5 frågor som kan vända jobbstressen

Jobba, äta, soffan, sova.
Jobba, äta, soffan, sova.
Om det är så tillvaron ser ut för dig eller dina medarbetare så är det en allvarlig varning om att sättet ni jobbar på inte är hållbart.
Tyvärr är det inte ovanligt. En av tre har ingen ork kvar efter arbetsdagens slut. Det visar data från svaren på en av frågorna i verktyget &frankly, som används av över 12 000 svenska chefer för att ta tempen på teamet eller organisationen.
”Att det ser ut så här är tragiskt, speciellt om det handlar om att man inte har ork kvar att lägga på sin familj, träning eller nöjen, det som annars känns bra och ger energi i vardagen. Självklart kan man ha en låg dag någon gång då och då, men om du oftast inte orkar göra något alls efter arbetsdagens slut har du inte ett fullgott liv”, säger Viktoria Lindhé, Head of Customer Success på &frankly.

Det här är något som arbetsgivare och chefer behöver vara vaksamma på och fånga upp.
”Medarbetare som känner så här har inte heller förmåga att prestera på topp på jobbet. Du måste kunna leva ett bra liv utanför arbetet också.”

Frågepulser om välmående är bland de mest populära bland de över 12 000 svenska chefer som använder &frankly idag.

”En av chefens främsta uppgifter är att ha örat mot rälsen när det kommer till medarbetarnas välmående. Det här är ett sätt att göra det, kontinuerligt. Du kan ligga steget före, se redan när energin börjar dala eller stressen börjar öka. Med frågepulser får du möjlighet att agera, innan det går snett”, säger Viktoria Lindhé.

Många chefer har fått ett delegerat ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, där arbetsbelastning och stress är en del.
”Arbetsrättsligt så ansvarar du då som chef för att ha koll på ditt gäng och du har skyldighet att agera om det inte går åt rätt håll. Då behöver du kunna vända det.”

Stress och välmående är komplext och ibland svårt att hantera.
”Chefer är inte trollkarlar som kan få alla att må på topp hela tiden, men du behöver agera efter bästa förmåga när du får indikationer på att någon inte mår bra. Agera direkt. Om det du gör inte fungerar, så byt handlingsplan”, säger Viktoria Lindhé.

Bena först ut om det är strukturella utmaningar som stressar eller om det mer är kopplat till individuella aspekter.

Om det handlar om organisation och rutiner finns det ett jobb att göra ihop med ditt team, menar Viktoria Lindhé.
”Gå igenom tillsammans hur det ser ut med tydlighet på förväntningar. Se också över arbetsfördelningen. Prioriteringar är en annan viktig sak att reda ut. Kom överens i din grupp om hur det ska vara. Gå igenom det sakligt, steg för steg.”

Om situationen ändå är ohållbar tycker Viktoria Lindhé att den behöver lyftas med ledningen.
”Berätta om de aktiviteter ni har gjort, hur ni har vänt och vridit på problemen med hög stress, men säg ifrån när det inte går att komma längre.”

Då handlar det antagligen om ett strukturellt problem som inte bara omfattar den lilla gruppen.
”När du har gjort det du kan som chef så behöver du ta ansvaret vidare, ovanför dig. Du ska inte stå ensam som chef när det stormar. Du ska kunna få hjälp från både kollegor och av det egna chefsledet.”

Om det handlar om stress på individnivå har chefen en annan roll.
”De delarna som är mer personliga kan du inte pressa någon att dela med sig av och prata om.”

Frågepulsarna hos &frankly är anonyma, så här får du göra tydligt i gruppen att du finns tillgänglig och gärna pratar och försöker hitta lösningar om det är för mycket stress.

Vid svar som återkommande signalerar hög stress i flera frågepulsar hos &frankly brukar Viktoria Lindhé bland annat råda chefer att ge medarbetare utrymme för motion, för att skapa början på en positiv spiral.  Genom motionen skapar vi distans till utmaningar och ger oss själva en chans att se nya lösningar.
”Som chef kan du stötta i de beslut som individen väljer att ta. Hjälp också till med prioriteringar. Det är svårt att prioritera när man är inne i stress, och det kan man därför behöva stöd med.”

Uppmuntra till luckor i jobbvardagen. Luckorna ger tid för reflektion. Här kan vi lära av misstag och tänka ut nya bättre vägar att gå i framtiden.
”Föreslå en walk and talk. Småsaker kan betyda mycket, som att få frisk luft och lite distans till skrivbordet om ni jobbar på kontor. Möjlighet att se och göra nya saker för att få perspektiv på en utmaning.”

Hon vill betona hur viktigt det är att agera så snart stress börjar märkas.
”Vänta aldrig med att agera. Det blir jättesvårt att vända en persons liv när man redan har kraschat.”

För att förstå och vända stress i ett team eller hos individer behöver du som chef ställa frågor och följa upp. Här är fem av de mest populära frågorna som används av &frankly för att kartlägga och följa stress och se tidiga varningstecken.

Här används en skala med två axlar, dels låg och hög stress, men också negativ eller positiv stress. 7 av 10 ligger på hög stressnivå i &franklys data.
”Hög och negativ stress är självklart inte bra, men även hög positiv stress är en varningsflagg. Redan här finns en varning till chefen att det inte kommer att gå i längden”, säger Viktoria Lindhé på &frankly.
Låg och negativ stress kan också bli ett välmåendeproblem, eftersom det tyder på att medarbetare är understimulerade.

Här får medarbetarna välja på en rad olika känsloord och gärna använda flera. Allt från glad, optimistisk och inspirerad till stressad, arg, likgiltig.
”Den här frågan för in mjuka värden och ord som vi ofta inte använder när vi pratar om jobbet. Att som chef kunna säga att: ´Många är arga just nu. Vad kan det komma sig av? Vad kan vi göra åt det? Hur skulle vi vilja att det var?´ Det här kan ge en riktigt bra diskussion i teamet. Att tiga ihjäl negativa saker är som att ignorera en sten i skon, det kommer bara göra mer och mer ont.”
Med övervägande negativt laddade känsloord under längre tid så ska man se upp. Då behövs en handlingsplan.

Som individ kan du också följa sina egna svar hos &frankly. Värdefullt när det kommer till frågor som den här, som till stor del handlar om dig själv och ditt självledarskap. Här graderar du nivån för hur ”Frisk och pigg” och ”Tillfreds med vardagen” du känner dig.
”Om du börjar ange låga värden här så är det viktigt at du stannar upp och reflekterar.
Vad gör att jag inte känner mig frisk och pigg? Rör jag inte på mig tillräckligt? En kvarts promenad på lunchen kanske jag hinner med? Äter jag dåligt? Kanske frukt istället för bullar till fika?”, frågar Viktoria Lindhé.

Här anger du hur du tycker det står till dels med din egen energi, med energin i din grupp och i företaget i stort.
”I frågan som gäller dig själv behövs självreflektion. Varför är det som det är? I gruppen kan ni tänka tillsammans: Ger vi energi till varandra? Hur kan vi göra det bättre?”, frågar Viktoria Lindhé.
I företaget kan det behövas gränsöverskridande aktiviteter för att stötta varandra.
”Ojämnt fördelade värden kan skvallra om en vi och dom-mentalitet. Då kan företaget behöva jobba för en bättre förståelse för hur alla bidrar till det övergripande målet.”

Om svaret är nej under en längre tid så är det en varning för att jobbet inte är hållbart i längden. En handlingsplan behövs.
”Frågan hänger mycket ihop med de andra frågorna. En vanlig känsla är att aldrig hinna färdigt med sina arbetsuppgifter. Om vi hela tiden har en backlogg blir de flesta av oss stressade och vi tappar så småningom vår energi.”

Text: Malin Kaldo