Är du en friskfaktor som chef?

Som chef vet du säkert en hel del om både vad som får dina medarbetare att må dåligt och vilka faktorer som får dem att må bra?

Varje år publicerar företagshälsoföretaget Feelgood jobbhälsorapporten – en insiktsrapport om hur arbetsmiljön ser ut i landet. Resultaten ger en representativ bild av typiska svenska arbetsplatser med tillgång till företagshälsa. Det som kan vara extra intressant för chefer är att rapporten bland annat definierar särskilda friskfaktorer, faktorer som förbättrar måendet i organisationen. Ju fler friskfaktorer en person har, desto lägre är risken för både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Dessutom ökar tillfredsställelsen med tillvaron som helhet. Och här spelar du en avgörande roll – eftersom du i din roll som chef är en viktig friskfaktor. Men endast 30 procent – knappt var tredje –uppger chefen som friskfaktor. Här finns en klar förbättringspotential, menar Feelgoods chefspsykolog, Faysal Rawandozi.

Vad skulle då vi som chefer kunna göra för att höja friskfaktorn chef?

”Det är viktigt att se vilka saker som den egna organisationen behöver arbeta med. Men generellt är det gott ledarskap och ett hälsosamt klimat i alla arbetsgrupper i organisationen som inverkar. Och att det finns en genomtänkt plan för balans och återhämtning.”

Vid värderingen av friskfaktorn chef får medarbetaren svara på hur mycket han eller hon instämmer i följande påståenden: ”Jag får det stöd jag behöver av min närmaste chef”, ”Jag får uppskattning för mina arbetsinsatser”, ”Jag känner mig respekterad på min arbetsplats”.

Övriga friskfaktorer är arbetsklimat och utrymme för balans samt återhämtning. Här svarar medarbetarna bland annat på frågor om hur de trivs på arbetet, hur samarbetet med kollegerna fungerar och hur balansen mellan krav och resurser samt privatliv och arbete ser ut.

Värderingen av om en person har en friskfaktor i sitt arbete bygger på svaret på tre närliggande frågor relaterade till respektive friskfaktor. Kravet är relativt högt ställt för att någon ska anses ha en friskfaktor, det krävs att en person svarat ”ofta” på alla tre frågorna för att en friskfaktor ska anses finnas.

Sju av tio i rapporten har någon friskfaktor men bara 17 procent har alla tre. Andelen som helt saknar friskfaktor har tydligt blivit färre de senaste två åren. Det finns till och med en svag ökning under pandemiåret 2020.

Enligt Faysal Rawandozi har många faktiskt mått bättre under pandemin än man kunde väntat sig.

”Det är intressant att en stor andel upplever ökad meningsfullhet, delaktighet och ökad möjlighet att påverka i sin arbetssituation och även ökad trivsel, gemenskap och stöd trots att en stor grupp arbetat på distans. Kriser gör oss mer lösningsorienterade och får oss att samarbeta mer. Men det är först när vi på riktigt lämnat krisen bakom oss som vi kan mäta hälsoeffekterna av den, så vi får komma tillbaka och utvärdera detta längre fram.”

Fotnot: Jobbhälsorapporten från Feelgood består av 140 frågor som besvarades av knappt 17 000 personer, varav 2 700 var chefer. Resultaten ger en representativ bild av typiska svenska arbetsplatser med företagshälsa.