Innovation

 Innovation har delvis olika tolkningar men
åsyftar alltid ett förlopp från vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt
uppstår och/eller erhåller spridning i samhället på olika sätt. Inom det tekniska
området används innovation delvis synonymt med uppfinning och delvis skilt
från detta genom att även syfta på spridning i form kommersiell användning.

Denna semantiska distinktion är av stor betydelse då skillnaden mellan tek-
nisk uppfinning och kommersialisering är avsevärd vad avser kompetens och
begåvning. I debatten används ordet innovation mycket ofta för att beteckna
teknisk nyhet medan innovationsforskare brukar hävda att kommersiell utveck-
ling inkluderas i innovationsförloppet. Vare sig detta är inkluderat eller ej bör
skillnaden i förfaringssätt och kompetens beaktas.

Inom det tekniska området skiljer man ofta mellan basinnovationer och
sekundära innovationer. Exempel som ångmaskinen och transistorn illustrerar
basinnovationer som emellertid har en omfattande sekundär räckvidd då de
utgjort förutsättningar för järnväg och datorisering. Andra exempel av moder-
nare snitt är lasern och bioteknik som båda lett till, eller förväntas leda till,
omfattande sekundär innovation.

Liksom många andra företeelser inom management uppträder innovation som
om viktig tillväxtstrategi med jämna mellanrum i företagsvärlden. Innovation
är nära kopplat till begreppet affärsutveckling och entreprenörskap vilka avsnitt
sålunda läsaren hänvisas till.

Den kände managementforskaren Rosabeth Moss Kanter vid Harvad Business
School – har i en artikel i Harvard Business Review i november 2006 påvisat de
klassiska fällorna vid innovation i företag i samband med affärsutveckling.

Många av nedanstående fällor berör management av innovation och entre-
prenörskap i förening. De fällor Rosabeth Moss Kanter redogör för återfinns
nedan.

1. Innovationer behöver inte utgöra kioskvältare utan kan mycket väl bidra
till utveckling i små steg.

2. Fokusera inte enbart på produktutveckling utan var observant på nya idéer
från andra funktioner såsom marknadsföring, produktion, distribution och
administration.

3. Arbeta med en innovationspyramid med stora betydelsefulla förändringar
på toppen, en grupp medelstora idéer under utprövning samt en bred bas
av idéer.

4. Alltför rigorös administrativ börda motverkar innovationsklimatet. Använd
därför andra metoder för styrning än det som gäller för moderverksamhe-
ten.

5. Samtidigt som de formella kontrollmekanismerna är mindre rigida så bör
mellanmänskliga kontakter uppmuntras – speciellt mellan innovations-
grupper och moderverksamheten. Det kan annars uppstå två klasser – de
som har roligt och de som tjänar pengar.

6. Innovationer som ändrar konkurrensförutsättningarna skär ofta över eta-
blerade kanaler och gränser och kombinerar processer på nya sätt.

7. Innovation kräver kommunikativt ledarskap som arbetar med relationsska-
pande såväl externt som internt.

Kreativitet som intellektuell process är nära besläktat med såväl innovation som
entreprenörskap. Kreativitet definieras såsom: förmågan att integrera kända
kunskapselement på nya innovativa sätt. Det kreativa elementet är ibland under-
skattat i företagandet.

Den amerikanske forskaren Clayton Christensen skrev 1997 boken ”The
Innovator’s Dilemma” i vilken han hävdar att existerande företag är så upptagna
av att betjäna sin befintliga kundbas att de lätt försummar och förbiser nya tek-
nologier eller andra förändringar som kan ha avgörande betydelse för företagens
existens. Innovation baserad på ny teknologi uppstår sällan i befintliga företag.

Kundvärde utgör basen för all innovation och värdet baseras på de olika nyttor
som kunderna upplever vid nyttjandet av en viss vara eller tjänst.