alla. Det är att samarbeta, kommunicera och att få saker att hända som inte hade gått om alla jobbat själva. Själva kärnan i vinna-vinna är förtroende.

Den femte vanan

Vana fem handlar om att försöka först förstå, sedan att bli förstådd. Att läsa, skriva, prata och lyssna är de fyra grundtyperna av kommunikation. Förmågan att göra dem bra är helt avgörande för en människas effektivitet. Kommunikation är den viktigaste färdigheten i livet. Ändå ägnar vi så lite tid till åt att lära oss, träna och utveckla den fjärde grunden i kommunikation – att lyssna. Att lyssna är en konst eftersom vi är så benägna att avbryta och komma med goda råd. Men ofta missar vi att verkligen på djupet förstå problemet först.

Vill du bli verkligt effektiv i din kommunikation måste du lära dig att lyssna empatiskt utifrån ett sätt som inspirerar till öppenhet och förtroenden. Du måste bygga ett emotionellt bankkonto som skapar ett utbyte mellan hjärtan.

Försök först förstå handlar om ett omfattande paradigmskifte. Normalt försöker vi först att bli förstådda. De flesta lyssnar inte med avsikten att förstå. De lyssnar med avsikten att svara. De pratar eller förbereder sig på att prata. De filtrerar allt genom sina egna synsätt och tolkar in sin egen självbiografi i andra människors liv. Det är folk som säger saker som ”Jag vet precis hur det känns” och ”Jag har varit med om exakt samma sak. Jag ska berätta hur det var för mig”.

De projicerar ständigt sin egen historia, sina attityder och sin självbild på andra människors beteenden. Det här gäller många av oss. Vi är uppfyllda av oss själva och vi vill bli förstådda. Våra samtal blir kollektiva monologer och vi förstår aldrig egentligen vad som pågår i en annan människa.

Den högsta nivån av lyssnande är empatiskt lyssnande, då du lyssnar för att förstå, på riktigt, att det är din strävan. Den handlar om att sätta sig in i en annan människas referensram – att se på världen som de gör, förstå deras synsätt och hur de känner. Empati är sympati, men kärnan i empatiskt lyssnande är inte att hålla med en annan person, utan att man fullt ut på djupet förstår den personen, både känslomässigt och intellektuellt. Det handlar också om mer än att registrera, reflektera kring eller till och med förstå orden som sägs. Du lyssnar även med ögonen och hjärtat. Du lyssnar efter känsla, innebörd och efter beteenden. Du använder både höger och vänster hjärnhalva och du anar, är intuitiv och känner.

Empatiskt lyssnande är även nyckeln till insättning på det emotionella bankkontot. Näst efter fysisk överlevnad är människans största behov psykologisk överlevnad – att bli förstådd, bekräftad och uppskattad. När man lyssnar empatiskt på en människa ger man den psykologisk luft. Och när det viktigaste behovet är uppfyllt kan man fokusera på problemlösning.

Att försöka förstå först är smart inom alla områden. En verkligt effektiv säljare försöker först förstå kundens behov, problem och situation. En amatör säljer produkter, ett proffs säljer lösningar.

För att färdigheten ska vara effektiv måste den bygga på en uppriktig önskan att förstå.

När du väl förstår den andra kan du bli förstådd. Att veta hur man blir förstådd är andra halvan av vana fem och lika viktig för att uppnå vinna-vinna-lösningar.

Covey hänvisar till grekernas tankar om retorik, med etos, pathos och logos. Han menar att dessa tre innehåller essensen i att först försöka förstå och sedan göra effektiva presentationer.

Ethos är den personliga trovärdigheten, hur människor litar på ens hederlighet och kompetens. Det är det förtroende man skapar, ens emotionella bankkonto. Pathos är den empatiska sidan – känslan. Det innebär att man är i linje med den emotionella aspekten av en annan människas kommunikation. Logos är logiken, den resonerande aspekten av presentationen. Själva ordningen är viktig och för att lyckas behöver vi följa den och inte gå direkt på logiken som många gör.

När man kan lägga fram sina egna idéer tydligt, konkret, visuellt och viktigast av allt, i ett sammanhang inom ramen för en djup förståelse av andras synsätt och det de oroar sig för – då ökar man i betydande utsträckning trovärdigheten i sina idéer.

Försök först förstå – innan det blir problem, innan du försöker utvärdera och ge råd, innan du presenterar dina egna idéer. När vi verkligen förstår varandra på djupet, öppnar vi dörren för kreativa lösningar och tredje alternativ. Våra skillnader är inte längre stötestenar för kommunikation och framsteg. I stället blir de språngbrädor till den sjätte vanan som handlar om synergieffekter.

Den sjätte vanan

Vana sex handlar om att skapa synergier – om kreativt samarbete. Genom att utöva de tidigare vanorna, förbereder vi oss för vanan synergi.

”När det finns en förståelse på djupet för synergier är det den högsta aktiviteten i livet – den verkliga prövostenen och det verkliga uttrycket för de andra vanorna sammantaget”, skriver Covey.

Synergi är när helheten är större än summan av delarna. Det betyder att förhållandet mellan delarna är en del i sig, och även den mest katalytiska, mest förenande och spännande delen.

När man kommunicerar på ett sätt som skapar synergieffektiver öppnar man sinne och hjärta för nya möjligheter och alternativ.

”Det kan möjligen verka som om man struntar i vana 2, att börja med slutet i sikte, men faktum är att man gör motsatsen – man realiserar den. När man kommunicerar på ett sätt som ger synergieffekter vet man inte från början hur det kommer att gå eller hur slutet kommer att se ut, men man har en inre känsla av spänning, tillförsikt och äventyr, där man känner att det kommer att bli bättre än det var innan. Och det är det slutet man har i sikte.”

Man börjar med uppfattningen att de berörda parterna kommer att få mer insikt och att den ömsesidiga inlärningen och insikten kommer att generera allt större insikt, lärande och utveckling.

Denna typ av samarbete, där allt flyter fritt och alla lägger ego och stolthet åt sidan för att lösa ett problem, går att åstadkomma regelbundet, konsekvent och nästan dagligen. Men det krävs en enorm inre trygghet, öppenhet och äventyrslust. De flesta kreativa projekt är oförutsägbara. De kan verka oklara, ett vågspel och fullt av testande. Om inte människor har en hög tolerans för tvetydigheter och hämtar sin trygghet från fasta principer, tycker de att det är obehagligt och otrevligt att vara med i kreativa projekt. De har för stort behov av struktur, säkerhet och förutsägbarhet. Det gäller att vara öppen för att helheten är större än delarna. Hög tillit och hög förmåga till samarbete skapar synergier. För att lyckas behövs de övriga vanorna – de skapar den perfekta miljön för synergier.

Att värdesätta skillnader är själva essensen i synergi – de mentala, emotionella och psykologiska skillnaderna mellan människor. Nyckeln till att värdesätta dessa skillnader är att inse att alla människor, även du, ser världen som de är, inte som den är.

När man bara ser två alternativ – ens eget och det som är ”fel” – kan man försöka söka efter ett tredje alternativ som kan ge synergieffekter. Det finns nästan alltid ett tredje alternativ. När man arbetar med en vinna-vinna-filosofi och verkligen försöker förstå, kan man normalt hitta lösningar som är bättre för alla parter.

Den sjunde vanan

Vana sju handlar om att vässa sågen och daglig personlig förnyelse. Det är att bevara och förbättra din bästa tillgång, nämligen dig själv. Covey beskriver fyra dimensioner av din karaktär – den fysiska, själsliga, mentala och sociala/emotionella. Att vässa sågen innebär att träna, utveckla och förnya alla fyra delarna.

”Vi är instrument för våra egna prestationer och för att vara effektiv behöver vi inse vikten av att regelbundet lägga tid på att vässa sågen – oss själva – I alla fyra aspekterna”, skriver Covey.

För kroppen handlar den om motion, kost och stresshantering. För hjärnan är det att läsa, lära sig nytt, visualisera, planera och reflektera i skrivande. För själen är det att förtydliga och engagera dig utifrån dina värderingar, att studera och meditera. För hjärtat är det att hjälpa till, visa empati, ha en inre trygghet och skapa synergi.

För att förnya och förbättra dig i de fyra områdena behöver du använda de övriga vanorna och vara proaktiv, göra det som är viktigt och så vidare. Men det är också genom att vässa dina förmågor som du blir bättre på vanorna.

Processen för självförnyelse måste ske i alla fyra dimensionerna. Det blir bara optimalt effektivt när vi hanterar alla fyra. Att försumma ett område har negativ inverkan på de övriga. Det gäller även organisationer.

I en organisation uttrycks de fysiska dimensionerna i ekonomiska termer. Den mentala, eller psykologiska, hanterar erkännande, utveckling och användning av talang. Den sociala och emotionella dimensionen handlar om mänskliga relationer – om hur människor behandlas. Den själsliga handlar om att hitta mening via organisationens syfte eller bidrag.

När en organisation försummar ett eller flera av dessa områden har det en negativ inverkan på hela organisationen.

Både effektivitet i organisationer och hos enskilda individer kräver utveckling och förnyelse av alla fyra dimensionerna. Alla delar påverkar varandra och hänger ihop.

Stephen R Covey är övertygad om att harmoni med oss själva och andra är den bästa frukten vi kan skörda med hjälp av de sju vanorna. Givetvis är det inte lätt och det finns ingen patentlösning, men det är möjligt. Det börjar med en önskan om att fokusera livet på rätt principer och att bryta sig loss från synsätt som skapats av andra och komfortzoner med vanor som inte är oss värdiga.

”Genom att fokusera våra liv kring rätt principer och skapa en balans mellan att göra och öka vår förmåga att göra, får vi makt att bygga upp effektiva, nyttiga och fridfulla liv – åt oss själva och åt våra efterkommande”, avslutar Covey boken.