Chef undersökning: Chefer höjer krisförmågan
Krisledarskap Sveriges chefer och verksamheter har höjt förmågan att agera i kris det senaste året. Det visar Chefs undersökning. Men fyra av tio chefer vet bara delvis vad som förväntas av dem i krislägen – eller inte alls. Cyberattacker och krig oroar mest.
Vad
Tre av fyra chefer säger i Chefs undersökning att de i hög grad eller i mycket hög grad skulle våga ta risker och agera handlingskraftigt i en kris.Nytta
Men långt ifrån alla chefer litar på samhällets förmågor när det kommer till krishantering och civilförsvar. Här är Chefs analys och chefernas egna tips.
Krig i Europa, sabotage mot infrastruktur i Östersjön, en ny våg av sprängdåd och så massmordet på Campus Risbergska i Örebro.
Det råder oro i Sverige och omvärlden.
Staten investerar tungt i polis, militär och civilförsvar, samtidigt som krisberedskapen inte alltid är god.
Förra vintern satt tusentals resenärer fast i kylan och snökaoset på E22, många i nästan ett dygn. Mycket beroende på bristande samordning mellan olika aktörer och oklarheter kring vem som bar ansvar för vad.
Liknande brister uppstod i krisledarskapet kring jordskredet vid E6 i Stenungsund 2023 och det stora utsläppet av olja från fartyget Marco Polo utanför Karlshamn samma år, enligt en utvärdering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Chefernas tips och egna erfarenheter om krisledarskap
”Man behöver träna för att fungera i skarpt läge. Och det behöver göras upprepat.”
”Att ingen ny information finns är också information som måste delges.”
”Våga tänka värsta scenario. Hela verksamheten måste leverera och veta vad den ska göra vid förhöjd beredskap. Behåll kompetens genom jobbrotation. Se till att du vet vad du kan göra och vad som förväntas av dig.”
”Träna på att ta beslut. Det är viktigare att agera även om det du gör inte blir 100 procent korrekt.”
”Var förberedd så blir du inte rädd.”
”Ge dig själv avlastning, energipåfyllning och debriefing. Skapa goda förutsättningar för att hålla över tid.”
Regeringen är inte nöjd, och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) gav nyligen över 50 myndighetschefer i uppdrag att odla en kultur av handlingskraft och proaktivitet.
Förväntningen är att ledarskapet hädanefter ”vågar agera, vågar fatta beslut”, som det heter från ministerhåll.
Vad har då Sveriges chefer själva att säga om sin krisberedskap?
Chef har ställt frågan, och i vår undersökning svarar tre av fyra chefer att de i hög grad eller i mycket hög grad skulle våga ta risker och agera handlingskraftigt i en kris.
En majoritet uppger att de vet vad som förväntas av dem i ett krisläge, att de har förtroende för att deras verksamheter skulle fortsätta fungera i en större kris, och att beredskapen för katastrofer och oväntade händelser är god.
Många verksamheter har också i hög grad höjt sina krisförmågor det senaste året, enligt cheferna.
En kraftig ökning har också skett i antalet civila verksamheter som krigsplacerat personal.
”Vi har en mycket bra och aktiv säkerhetsavdelning på Västerås Stad. Det finns övningar och krisplaner både för oss internt och våra samverkanspartners, som föreningar och arrangörer av stora evenemang”, säger en av cheferna i undersökningen.
”Jag är verksamhetschef i sjukvård. Vid en särskild händelse behöver man göra så mycket av arbetsmomenten i välbekanta system, dokumentationsmallar och larmkedjor som möjligt. Allt som medarbetare kan göra på autopilot kommer att underlätta i akuta lägen”, säger en annan chef.
Långt ifrån alla chefer litar emellertid på samhällets förmågor när det kommer till krishantering och civilförsvar.
Chefernas tips och egna erfarenheter om krisledarskap
”Andas. Aktivera sedan krishanteringsplanen du har gjort. Det finns massor av mallar att utgå ifrån, en halvbra plan är bättre än ingen.”
”Behåll manuella rutiner och manualer som backup även om det normala flödet är digitalt.”
”Ta inte stora beslut självständigt, jobba alltid två ihop i kris. Lätt att man inte fungerar lika genomtänkt i krisläge och att beslut behöver tas snabbt kring sådant man inte är van vid.”
”En dedikerad krisgrupp med en tydlig agenda. Krisgruppen bör vara liten för att minska risken för att man tror att något är gjort.”
”Kom ihåg att det är människor det handlar om och att människor handlar olika under stress.”
”Det är viktigt att den som har ledarskapet i en kris själv har valt att ha det.”
Majoriteten av cheferna är bara delvis eller i liten grad nöjda med myndigheternas sätt att ge stöd och agera i kris, visar Chefs undersökning.
Även om många chefer alltså har klart för sig vad som förväntas av dem vid en kris, svarar fyra av tio att de bara delvis, i liten grad eller inte alls har någon sådan beredskap.
Mikael Frisell, ny generaldirektör för MSB, kommenterar chefernas bristande tillit till myndigheternas krisledningsförmåga så här:
”Det är allvarligt att så pass många har lågt förtroende. Vi i det svenska krisberedskapssystemet behöver bli ännu bättre”, säger han.
Samtidigt som risken för ett militärt angrepp mot Sverige bedöms som låg av Försvarsmakten, hör just krig och hybridkrigföring till de potentiella katastrofer som oroar svenska chefer mest.
Kanske inte så konstigt, med tanke på det upphettade omvärldsläget och striderna som pågår i vårt närområde.
Allra störst är chefernas oro för cyberattacker, visar vår undersökning.
Uppåt en femtedel har själva utövat krisledarskap i samband med en cyberattack, och har därmed sannolikt särskilda insikter i vilken skada en sådan kan åstadkomma.
MSB varnade nyligen för att sex av tio organisationer i offentlig förvaltning saknar de mest grundläggande delarna i ett systematiskt cybersäkerhetsarbete.
Även risken för tekniska haverier av icke brottslig natur är orosmoln för cheferna, liksom oron för bränder, arbetsplatsolyckor och allmän samhällsoro.
Klimatfrågan och väderrelaterade händelser hamnar långt ner på chefernas oroslista.
Minst tycks cheferna bekymra sig för kriser kopplade till interna missförhållanden och skandaler som briserar i medierna, visar undersökningen.
Grafik och illustrationer: Anna Harvard
Om undersökningen: Webbaserad undersökning med 800 svar, utförd i februari 2025. Av respondenterna var 65 procent kvinnor och 35 procent män. 44 procent var chefer på lednings- eller stabsnivå, 38 procent mellanchefer och 11 procent gruppchefer eller motsvarande. Av de som svarat var 4 procent mellan 30 och 40 år, 21 procent 41–50 år, 56 procent 51–60 år och 19 procent över 60 år.
Fakta om krigsplaceringar
Det finns olika typer av krigsplaceringar.
• Personer som genomgått värnplikt eller annan militär utbildning kan bli krigsplacerade i militära förband eller i personalreserven.
• Personer som genomgått en motsvarande utbildning fast vapenfri (civilplikt), kan bli krigsplacerade i en civil befattning.
• Anställda i stat, kommun, region eller samhällsviktiga företag kan bli krigsplacerade av arbetsgivaren som planeringsåtgärd, vid vilken tidpunkt som helst.
Antalet krigsplacerade i Pliktverkets register har ökat kraftigt på senare tid, från 300 000 personer 2021 till nära 700 000.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
