”Elon Musk – how the billionaire CEO of SpaceX and Tesla is shaping our future”, Ashlee Vance

De jobbsökare som går så långt att de får träffa Elon Musk själv på anställningsintervju varnas noga innan de släpps in i vd-rummet. Budskapet är att intervjun kan pågå allt mellan 30 sekunder och en kvart.

”I början kommer Elon troligen att fortsätta skriva mejl och vara mycket fåordig. Få inte panik. Det är helt normalt. Någon gång kommer han att snurra sin stol mot dig. Inte ens då är det säkert att han möter din blick. Men få inte panik. Det är normalt. Förr eller senare talar han med dig.”

Den fråga som Elon Musk då ställer är en gåta. Men att kunna det rätta svaret är inte avgörande. Det viktiga är hur kandidaten angriper problemet.

Den stress som mötet skapar är avsiktlig. Är man inte av rätta virket har man inte hos Elon Musk att göra. Många slutar mycket riktigt inom några månader för att de inte står ut med 90-timmarsveckorna eller högsta chefens allt annat än finkänsliga feedback.

Men de som uthärdar får uppleva en blandning av smärta och njutning som påminner om ett sadomasochistiskt beroende, hävdar journalisten och författaren Ashlee Vance i sin 400-sidiga biografi om den egensinniga miljardären Elon Musk.

Musks medarbetare vittnar i boken om hans absurda mål och tidsplaner och hans burdusa ledarstil. Ändå talar nästan alla – även de som har fått sparken – om ledaren som om han vore en superhjälte. De fruktar honom, beundrar honom och blir närmast hypnotiserade av hans visioner.

I ett av författarens första möten med huvudpersonen spänner Elon Musk blicken i honom och frågar: ”Tror du att jag är galen?” Ashlee Vance sparar sitt svar till slutet av boken och tar dessförinnan med läsaren på – en lång resa som börjar i 1970-talets Sydafrika.

Mobbad, slagen och utstött

Elon Musks morföräldrar var våghalsiga flygpionjärer och beskrivs som en blandning av upptäcktsresande och tidiga hippier. Som liten blev Elon Musk så uppslukad av sina egna tankar och sina böcker att föräldrarna ibland undrade om han var hörselskadad.

Pojken plöjde tidigt två utgåvor av Encyclopædia Britannica, vilket knappast gav honom några kompisar. Och det blev inte bättre av att han gärna upplyste andra om hur de tänkte fel.

Föräldrarna skildes när Elon Musk var åtta år och han valde, delvis av medkänsla, att bo hos pappan. Det gav honom en svår och olycklig barndom. Elon Musk behåller detaljerna
för sig själv, men konstaterar att ”min pappa är bra på att göra livet eländigt”.

Samtidigt förföljdes han i skolan av ett gäng som misshandlade och trakasserade honom svårt under många år.

Som tolvåring blev Elon Musk omskriven för första gången efter att ha kodat ett eget tv-spel som gick ut på att bekämpa fientliga rymdskepp med vätebomber. Han klarade matematikkurser som låg flera årskurser över hans egen och hade ett enastående minne.

Vid 14 grubblade han djupt kring meningen med livet och kom fram till att det enda vettiga är att försöka göra mänskligheten mer upplyst. Att en tonåring fantiserar om goda som slåss mot onda i rymden är inte unikt, snarare normalt.

Det ovanliga är att ta fantasierna på fullaste allvar och 30 år senare vara på god väg att förverkliga dem. Som 17-åring emigrerade Elon Musk till Kanada utan pengar och kontakter och hankade sig fram som timmerhuggare. Två år senare tog han sig på ett stipendium till topprankade University of Pennsylvania i USA och fick för första gången blomma ut bland nördar som liknade honom själv.

Internetpionjär och mardrömschef

1995 kom Elon Musk in på Stanford University i Kalifornien, men upptäckte internet och hoppade av efter två dagar. Han övertalade i stället sin bror Kimbal att ansluta sig och starta ett företag.

Idén var att slå ihop två databaser – telefonkatalogens företagsdel och ett kartprogram – till en söktjänst på webben med namnet Zip2.

Bröderna Musk hyrde ett nedgånget kontor i Silicon Valley. De förvarade sina kläder i en liten garderob, duschade på ett vandrarhem och åt alla mål på ett dygnet runt-öppet snabbmatsställe.

Elon Musk lämnade sällan kontoret och sov på en saccosäck bredvid skrivbordet. Han bad sina anställda att väcka honom med en knuff när de kom på morgonen så att han kunde jobba vidare. Duscha gjorde han ibland på helgerna.

Från backpacker till multimiljonär

Sökmotorn började ta form, men försäljningen gick trögt eftersom få kunder hade förstått poängen med internet.

Han drev sina medarbetare nästan lika hårt som han drev sig själv. Kraven var orimliga, han förväntade sig 20-timmars arbetsdagar och kunde vara brutalt okänslig i sin kritik.

Men 1996 lossnade det. En riskkapitalfirma upptäckte bröderna och plöjde ner 20 miljoner kronor i Zip2, som bytte upp sig till ett bättre kontor i Palo Alto. Snart därefter ville dator-tillverkaren Compaq köpa det olönsamma företaget kontant för 300 miljoner kronor.

Elon Musk tog sig ur den första it-boomen med 150 miljoner kronor på fickan, vilket var mer än de flesta lyckades med. Han hade haft en tillräckligt bra idé, varit hängiven, självsäker och arbetat extremt hårt.

I efterhand reflekterade han över att han inte hade varit någon vidare bra chef. ”Jag hade aldrig lett något team över huvud taget förr, inte ens varit lagkapten i något idrottslag.”

På tio år hade Musk gått från kanadensisk backpacker till 27-årig multimiljonär med 170-kvadratsvåning, eget propellerplan och världens snabbaste bil, en sällsynt McLaren formel 1-racer som han köpt för sju miljoner framför näsan på Ralph Lauren.

Elon Musk lekte med de stora grabbarna nu. ”Att få fram 50 miljoner dollar handlar bara om att ringa några samtal”, skröt han.

Författaren Ashlee Vance ursäktar dock Elon Musk med att han inte gick hela vägen in i playboyrollen. Det mesta av pengarna plöjde han rakt ner i sitt nästa våghalsiga projekt, vilket chockerade till och med det riskvilliga Silicon Valley.

Efter att ha sett bankvärlden inifrån visste han att pengar i princip bara var siffror i en databas. Nu tänkte han bli först med att bygga en digital fullservicebank på nätet och kallade företaget X.com.

Strategin innebar att utmana en hel mäktig, global och ultrakomplex bransch som han inte hade någon närmare kunskap om. Just detta har med tiden blivit något av ett signum för Elon Musk.

Medarbetarna gör uppror

Ledarskapsbristerna var dock påtagliga, vilket fick en klick ingenjörer att bryta sig loss och starta en egen internetbank.

Efter några veckor fick X.com sitt efterlängtade banktillstånd. Nu stod investerarna på kö och 200 000 kunder strömmade till på några månader.

Unga män jobbade all vaken tid i en stank av kroppslukter och övergivna pizzakartonger. Medarbetarna hävdar att de jobbade 20 timmar om dygnet och Elon Musk 23. Tillvaron var en stenhård kamp mot krånglande teknik, bedrägerier, nya avgifter och nya konkurrenter.

X.com blödde pengar, Elon Musk var impopulär och misstänktes för att föra sin styrelse bakom ljuset. När han reste på bröllopsresa till OS i Sydney gjorde en grupp medarbetare en palatskupp där de övertalade styrelsen att byta ut Elon Musk.

Enligt historieskrivningen tog han nederlaget med fattning utan att bli bitter eller hämndlysten. Den nya vd:n döpte om bolaget till PayPal och 2002 köpte eBay alltihop för 14 miljarder kronor.

Elon Musk lämnade PayPal med 4,8 miljarder kronor på fickan, men också med ett uselt rykte som chef. Han anklagades för att hajpa sina produkter och slå blå dunster i ögonen på allmänheten.

Om det är en av hans stora brister eller en av hans stora talanger som affärsman är fortfarande omtvistat.

”Jag tror att företaget hade gått under om Elon hade fått sitta kvar som vd i ett halvår till”, säger även en av hans mest lojala mellanchefer.

Kritikerna dömde ut Musk som självcentrerad, envis och oduglig utan förmåga att läsa människor. Men ingen kunde förneka att han nu spelade i högsta ligan som entreprenör.

Elon Musk blev stenrik på PayPal samtidigt som övriga it-industrin kraschade. Dessutom hade han förmågan att se och locka till sig talangerna, varav några med tiden skulle komma att grunda Youtube och Yelp och ta plats i Silicon Valleys överklass.

En galning siktar mot stjärnorna

Musks arbetskapacitet och stresstålighet är mytomspunnen. I december 2000 tog han sin första semester på åratal och reste till Sydafrika, men fick malaria och blev svårt sjuk i ett halvår.

”Semester är livsfarligt”, var hans egen slutsats efteråt.

Med nästan fem miljarder kronor på banken började Elon Musk dra upp planerna för något som fick allt annat att blekna. Han skulle köpa en rymdraket och skicka ett växthus till Mars som skulle producera planetens första syremolekyler.

Och det var ändå bara början. Hans stora vision är att förbereda en tillflyktsort i rymden för oss människor när vi har förstört klimatet på vår egen planet. Elon Musk anser att mänskligheten har förlorat sitt framtidshopp och vill återuppväcka tron på vetenskap och teknik.

Alla som tidigare hade betraktat honom som en excentrisk miljardär stämplade honom nu som en fullständig galning.

Elon Musk själv lät sig inte bekommas, utan reste till Moskva för att erbjuda några korrumperade affärsmän 70 miljoner kronor för en av sovjetimperiets rymdraketer. Men ryssarna tog honom inte på allvar. Musk stormade ut från mötet och lovade att bygga en egen raket.

Att bli en kommersiell rymdentreprenör är att utmana ett helt militärindustriellt kluster med storföretag som Boeing och Lockheed, NASA, västvärldens mäktigaste regeringar och stormakter som Ryssland och Kina.

SpaceX strategi var att bygga raketer till en bråkdel av rymdindustrins kostnader och konkurrera om kommersiella satellituppskjutningar. Raketerna skulle dessutom bli först med att kunna landa oskadda på sin uppskjutningsplats och återanvändas.

Med denna plan och en tom lagerlokal på 7 000 kvadratmeter i Los Angeles utkanter satte Elon Musk en deadline för första uppskjutning på 18 månader.

Denna absurda ambitionsnivå var ingen slump och inget undantag. Mönstret går igen i hela Elon Musks entreprenörskap. Han sätter mål som ingen annan skulle drömma om, tidsplaner som verkar totalt orealistiska och förväntar sig sedan att få det gjort.

Trots detta – vissa säger tack vare – lyckades han locka unga överpresterande män att lämna sina jobb på de tröga och byråkratiska rymdbolagen och offra sina privatliv för ett nystartat källarföretag.

Elon Musk ställde svetsarnas maskiner och ingenjörernas skrivbord sida vid sida på samma verkstadsgolv – en tydlig signal om att det var Silicon Valleys innovationskultur som gällde och inte den traditionella industrihierarkin.

En rymdcowboy i krig mot alla

Elon Musk sticker ut bland världens miljardärer, inte bara för viljan att satsa en miljard av sin egen förmögenhet på ett vansinnigt rymdäventyr. Ashlee Vance framhåller även Elon Musks förmåga att förstå ytterst avancerad fysik, matematik och teknologi samt hans förbluffande minne och arbetskapacitet.

Författaren målar upp bilden av en extrembegåvad nörd, uppfinnare, säljare, utopist, genial affärsman, upprorsmakare, miljökämpe, världsfrälsare, våghals, playboy och hänsynslös skitstövel i en och samma person.

Epitet som ”rockstjärna” och ”rymdcowboy” återkommer ständigt i pressen och syftar på Musks karisma, självförbrännande livsstil och oräddhet inför all världens makteliter.

SpaceX-medarbetarna beskriver pionjärtiden som extremt krävande och närmast beroendeframkallande. Men deras motivation odlades inte av något empatiskt eller uppmuntrande chefskap, tvärtom. När Elon Musk inte fick sina skyhöga krav uppfyllda kunde han skälla ut medarbetare som arbetat hängivet dag och natt i månader.

Själv kunde han uthärda bakslag, som när  raketmotorer exploderade efter bara några sekunders testkörning. Vad han inte tålde var medarbetare som kom med ursäkter eller problem utan att föreslå en egen lösning.

En fungerande raketfabrik

Elon Musk drog sig inte för att rycka in på verkstadsgolvet och kladda ner sina italienska skor eller dyra läderjackor med epoxi. Och han jobbade gärna både nätter och helger för att uppmuntra den extrema övertidskulturen.

Ibland lånade han ut sitt privata jetplan för att lindra teknikernas resor till de avlägsna testplatserna i Texas och Söderhavet. Planet hade plats för sex man eller sju om en satt på toaletten, vilket hände hela tiden.

Då och då kunde Elon Musk uppmana sina ingenjörer att ställa ihop skrivborden och skjuta skallarna av varandra under en dataspelskväll. Enligt ryktet är Elon Musk själv förbluffande skicklig och reaktionssnabb med lasergeväret – och lät förstås ingen annan vinna.

På ett år gick SpaceX från ingenting till en fungerande raketfabrik som byggde nästan alla komponenter själv. Men mångmiljonhaverierna avlöste varandra och den första uppskjutningen skulle bli nära fem år försenad.

Elbilen som ska revolutionera världen

Redan under rymdbolagets första år 2003 blev Elon Musk uppvaktad av två elbilsentreprenörer på jakt efter riskkapital. Den ena ansåg att litiumjonbatterier, som finns i mobiltelefoner, hade blivit bra nog för att kopplas ihop och driva en bil. Den andra ville konvertera en engelsk Lotus till eldrift under namnet Tesla.

Alla investerare var kallsinniga utom Musk, som genast slog ihop idéerna och satsade 50 miljoner. Det gjorde honom till största aktieägare – en lärdom efter nederlaget i PayPal.

Ingen hade lyckats starta en ny bilindustri i USA sedan Chrysler 1925. Tesla bröt mot alla Detroits konventioner och liknade ett typiskt uppstartsföretag i Silicon Valley.

Ingenjörerna såg tusentals batterier brinna upp innan de fick ordning på sin innovation. Men sommaren 2006 kunde kändisar som Arnold Schwartzenegger provköra prototypen till Tesla Roadster, en sportbil som gick 40 mil på en laddning till priset 650 000 kronor.

Tesla en succé

Succén var omedelbar. Silicon Valleys elit skrev checkar på 100 000 dollar på stående fot och snart började it-miljonärer köpa sig före i kön.

2007 hade Tesla 260 anställda och verkade ha klarat det omöjliga. Men företaget var nära att knäckas av skenande kostnader, teknikproblem, interna maktstrider och otåliga kunder.

Då klev Elon Musk in och lyfte bort den ursprungliga entreprenören som vd, pumpade in nya miljoner och lovade att jobba lördag och söndag och sova under skrivbordet tills problemen var lösta.

De höga kraven skruvades upp ännu mer när Elon Musk började detaljstyra. En säljare som missade ett event för att vara med vid sitt barns förlossning blev utskälld via mejl:

”Det är ingen ursäkt. Jag är extremt besviken och du får fundera över dina prioriteringar. Vi förändrar världen och historien här och antingen är du engagerad i det eller inte”, rasade Elon Musk.

Medarbetarna gjorde sig inga illusioner om Musks personlighet.

”Han krossar dig och om du överlever så bestämmer han sig för om han kan lita på dig”, hävdar en medarbetare. Samtidigt hyste de flesta en enorm respekt för hans visioner och förmåga att få saker gjorda.

De anställda må ha varit omänskligt hårt pressade. Men det gick ändå inte att jämföra med det tryck som Elon Musk själv levde under.

Pinad, plågad och uträknad

2008 blev året som prövade Elon Musk till det yttersta på alla fronter samtidigt.

Pengarna sinade snabbt i både Tesla och SpaceX. Tesla Roadster hade dragit över 150-miljonersbudgeten med 800 miljoner kronor och SpaceX hade bränt 1,5 miljard utan att ha något att visa upp.

Samtidigt kraschade Elon Musks äktenskap med Justine, hustrun och mamman till hans fem söner. Kändispressen frossade i den smutsiga och öppna skilsmässostriden. När advokaterna var klara hade Elon Musk räddat sitt ägande i företagen men fått lämna lyxvillan och sälja sin McLaren-bil för att ha råd med exhustruns underhåll på en halv miljon kronor i månaden.

Elon Musks liv liknade en Shakespeare-tragedi. Förmögenheten på nära fem miljarder kronor var förbrukad och han stod inför valet att överge ett av sina företag för att möjligen kunna rädda det andra. Påsarna hängde under ögonen och kroppsvikten pendlade.

”Det var illa på alla fronter. Justine torterade mig i pressen och Tesla och SpaceX skrevs ner överallt. Det gjorde riktigt ont”, berättar Elon Musk för författaren Ashlee Vance.

De närmaste miljardärskompisarna hjälpte honom att betala lönerna och själv bearbetade han alla investerare som han kunde hitta. Till slut lyckades han med en blandning av bluff och övertalning skaka fram kapital några timmar innan Tesla var förlorat.

Samma höst följde SpaceX-teknikerna på darrande knän sin rakets färd mot himlen under det som alla visste var det sista uppskjutningsförsök pengarna skulle räcka till.

När raketen efter nio minuter vände tillbaka och landade perfekt på sin uppskjutningsramp kunde ingen hålla tillbaka glädjetårarna. Elon Musk klev ut från kontrollrummet och hyllades som en rockstjärna. De som var där talar om ögonblicket som det största i deras liv.

Den verkliga vändningen kom dagen före julafton 2008 när rymdstyrelsen NASA oväntat beställde tolv fraktflygningar till den internationella rymdstationen. När Elon Musk såg förskottsbetalningen på 21 miljarder kronor ticka in på kontot bröt han ihop i tårar.

Tesla erövrar framtiden

Tack vare det lilla entreprenörsföretaget SpaceX kunde USA bryta sitt beroende av Ryssland för att skicka astronauter till den internationella rymdstationen. Men för Elon Musk själv var det bara ett första steg mot målet att sänka priset på rymdfärder tills det går att skicka tusentals människor till Mars och grunda en koloni.

Elon Musk är chefen som är inblandad i allt, förstår allt i detalj och minns osannolika mängder information. När han ställer frågor kräver han svar som går hela vägen till fysikens grundlagar, vilka är de enda begränsningar han verkligen erkänner.

Rent formellt är det inte Elon Musk som beordrar sina medarbetare att jobba så hårt. Han ställer frågan: ”Jag behöver få det omöjliga gjort före fredag klockan två. Klarar du det?”

De som svarar ”ja” jobbar inte för att de är tvingade, utan av eget intresse. Och de känner skillnaden.

Företagskulturen handlar om att älska sitt jobb och få saker gjorda. Folk som väntar på instruktioner och behöver vägledning eller feedback dukar under. Det värsta misstaget är att upplysa Elon Musk om att det han begär är omöjligt, vilket dock aldrig har hindrat honom från att kritisera andra.

Elon Musk överöser Teslas ingenjörer med önskemål om allt från snyggare solskydd till handtag som ljudlöst fälls ut ur dörrarna. Likt Steve Jobs kan han föreställa sig vad konsumenterna vill ha innan de vet det själva.

”Elon är otroligt svår att arbeta för, men det beror framförallt på att han är så passionerad. Han driver saker med blod, svett och tårar och han riskerar mer än någon annan”, säger till och med hans fiender.

Efter konkurshotet 2008 hankade sig Tesla fram till 2012 när flaggskeppet äntligen kunde levereras, den lyxiga Model S. Bilen gör 0–100 på under 4,5 sekunder, har 50 mils räckvidd och laddas gratis på en halvtimme i Teslas egna solcellsdrivna laddstationer.

Ett år efter lanseringen av Model S var företaget Tesla lika högt värderat som Mazda. Model S har blivit den ultimata statussymbolen för rika tekniknördar som får skryta med en ny leksak samtidigt som de kan hävda att de räddar miljön.

Tesla klarar konststycket att sälja en livsstil, en image och en relation i stället för bara en bil. En Tesla ger sin ägare känslan av att vara med och skapa en bättre framtid.

Musk har skapat bilvärldens svar på Iphone.

Geni eller galning?

När boken skrivs beräknas Elon Musk vara värd runt 80 miljarder kronor. SpaceX förbereder sig för att kunna skicka upp människor i rymden och nästa Tesla, Model 3, ska kosta 350 000 kronor och har chansen att bli elbilens stora genombrott.

”Jag gläder mig nu, men jag har också en gnagande känsla av att allt kan försvinna”, säger Elon Musk i boken.

Men riskerna har knappast gjort honom försiktigare, vare sig som investerare eller chef.

”Många av oss slet för honom i många år och blev sedan utslängda som om vi var förbrukade kaffefilter. Kanske var det ett sätt att hålla alla på tårna, eller så var han bara avstängd från mänsklig kontakt”, klagar en tidigare medarbetare.

Elon Musk står inte ut med småprat och kan bli rasande över felstavade mejl. Många har spekulerat i om han befinner sig någonstans på autismskalan och har svårt att förstå mellanmänsklig kommunikation.

Extremt begåvad

Enligt Ashlee Vance finns en vana i Silicon Valley att stämpla diagnosen Aspergers syndrom på var och varannan som är lite avvikande. När det gäller Elon Musk anser Ashlee Vance att analysen är okunnig och förenklad.

Författaren anser att Elon Musk passar bättre in på beskrivningarna av extremt begåvade människor. Allmänna ideal om balans i livet framstår som meningslösa för någon med hans visioner.

Elon Musk har haft lidandet som följeslagare genom livet, från skolårens mobbning och faderns psykningar till förlusten av ett nyfött barn och hans eget omänskliga arbetstempo. Allt han gör bottnar i en djupt existentiell depression.

”Jag tror att Elon Musk är så djupt engagerad i sitt sökande efter mänsklighetens framtid att han inte noterar andra människors känslor, vilket får honom att verka hård och distanserad. Min bild är att han känner så stark empati för hela mänskligheten att han inte alltid bryr sig om vad enskilda individer vill och känner”, resonerar Ashlee Vance.

Kanske är det en sådan personlighet som krävs för att rädda världen.