80 procent tycker: Jobbets klimatpåverkan – en fråga för chefen!

Skogsbränder, flygskam och Greta-effekten.

Få frågor väcker lika starkt engagemang som klimatet. Efter många år som ”bubblare” har klimatkrisen hamnat överst på dagordningen, vilket märks i gensvaret på Chefs undersökning – en klar majoritet, hela 80 procent, av cheferna ser minskad klimatpåverkan som en del av sitt chefsansvar.

Och nio av tio chefer tycker det är viktigt att minska verksamhetens klimatpåverkan.

”Det är också en ganska självklar inställning. Motsatsen vore att sparka bakut mot sin egen samtid”, säger Peter Blid som är strategisk rådgivare vid analys- och opinionsföretaget Novus som genomfört undersökningen på uppdrag av Chef.

Insikten att det är hög tid att agera tycks alltså ha sjunkit in i det allmänna chefsmedvetandet, men steget därifrån till praktiska klimatåtgärder kan fortfarande vara långt. Två femtedelar av cheferna känner sig dåligt förberedda i klimatfrågan, visar undersökningen. Över en fjärdedel menar att den egna organisationen inte tar sitt klimatansvar.

”Ju mer man trattar ner det, desto mer skiljs agnarna från vetet. Det finns en skillnad mellan chefernas goda vilja och vad man faktiskt åstadkommer i praktiken. Medan framför allt de stora industribolagen kan ligga väldigt långt framme efter att ha jobbat med miljöfrågan i decennier, råder en större osäkerhet i de mindre och medelstora organisationerna där det inte alltid hänt så mycket än. För ett litet tjänstemannaföretag kan det vara väldigt svårt att urskilja i vilken ände man ska börja”, säger Peter Blid.

Två av tre chefer anger ändå att de gjort något konkret för klimatet.

Vanligaste åtgärden är en förändrad resepolicy. Tjänsteresor har styrts om från flyg till tåg, fler använder cykel och elbil, eller så stannar man helt sonika kvar på kontoret och håller distansmöten via Skype eller liknande.

Sopsortering och ett minskat antal pappersutskrifter är andra vanliga teman ute i chefs-Sverige.

En av cheferna lyfter fram det rättvisemärkta kaffe man infört i fikarummet.

Hur effektiva är den typen av åtgärder för ett radikalt minskat klimatavtryck?

”Det är alltid en början. Samtidigt är det ungefär samma rätt allmängiltiga grejer som folk ägnar sig åt privat: Man drar ner på charterflygandet och källsorterar. Om klimatarbetet i arbetslivet ska lyfta på allvar, alltså från papperskopiestadiet till något effektivare och mer verksamhetsspecifikt, krävs ordentliga kartläggningar om var insatserna gör mest nytta. Samt att frågan prioriteras högt av den allra högsta ledningen. Annars blir det väldigt svårt för enskilda chefer att driva klimatarbetet framåt, hur ansvarstagande och engagerade de än är.”

Hälften av cheferna i Chefs/Novus undersökning menar att högsta ledningen arbetar aktivt för att minska verksamhetens klimatpåverkan.

Är det mycket eller lite?

”Ja, är glaset halvfullt eller halvtomt? Jag menar ändå att resultatet av undersökningen på det stora hela är positivt, och hade lätt kunnat föreställa mig en situation där ledningsgrupperna haft en svalare inställning. I de största organisationerna, de med 500 anställda eller fler, jobbar ledningsgrupperna särskilt aktivt med frågan. Det är inte så konstigt – bolag på den nivån har ju nästan inget existensberättigande i dag om de inte fört upp klimatfrågan på agendan, samtidigt som de har särskilda skyldigheter i form av hållbarhetsredovisningar och liknande”, säger Peter Blid.

Största hindret för ett seriösare klimat-arbete är att det slukar pengar och andra resurser, säger en fjärdedel av cheferna i undersökningen. Många chefer är pressade av vinst- och resultatkrav, och att i ett sådant läge få in klimatfaktorn i en traditionell budget kan säkert upplevas som minst sagt knepigt. Otydliga mandat kring vem som ”äger” frågan, känslan att den egna verksamhetens klimatpåverkan nog trots allt inte är så stor, låg kunskap, tidsbrist och ovilja till förändring är andra faktorer som ligger klimatarbetet i fatet.

Läggs det för stort klimatansvar på enskilda individer, chefer och organisationer? Bör vi hellre hoppas på stora, genomgripande politiska beslut för att på allvar få bukt med klimatkrisen?

”En jättebra fråga. Vi har ju sett hur nya EU-direktiv som följs och implementeras av myndigheterna kan leda till omfattande beteendeförändringar ganska snabbt. Som efter de nya direktiven kring plast och plastpåsar, som inneburit att många människor på kort tid övergått till medhavd kasse när de handlar. Så visst kan regleringar vara ett starkt påverkansmedel. Det räcker inte med att fler springer, om de ändå inte vet vart eller varför”, säger Peter Blid.

Om vi vänder på det, har enskilda chefer ett särskilt ansvar i klimatfrågan?

”Det tycker jag. Alla påverkansmöjligheter från chefskollektivet är viktiga, så att inte klimatfrågan blir till ett fluffigt, otydligt moln. Det kan hända mycket på klimatområdet i organisationer där enskilda chefer driver på, men då krävs som sagt oftast att frågan också är förankrad hos högsta ledningen. Alla kan dra sitt strå till stacken, inleda en diskussion, öppna för dialog, gå från det allmängiltiga och försöka konkretisera arbetet – hur ser det ut hos oss, vad är vårt största avtryck och exakt vad är det vi bör minska på? Vad bör vi lägga energin på, så att det får störst effekt? Är det resorna, inköpen, underleverantörerna eller något annat vi bör jobba med? Det är där man måste börja, tänker jag”, säger Peter Blid.