Så samarbetar du med konkurrenterna

Hon suckar lite, docent Carin Eriksson Lindvall, chef för ledarut­veckling och pedagogisk utveckling på Uppsala universitet.

Nyligen kom hon tillbaka från ett besök i Berlin, en stad som högljutt basunerar ut att den siktar på att bli ”Europas utbildningshuvudstad”.

Konkurrensen mellan de europeiska toppuniversiteten är stenhård. Alla lärosäten kämpar om studenternas gunst. Eller ”råmaterialet”, som Carin Eriksson Lindvall kallar dem.

De senaste åren har universitetsvärlden gått igenom dramatiska förändringar. EU kräver jämförbara betygsystem, finansiärer uppmuntrar till internationella forskningsprojekt och kvalitetsutvärderingsinstitut rankar universitet på global nivå.

Hur förhåller man sig till allt detta som chef i denna värld?

Uppsala universitet har valt att möta utmaningarna med öppna dörrar och ökat sam­arbete med några av de värsta konkurrenterna.

”Kraven på cheferna har ökat otroligt mycket på grund av internationaliseringen. I dag är verksamheten multikulturell på alla nivåer, samtidigt som konkurrensen mellan universiteten ökar”, säger Carin Eriksson Lindvall.

Uppsala universitet rankas ofta bland de 100 främsta universiteten i världen. Ledningen har inga planer på att ge upp sin position.

”Därför krävs det att vi leder de här frågorna på strategisk nivå. Hur ska vi fortsätta att vara den spjutspets vi är?

Hur ska vi kunna hantera de ökande kraven?”, säger Carin Eriksson Lindvall.

De ansvariga på Uppsala universitet, som redan lägger mycket tid och resurser på ledarutveckling, kom fram till att de behövde något slags program på toppnivå.

Carin Eriksson Lindvall kontaktade universiteten i Göttingen (Tyskland), Groningen (Holland) och Gent (Belgien).

Under två år ska lärosätenas vicerektorer och direktörer träffas regelbundet för att ut­­byta information och diskutera hur man bäst möter omvärldens krav.

Carin Eriksson Lindvall tror att risken att konkurrenterna stjäl idéer eller hemligheter från Uppsala är minimal.

I stället ser hon att chefer i de flesta branscher skulle må bra av att lyfta blicken, se större trender och skapa nya arenor för kunskapsutbyten, bortom den egna organisationen:

”I den här internationaliserade världen måste kunskap delas och förmedlas. Om vi blir snåla med kunskapen kommer vi att bli fattiga på sikt. Snålhet ger fattigdom, medan en sådan här konkret process skapar generositet. Det gör alla chefer bättre.”

Carin delar med sig av sin metod:

Steg 1 Analysera omvärlden

”För att förstå de strategiska utmaningarna behöver våra chefer nätverka internationellt, lobba för sina frågor inom EU och förstå hur olika kulturer fungerar. Inte minst måste de förstå sig själva.”

Steg 2 Utbyt information

”Kommunikation är grunden för att lyckas i den här världen. Forskningsprojekt är allt oftare internationella, eftersom finansiärerna ofta vill ha större, mer synliga projekt. Att förstå varandra och skapa nya arenor för kunskapsutbyten är helt centralt.”

Steg 3 Led utan facit

”Det här är en av de viktigaste sakerna man måste förstå. Man kan inte ha koll på allting som chef. Det måste få göras misstag. Förstår man inte det kan det bli jobbigt. Den stora utmaningen för cheferna är att sätta upp strukturer, samtidigt som de måste acceptera att kreativ verksamhet kan vara oförutsägba