Tillit på pappret – kontroll i verkligheten
Tillit på papperet, men i praktiken fortsatt kontroll. Forskaren Helena Håkansson visar varför välmenande tillitsprojekt inom äldreomsorgen kör fast på den strategiska nivån – och döms ut som hyckleri av medarbetarna. ”Det finns ett glapp mellan ledning och personal”, säger hon.
Större motivation, bättre trivsel bland medarbetarna, minskad personalomsättning och krympande byråkrati …
Tillitsbaserad styrning är populärt, låter lovande och ligger bra i munnen – vilken vettig människa kan väl tänkas vara emot tillit? Men att omsätta konceptet i praktiken är lättare sagt än gjort.
Det säger forskaren Helena Håkansson som i en avhandling beskriver hur välmenande tillitsprojekt inom äldreomsorgen kört fast på strategisk nivå.
”Tillitsbaserade arbetssätt kan absolut fungera om förutsättningarna är de rätta. Men det är svårt att beordra ett mer tillitsbaserat arbete i organisationer som domineras av en ekonomisk styrningslogik, och utan större förändringar av verksamheten. Sådana försök kan leda till cynism bland medarbetarna, budskapet om tillit kan uppfattas som hyckleri, om arbetsgivaren i praktiken fortsätter att ha fullt fokus på kontroll”, säger Helena Håkansson, verksam vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Under två år har hon genom intervjuer och observationer följt försöken att arbeta mer tillitsbaserat inom äldreomsorgen i en kommun.
Att det finns ett glapp mellan den strategiska ledningen och personalen ”på golvet” stod klart ganska snart.
När Helena Håkansson ville diskutera det nya tillitsbaserade arbetssättet med omsorgspersonalen, ställde de sig inte sällan frågande.
”De visste knappt vad jag pratade om. Så det fanns en stor diskrepans i organisationerna. Spridningen av de tillitsbaserade arbetsmetoderna neråt var verkligen inte den bästa. Omsorgsarbetare och enhetschefer kände sig samtidigt förhindrade att jobba med frågan, då de hade så extremt lite tid och resurser till förfogande och var hårt pressade att hålla budgeten. På strategisk nivå förstod man inte konflikten, utan tolkade det som att personalen var bakåtsträvande.”
”Ledningen kan behöva fundera på vilka följder det får för arbetstagarna att vara så hårt tidsstyrda. Och om man själv skulle vilja jobba under en sådan hård tidsstyrning.”
Denna brist på förankring, i kombination med att ett antal nyckelpersoner ute på avdelningarna slutade, gjorde att det inte blev något av planerna på att jobba mer tillitsbaserat; ”det dog ut ganska snabbt”.
Det är inte första gången som frågetecknen hopar sig kring tillitsbaserad styrning, som fått brett genomslag inom offentlig sektor sedan mitten av 2010-talet, i mångt och mycket som en reaktion på det enligt kritiker allt för sifferbetonade New Public Management (NPM).
”En undflyende idé”, är hur forskaren Sven Siverbo beskriver konceptet som anammats av närmare 60 procent av Sveriges kommuner, men enligt hans erfarenhet kan vara svårgripbart även för nära berörda chefer:
”Människor som arbetar med tillit har ofta svårt att beskriva vad de gör, och hur långt de har kommit. Intresset är ofta större att få reda på hur andra gör, för att den vägen skaffa ledtrådar till hur de själva kan komma vidare”, säger han.
Helena Håkansson anser för sin del att de tillitsmetoder vars prövning hon bevittnade i äldreomsorgen var någorlunda konkreta. Det handlade bland annat om problemlösning enligt det så kallade PDSA-hjulet (Plan, Do, Study, Act), enligt vilket mindre grupper kan testa innovationer för att utveckla verksamheten.
Men det var alltså svårt att få personal att avsätta tid för metoden i en hårt pressad omsorgsvardag. Och när det väl lyckades, var prioriteringarna kanske inte alltid optimala.
”Någon använde modellen för att göra en introduktionsplan för nyanställda. Men en sådan kan man ju tycka borde finnas där ändå”, säger Helena Håkansson.
”Det är svårt att beordra ett mer tillitsbaserat arbete i organisationer som domineras av en ekonomisk styrningslogik, och utan större förändringar av verksamheten.”
Vad kan då arbetsgivare och ledning göra för att bättre kratta manegen för ett tillitsbaserat ledarskap och arbetssätt?
”De kan behöva se över sitt arbete med tidsstyrning och kontroll”, säger Helena Håkansson.
Möjligheten att vid behov tillfälligt anpassa arbetsdagen utan att först fråga chefen om lov, kan leda till att omsorgsmedarbetare över 55 år i ökad utsträckning jobbar kvar, enligt en av hennes delstudier.
Helena Håkansson ser också stora möjligheter att både rekrytera och behålla omsorgspersonal genom att se över lönesättningsmodellerna, och öka upplevelsen av att det faktiskt går att påverka lönen.
”Ledning och chefer på central nivå kan även behöva arbeta mer ute i verksamheterna, för att skaffa sig en bättre uppfattning om de praktiska förhållandena och överbrygga de organisatoriska glappen”, säger hon.
Parallellt med de många tillitsprojekt som pågår i kommunal och statlig verksamhet, införs på många håll digitala kontrollsystem i syfte att effektivisera omsorg och hemtjänst.
Paradoxalt, kan tyckas – Helena Håkansson liknar minutstyrningen medelst appar och algoritmer (”dusch om 15 minuter”) vid ”digital taylorism”.
En logik som inte lämnar något utrymme för oförutsedda händelser och egna initiativ, alltså raka motsatsen till tillit.
”Ledningen kan behöva fundera på vilka följder det får för arbetstagarna att vara så hårt tidsstyrda. Och om man själv skulle vilja jobba under en sådan hård tidsstyrning”, säger Helena Håkansson och fortsätter:
”Tekniken lanseras som lösning på bristande resurser i offentlig sektor, men med den kommer nya kontrollaspekter att leva upp till. Vilken kontroll är arbetsgivarna beredda att släppa på för att förbättra arbetsvillkoren inom omsorgen? Det är en rimlig frågeställning som borde diskuteras oftare.”
Tillitsbaserad styrning
Tillitsbaserad styrning lanserades som svar på kritiken mot New Public Management, av bland annat statligt tillsatta Tillitsdelegationen. Modellen har rönt stor uppmärksamhet inom offentlig sektor. Närmare 60 procent av Sveriges kommuner arbetar med tillit som ledarskapsmodell. Bland svenska myndigheter är genomslaget ungefär lika stort. Det är inte sällan oklart vilka konkreta förändringar som arbetssättet är tänkt att leda till i organisationerna. Helhetssyn, handlingsutrymme, öppenhet och långsiktighet är principer som Tillitsdelegationen kopplat till konceptet.
Tillitsbaserad styrning – 6 tips till chefen
- Tillitsbaserad styrning både på övergripande och lokal nivå behöver en konkret definition. Vad är målet? Hur ska tilliten uppnås rent praktiskt?
- Samstämmighet mellan ord och handling. Lyssna till och lita på arbetstagarnas upplevelser.
- Ibland höjs varnande pekfingrar om att inte släppa all kontroll i samband med tillitsbaserad styrning. Mer relevant att undersöka vilken kontroll som med fördel kan minskas.
- Förutsätt inte att mindre kontroll leder till arbetsskygghet.
- Tidsmässig autonomi – även i hårt styrt arbete som hemtjänst kan säkerställande av att inarbetad flextid kan tas ut vara ett litet steg på vägen.
- Se över huruvida schemaläggning, daglig planering och möjlighet att påverka lönen är utformade på ett sätt som får personalen att vilja stanna på sin arbetsplats.
Källa: Tid för tillit?/Helena Håkansson
Redan PLUSkund — Logga in
Bygg vidare med fler tjänster
Nå nästa nivå med
Chefakademin+Få de viktigaste insikterna, handplockade nyheter, smarta verktyg och ledarskapsutveckling – på ett sätt som fungerar i din vardag.
- Omvärldsbevakning – senaste ledarskapsnyheterna och -forskningen, samt andra ämnen som direkt rör chefsrollen.
- Tidningen Chef – tidningen hem i brevlådan 11 gånger per år och tillgång till hela tidningsarkivet.
- Digitala masterclasses – upskill med tillhörande workshopsmaterial som du kan använda på din arbetsplats.
- Ljudboksbibliotek – ett digitalt bibliotek där du kan lyssna på sammanfattningar av de viktigaste ledarskapstitlarna!
- Verktyg i vardagen – mallar, guider och metoder som underlättar ditt arbete.
*Faktureras halvårsvis eller årsvis. Tjänsten förnyas automatiskt om den inte sägs upp före sista giltighetsdatum.
Läs villkoren
Läs om Chefakademin+
