”Stor risk att många chefer inte håller måttet om fem år”

Känns det som att du kör på i samma gamla hjulspår som under pandemin? Vill du ta kommandot över karriären med kvalificerad utbildning, samtidigt som du hinner med ditt ordinarie chefsjobb? Då kanske Executive MBA-programmet på Stockholms universitet är något för dig.

Ian Richardson, sedan tio år ansvarig för MBA-programmet, brinner för att vidareutbilda och utveckla chefer. Under hans tid på skolan har nästan 300 chefer examinerats på programmet. Engagemanget är stort även hos de tidigare studenterna, varav många har toppositioner på företag och organisationer både i Sverige och utomlands.

Hur ser då de typiska MBA-studenterna ut? Det varierar förstås, men vissa saker har de gemensamt.

”Många är i fyrtioårsåldern när de genomför sin Executive MBA och har jobbat som chefer de senaste 10–20 åren. De vill fortsätta utvecklas som ledare och utforska nya kunskapsområden och idéer. De får ny energi i arbetet och en känsla av att bli stärkta och mer trygga i sin roll”, berättar Ian Richardson.

De bästa två procenten

Stockholm Business School vid Stockholms universitet är den enda skolan i Stockholm/Mälardalen, och en av två i Sverige, med en internationell AMBA-ackreditering för sitt MBA-program – något som bara ges till de bästa två procenten av världens tusentals Business schools och universitet med affärsinriktade utbildningar.

”En stor del av undervisningen bedrivs på svenska, vilket också skiljer vårt program från många andra MBA-program,” säger Ian Richardson.

Att gå igenom Executive MBA-programmet tar ungefär 21 månader på deltid, men deltagarna märker effekten direkt.

”Så fort deltagarna inleder sina studier får de med sig sådant de kan använda i arbetet, sådant som gör skillnad direkt”, säger Ian Richardson.
”Arbetsgivare har allt att vinna på att investera i den här utbildningen, eftersom de dels får drivna chefer med färska, relevanta kunskaper som förstås gynnar företaget, dels lojala medarbetare som har fått ett personligt och yrkesmässigt lyft.”

Enligt globala organisationer som OECD, World Economic Forum samt konsultfirmorna Kornferry och McKinsey & Company, kommer länder i den ekonomiskt mest utvecklade delen av världen stå inför en akut kompetensbrist de närmaste åren. Ledare, i synnerhet, står inför en utmaning både gällande hårda och mjuka färdigheter med ett mycket större fokus på teknologisk kompetens och anpassningsförmåga – och förmågan till kritiskt tänkande! Svenska företag och organisationer är inget undantag, trots att vi ser oss som så moderna och IT-kompetenta.

Inte förvånad
Ian Richardson är inte förvånad. Han anser att förändringstakten i kombination med graden av osäkerhet just nu har synliggjort grundläggande svagheter i vår syn på chefskap och strategi:

”Det pratas en del om agilt arbetssätt i dag, men det är inte många organisationer som verkligen kan ställa om vid behov. Vi har sedan länge ägnat oss åt att höja effektiviteten och nästan uteslutande fokuserat på strategisk anpassning och utdelning till aktieägarna – då finns det för lite utrymme för att utforska nya och adaptiva arbetssätt. Det mest förvånande under pandemin var inte att branscher och organisationer gick på knäna, utan hur fort det gick. Det tog bara några veckor! Många företag blev helt tagna på sängen, inga marginaler och oftast ingen plan B. De var istället tvungna att förlita sig på medarbetarnas förmåga till kreativ anpassning och statligt stöd för att hitta vägar genom krisen”, säger Ian Richardson.

”Att bara satsa på effektivitet fungerar utmärkt på förutsägbara marknader. Men just nu är risken och osäkerheten större än någonsin. Då måste vi ifrågasätta de traditionella sätten att tänka och arbeta. Gamla lösningar går inte att lita på längre. Ledare som klamrar sig fast vid gamla idéer om kontroll och styrning blir irrelevanta. Dagens ledare måste vara bekväma med osäkerhet. De måste uppnå hållbar vinst samtidigt som de främjar utveckling och omställning, och är öppna för förändring. Det handlar om att balansera paradoxen mellan effektivitet och förmåga till snabb anpassning och nya förhållningssätt. Att bara fortsätta som tidigare går inte.”

Hektisk omvärld

Med tanke på att allt ständigt förändras i vår hektiska omvärld kan man undra om det verkligen är någon mening med att vidareutbilda sig? Ja, säger Ian Richardson, eftersom Executive MBA-studierna inte handlar om att beta av ämnesområden eller nöta in färdiga metoder. Det handlar istället om att bättre kunna bemöta en verklighet av osäkerhet och disruption, om att komma bort från tanken att det finns ”ett-bästa-recept-för-framgång” eller ”10-steps-to-greatness” inom ramen för ledarskapsutbildning.

”Det finns ingen enkel lösning på komplexa affärsproblem – vilket alla chefer med tjugo års erfarenhet redan vet”, säger Ian Richardson.

MBA-programmet på Stockholms universitet handlar om att lära sig tänka på ett mer analytiskt och nyfiket sätt. Om att göra sig mentalt redo för nya utmaningar och hitta förhållningssätt som på sikt gynnar både individer och organisationer.

”Det viktigaste i hela utbildningen är att lära sig tänka kritiskt och det skiljer oss från många andra utbildningar i affärsmannaskap, som kör på i gamla hjulspår. Hos oss handlar det inte om att tänka på ett visst sätt, utan om att tänka sina egna tankar och tillåta dem att avvika från företagskulturen och branschnormen”, säger Ian Richardson. ”Då börjar det hända intressanta saker och det märker både våra deltagare, deras kolleger och ledningsgrupper.”

Ny teknik och digitalisering

En annan tydlig skillnad är hur Stockholms universitets Executive MBA har svarat på utmaningen med ny teknik och digitalisering. ”Chefer kan inte längre delegera sådant till it-avdelningen – det är för viktigt, strategiskt sett. Det måste utbildningen reflektera. Man måste inte bli programmerare för att bli en bra framtida chef, men man måste veta vad man pratar om.”

”Vi strävar hela tiden efter att integrera digitalisering med AI/maskininlärning i MBA-programmet och framöver kommer deltagarna att se ett ännu större fokus på just det. Det handlar om att hitta rätt balans. Integrera teknikinnehåll på ett sätt som ger chefer det de behöver veta på en strategisk nivå, för att kunna göra sitt jobb bättre” säger Ian Richardson.

Deltagarna brukar få en kick, både yrkesmässigt och på ett personligt plan, när de får en chans att utvecklas utanför arbetsplatsen. Att gå Executive MBA-programmet på Stockholms universitet handlar om att inte stå kvar och stampa där man är, utan lyfta blicken och göra sig redo för det som väntar – både nästa kvartal och flera år framåt i tiden. Chansen att vässa sin kompetens på alla de områden som ingår är förstås också en stor drivkraft för deltagarna.

”Dags att agera nu”

”Att skaffa en Executive MBA-utbildning är ännu viktigare i dag än kanske någonsin tidigare, eftersom många av de kompetenser chefer har i dag kommer att vara irrelevanta 2030”, säger Ian Richardson. ”Det är en utveckling som eskalerar, och själva hastigheten utgör en utmaning för morgondagens ledare och chefer.”

När det gäller den gamla skolans verkställande direktörer och organisationsledare, generalisterna som ofta har jobbat länge i sin roll och tror sig ”veta hur man gör”, det vill säga som man brukar, är Ian Richardson stenhård i sin analys:

”Om du inte förstår dig på ny teknik, sätt i gång och lär dig. Det duger inte att delegera sådant till it-avdelningen längre, du måste själv förstå vad det handlar om. Om du inte förstår vad som är så revolutionerande med AI, ta reda på det. Om du inte är intresserad av hållbarhet, bli det. Om du inte är bekväm med förändring, hitta ett sätt att förhålla dig till det. Annars är det hög risk att du inom fem till tio år inte längre fungerar som chef. Det är dags att agera nu.”