Vart tog klimatledarskapet vägen?

Utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen ökar, globalt och just nu även i Sverige. Betyder det att utvecklingen mot fossilfritt backar? 

”Egentligen inte, inte i grunden. Det är riktigt att vi ser ett hack i kurvan för Sveriges del, att våra CO2-utsläpp ökar för första gången sedan 90-talet. Samtidigt som utsläppskurvan tyvärr sammantaget fortsätter att peka uppåt globalt. Men jag tycker mig ändå se ljus vid horisonten. När Kina nu för tredje året i rad inte tycks öka utsläppen är det en enormt viktig signal om att världen trots allt sakta är på väg åt rätt håll.” 

2,0 graders uppvärmning är avlägset. Vad hände med det klimatledarskap som var så omtalat för ett par år sedan? 

”Det där är ju en stor besvikelse. Att vi inte håller kursen och följer Parisavtalet. Det finns många orsaker till det. En viktig sådan är att världen gick in i en enormt turbulent tid från och med pandemin, vilken skapade problem med tempot i den gröna omställningen. Sedan kom kriget i Ukraina och nu då den oförutsägbare Trump. Det här innebär en trippelkris för utvecklingen mot fossilfritt, något vi fortfarande är mitt inne i. Investeringarna fördröjs vilket gör att vi inte kommer att nå Parisavtalets mål, i alla fall inte i närtid.” 

Donald Trump är öppet emot grön industri, liksom en rad populistpartier i Europa och EU. I Sverige har Sverigedemokraterna kritiserat statsstöd till vad man kallar gröna bubblor. Hur påverkar det klimatambitionerna bland svenska chefer? 

”Det påverkar jättemycket. Människor inklusive chefer är mycket känsligare för den typen av ekologisk kommunikation från de politiska makthavarna än vad man kanske tror. Jag är lite överraskad över att regeringen inte på ett tydligare sätt backar upp den gröna teknikutvecklingen i Sverige. Det är en nästan anti-industriell kommunikation från vissa av företrädarna som står bakom Tidöavtalet vilket blir väldigt olyckligt. Från vissa politiker hörs ibland närmast skadeglädje om exempelvis Stegra får problem.” (Stegra planerar att producera stål med en näst intill fossilfri process i Boden, reds anm.) 

”Det finns också ibland en beröringsskräck från politiskt håll vad gäller statlig stöttning av industriprojekt. Industripolitik har varit något av tabu i Sverige ända sedan Fälldins dagar, men omvärlden ser helt annorlunda ut i dag. Hela världen ska snabbt ställa om till fossilfritt och det fixar inte industrin på egen hand. De länder som är strategiska vinner marknadsandelar och lockar investerare. Därför borde Sverige, som många andra länder, minska den politiska risken för näringslivets satsningar på ny teknik. I stället för att passivt sitta kvar på läktaren och låta vissa företag gå omkull. Feghet är inte lönsamt på längre sikt.” 

Har det blivit obekvämt att lyfta klimatfrågorna som chef? 

”Nej, jag tycker ändå att svenska företag och chefer står fast vid att fossilfrihet stärker konkurrenskraften. Titta på Volvo, SSAB, Preem, de håller alla kursen men vissa med några års fördröjning. Preem invigde ett grönt raffinaderi i fjol, SSAB har beslutat att satsa på fossilfri stålproduktion i Luleå, Stockholm Exergi gör likaledes en storsatsning. Vi har en stark industriell utveckling mot fossilfritt, att den fördröjts i vissa fall beror i stor utsträckning på omvärldsfaktorer och den minskade reduktionsplikten som försenat introduktionen av elbilarna.” 

En undersökning från klimatorganisationen South Pole tyder samtidigt på en utbredd tystnadskultur kring klimatfrågorna: 80 av 100 svenska företag uppger enligt undersökningen att det blivit svårare att prata högt om sitt klimatarbete? 

”Jag tycker inte att vi ser den effekten. Tvärtom är exempelvis Scania väldigt stolta över sina ellastbilar. Företaget är inte tystare kring den tekniken än för några år sedan, och detsamma gäller många andra fossilfria tekniksprång.” 

Finns det risk att chefer drabbas av en överväldigande hopplöshet till följd av alla dystra profetior om klimatet? 

”Absolut. Därför är det precis nu som det är extra viktigt att regeringen och företagens ledningar är tydliga i sin kommunikation och riktning vad gäller klimatfrågorna. Ungefär som under pandemin: Håll ut och håll fast för att vi ska klara klimatkrisen, som sammanfaller med flera andra kriser. Där menar jag att chefer bör se nyttan och synergieffekterna.”

”Ett fossilfritt samhälle gör oss också stöttåliga i kris och krig: Vi blir mindre beroende av rysk fossilimport, järnvägarna byggs ut, elsystemet decentraliseras. Som chef går det att välja olika argumentationslinjer för varför fossilfria investeringar är positiva och ändå landa i slutsatsen att växthusgasutsläppen måste ner.”