Roy Andersson: »Tålamod ger perfekt resultat«

Hur får man tålamod?
»Om man ersätter ordet tålamod med att inte ge sig så är det en dimension av ordet tålamod som jag känner mig hemma i. Att inte ge upp. Kanske har det med social miljö att göra. Jag växte upp med ett underifrånperspektiv; man ville inte ge sig mot överheten. Men jag tror också att tålamod är en egenskap, ett genetiskt arv som man får från sina föräldrar.«

Som perfektionist, blir du inte trött på dig själv ibland?
»Nej, jag tycker nästan tvärtom att jag blir besviken på mig själv. För att jag inte har mer tålamod.«

Hur gör du då, för att få mer tålamod?
»Ett grepp är faktiskt att man sätter sig in i hur det blir när man har slarvat och inte fullföljt, inte haft tålamodet. Jag ser framför mig hur folk kanske säger att ’det var ju tråkigt att det blev så här’.  Jag ser massa ansikten framför mig, särskilt sådana som jag inte gillar. Om jag ser dem framför mig, skadeglatt sägandes att ’det var ju tråkigt att det blev så här’, hehe, så kan det ge mig en enorm energi.«

Hur bär du dig åt för att förmedla tålamod som chef?
»Som medarbetare måste du se att det är meningsfullt att ha tålamod. Att det leder till något som är bra. Tålamod måste man förknippa med att nå ett mål, de två orden är kopplade till varandra. Och jag, jag hatar ju att göra någonting som inte är bra.«

Vad gör du vid den 87:e omtagningen när någon är trött och vill sluta?
»Då måste det vara så att de litar på mig om jag säger att det inte är bra. Oftast är det så att andra också tycker det. De som jobbar här är vana att inte lämna ifrån sig något dåligt. Men visst, om alla är trötta och känner att det inte blir bättre just då, då är det bäst att ta en paus och fortsätta nästa dag.«

Innebär det att du bara kan jobba med vissa människor?
»Ja, så måste det nästan vara.«

Varför gillar folk att jobba med dig?
»Jag tror det är stimulerande för alla att hålla på med något som blir bra. Något som folk känner respekt för. Kvalitet. Jag tror att folk mår ännu sämre av att göra saker som inte är bra. Det tror jag nästan i det långa loppet skapar depression och bitterhet.«

Jag läste en intervju med en fotograf som är småbarnspappa. Han sov i studion.
»Just det, han har sovit här i vissa perioder, ja.«

Kan man ställa större krav på sina medarbetare i kreativa jobb?
»Nja, det vet jag inte. Man får ju inte romantisera det här yrket. På sätt och vis så har ju samtliga yrken någon kreativ dimension.«

Ska man då ha folk sovandes på jobbet i alla yrken?
»Jamen, det där var ju på natten.«

Ja, och så gjorde han omtagningar hela dagarna.
»Ja, hehe. Men det händer att man får vara med om det. Jag har själv fått göra det när jag var anställd. När jag var ung. Det är lätt att det blir oregelbundna tider under vissa perioder. Det här är inget nio till fem-jobb.«

Är tålamodet som dygd på väg bort ur vårt samhälle?
»Ja, jag lider lite av vår tids enormt utbredda fusk och slarv. Framför allt är man i vår tid så fruktansvärt rädd för att saker ska kosta.«

Är du lika tålmodig i allt, till exempel relationer?
»Jag tror att man får ta allt, oavsett vad det är – arbete eller relationer – med lite humor. Man får försöka se det komiska i allting. Även när det är eländigt. Humor hjälper faktiskt till att bära tålamodet.«